Vem i hela världen kan man lite på - apropå en aktuell kupp kring presstödet

Många av oss minns säkert låten från 1972 med proggarna i Hoola Bandoola sjöng:
"Och när prinsar och presidenter ljuger medvetet i kappoch när dom som skulle säga sanningen har börjat ta tillbaka det dom just har sagt. Då kommer Lille Gerhard hem till mig och häver sig på tå och viskar, vem i hela världen kan man lita på?"

En berättigad fråga att ställa t ex när det gäller moderaternas dribblande och kuppartade spel i regeringen med presstödet och dess påstått EU-stridande konstruktion. Hur det nu kan komma sig att vi kunnat ha det under vårt snart tolvåriga EU-medlemskap utan problem? Men att det nu, plötsligt, inte alls skulle vara så längre - ett argument som moderaternas kulturminister i regeringen använt som motiv för att frysa i kraftträdandet av ett tidigare, blocköverskridande riksdagbeslut. I potten för det här ligger ett 70-tal andra- och lågfrekventa dagstidningars - företrädelsevis oppositionens tidningar - överlevnad.

Numera kan man tydligen inte, om olyckan är framme och det blir ett maktskifte, ens lite på blocköverskridande riksdagsbeslut. Det är den bittra sanningen.

Och Hoola Bandoolas sång från 1972 har åter blivit aktuellare än på mycket länge.
Robert Björkenwall
robert.bjorken@telia.com

Observerat apropå regeringens sparpolitik och opinionssiffror

I Temo-mätningen den 24 november har andelen väljare som ger sitt stöd till vänsterblocket är nu 51 procent, mot 45 procent för de borgerliga blocket under moderaten Fredrik Reinfeldts ledning. Socialdemokraterna är det parti som tagit nästan hela ökningen, och nu ett väljastöd som åter tangerar 40 %-strecket (39,9 procent). Den hårt kritiserade a-kasseförsämringen och misslyckandet med några statsrådsutnämningar (Stegö Chilo och Borelius) är sannolikt några viktiga förklaringar till detta så kort efter en valseger unikt stora opinionsfall.

Samma sista vecka i november hade Rapport en långt inslag om Reinfeldt-alliansens besparingar på komvux på 600 miljoner eller motsvarande 20 000 vuxenutbildningsplatser.

Räknar man om enbart den besparingen på hela vår arbetskraft så motsvarar det 150 kr per person av det jobbavdrag som Reinfeldt-regeringen finansierar sin skattesänkning med. Jag undrar om svenska folket verkligen vill ha den här - och andra försämringar som a-kassan, besparingar på arbetsmiljöverket, nedläggningen av arbetslivsinstitutet (också 600 milj.) etc - försämringarna för att få det där jobbavdraget!? Ett jobbavdrag som krymper till nästan ingenting,och för vissa - arbetslösa, studerande som blir arbetslösa etc - blir ett rent minus, när man också tar hänsyn till jobbavdragets nota.

ROBERT BJÖRKENWALL

Bra diskussion om kvartalskapitalismen

Krönika i NSD 24 november 2006

Bra diskussion om kvartalskapitalismen
Söndagen den 19 november fördes i SVT:s Agenda en högintressant diskussion om kvartalskapitalismen och AP-fondernas samhällsansvar. Företagsledaren Carl Bennet från Getinge och ledamot i Telias styrelse var på nytt ute och varnade för det kortsiktiga kapitalintresset, som representeras av nya "otåliga" riskkapitalister som Christer Gardell och andra som vill in i både Volvos och Telias styrelser.

Främst för att ytterligare öka utdelningarna till aktieägarna och krympa företagens tillgångar på "tålmodigt" kapital för nysatsningar och framtidsbyggande. Kapitalmarknadsminister Mats Odell (kd) deltog också och lät väl närmast som den utpräglat nyliberala marknadsapostel som han så ofta är i sammanhang som dessa. För honom finns knappast några gränser för hur långt han vill gå i utförsäljning av statliga och för statskassan lönsamma företagen. Staten ska inte äga är hans lika enkla som oreflekterade budskap, oavsett om sedan samhällsintresset faktiskt skulle tala för något annat. I studion diskuterade sedan förre Metallordförande Göran Johnsson med Mats Odell.

Det kunde ha blivit intressant - om statsrådet Odell inte varit så förutsägbar och enkelspårig.Medan Odell fortsatte att veva sin redan för länge sedan söndertuggade valrörelseretorik om skatterna som problem för företagandet visade Johnsson på den ansvarskännande och lite längre tänkande svenska fackföreningsrörelsens intresse för att utveckla Sverige som industri- och välfärdsnation. Inte minst så efterlyste han ett aktivare och större ägaransvar från de för kapitalbildningen så viktiga AP-fondernas sida.

Mats Odell hade däremot inget att tillföra - utöver sin gamla vanliga predikan om statliga utförsäljningar och skattekvirr. Knappast några tungt vägande bidrag i en av vår tids stora samhällsfrågor - detta hur långsiktigheten och samhällsbygget ska ges företräde framför spelandet på börsen och aktieägarnas våta drömmar om en snabb (översnabb) vinstmaximering.

Också i det avseendet kan fyra år med Reinfeldts alliansregering innebära stora och svårreparabla skador för Sverige och dess överlevnad som framgångsrik och hyfsat rättvis nation för den närmast överblickbara framtiden.
ROBERT BJÖRKENWALL, frilansjournalist

Hur ser socialdemokraternas jobbpolitik ut

Gotlands Tidningar 22 november 2006

Var är socialdemokraternas jobbpolitik utan utslagning?
Lördagen den 18 novembers hölls några mycket välbesökta seminarier i ABF-huset i Stockholm om jobben, globaliseringen och fackföreningsrörelsen. Samt om behovet av visioner och drömmar i politiken.

Där var det många som med instämmande citerade nuvarande Seko-ordföranden Janne Rudéns konstaterande om Sverige idag. Tre grupper i Sverige Om hans konstaterande i den komplementära LO-tidningen "Alla" om att Sverige numera kan indelas i tre "kategorier". Yrkesarbetarna med en hyfsat bra ställning på arbetsmarknaden, den växande skaran projekt- och tillfällighetsarbetare med allt otryggare jobb och utanförskapets människor som aldrig eller nästan aldrig får in en fot på arbetsmarknaden.

Så ser dagens Sverige i växande grad de facto ut. Se där en utmaning för arbetarrörelsen att formulera en politik som ger ett bättre och robustare svar än som socialdemokraterna förmådde göra inför valet den 17 september.

Och bättre än alliansregeringens, som nu bara har "låglöneträskets väg" i kombination med en kraftigt sänkt a-kassa att nu erbjuda svenska folket. Borgerligt låglöneträsk En lika kortsiktig som klassklyfteökande väg till så kallad borgerlig jobbskapande politik. Deras väg är ett allt snabbare race till botten (arbetande fattiga i låglönejobb).

Men hur ser arbetarrörelsens alternativ ut? Nya kompens- och utbildningslyft, upprustad arbetsmarknadspolitik, investeringar, ökad inhemsk efterfrågan - sammanvävd till en hållbar jobbstrategi som håller för framtiden!? Dags då att börja jobba och mejsla ut den nu - och inte i övermorgon!

Det räcker inte med att "lapa i sig" den senaste uppgången i söndagens Sifomätning (19 november) för socialdemokraterna och motsvarande kraftiga nedgång i väljarstöd för nya alliansregeringen.

I huvudsak sannolikt en effekt av den nya regeringens lika usla som oproffsiga hantering av a-kasseförändringen.
Robert Björkenwall

EU:s segslitna tjänstedirektiv-fråga mot slutligt avgörande

Den här veckan kan mycket den tre år långa processen kring ett av EU:s mest kontroversiella ärenden slutligen avgöras – tjänstedirektivet. Inget annat lagstiftningsärende inom EU har föranlett så starka fackliga protester och manifestationer. Ostridigt är också att den fackliga opinionsbildningen har varit framgångsrik. De viktigaste kraven har tillgodosetts i det förslag som Europaparlamentet nu väntas ställa sig bakom 15-16 november.

Det här är den andra behandlingen - "läsningen" - i Europaparlamentet av det segdragna tjänstedirektiv-ärendet. Syftet med direktivet är att stimulera och ta bort hinder för tjänstemarknaden inom EU.

Redan i februari 2006 nådde man i EU-parlamentet en blocköverskridande kompromiss mellan socialisterna och kristdemokraterna och blev överens om omfattande förändringar jämfört med kommissionens hårt kritiserade förslag två år tidigare.

Bland annat togs den omdiskuterade ursprungslandsprincipen bort och garantier gavs för att inte arbetsrätten och till exempel de svenska kollektivavtalen skulle påverkas. Det innebär att även utländska firmor som gör entreprenad- och tjänstejobb i Sverige ska tillämpa svenska (=värdlandets) kollektivavtal, inte arbetsvillkor som gäller i det land som den utländska firman och dess arbetskraft kommer ifrån (ursprungslandsprincipen).

EU-kommissionen och ministerrådet fattade därefter senvåren 2006 nya beslut som i stort sett följde EU-parlamentets beslut, även om till exempel Europafacket EFS/ETUC önskade vissa ytterligare förtydliganden.

Inför den andra behandlingen nu i EU-parlamentet lade rapportören Evelyne Gebhardt, tysk socialdemokrat, fram en del sådana ändringar. De röstades ned av majoriteten, men hon stödde ändå i slutvoteringen utskottets betänkande för att inte riskera den tidigare uppnådda enigheten mellan parlamentet och ministerrådet.

I gengäld lovade kommissionen att inför debatten i EU-parlamentet den 15-16 november göra ett uttalande som bland annat ytterligare klargör frågorna om till exempel arbetsrätten och så kallade sociala tjänster.

Om parlamentet röstar ja till förslaget i omröstningen torsdagen den 16 november är tjänstedirektivet antaget. Då behövs ingen ytterligare behandling i ministerrådet eftersom de båda institutionerna då har fattat identiska beslut. Så lär rimligen också nu bli fallet.

Tjänstedirektivet kan träda i kraft i början av 2007. Medlemsländerna inom EU har sedan tre år på sig att införliva det i sin egen nationella lagstiftning. Det innebär med andra ord att fr o m år 2010 kan lagstiftningen om tjänstedirektivet börja tillämpas i de idag 25 och nästa år 27 medlemsländerna inom EU.
Robert Björkenwall
robert.bjorken@telia.com

Lev som du kan - en latinsk tänkvärdhet

Vivas, ut possis, quando nec quis ut vevis.
Eller från latinet till ren svenska: lev som du kan om du inte kan leva som du vill

En månad försent nås gamla s-regeringens jobbmål

Observerat
En månad försent nås den gamla s-regeringens jobbmål - och lite "onödigt" var det nog. De lediga jobben har fortsatt öka i rekordtakt månad efter månad under 2006. I oktober månad var 181 000 personer - 4,0 procent - öppet arbetslösa, enligt månadsstatistiken från AMS. Vi får gå tillbaka till 2002 för att hitta en lägre siffra.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen stupade med andra ord strax innan mållinjen. Månaden efter valförlusten nåddes målet: den öppna arbetslösheten är nere i fyra procent. Den öppna arbetslösheten var i slutet av oktober fyra procent, rapporterar Ams. Det innebär att det gamla socialdemokratiska målet på fyra procent öppen arbetslöshet nu uppnås, månaden efter valförlusten, som till stor del förklarades med att den sittande regeringen inte lyckats göra tillräckligt för att skapa jobb.

För ett år sedan var den öppna arbetslösheten 5,1 procent. Men den kraftiga minskningen av arbetslösa den senaste månaden beror inte bara på den goda konjunkturen. Ams hann också godkänna 5.000 nya plusjobb under den sista månaden det var tillåtet att godkänna plusjobb. Det innebär att 19.000 personer nu är anställda i så kallade plusjobb i kommunerna. Den nya regerinegn har lovat att den som har ett plusjobb och har fyllt 60 år får fortsätta att ha kvar plusjobbet fram till pensionen vid 65. I slutet av oktober var 181 000 personer öppet arbetslösa. Det är en minskning med cirka 48.000 personer jämfört med oktober 2005.

Det här positiva utvecklingen har skett utan skattesänkningar, utan sämre a-kasseersättning för de arbetslösa eller högre avgifter till a-kassan. Den Reinfeldt-ledda alliansregeringens fattigdomspiska som ska spara 18 miljarder i statskassan och samtidigt berika de som redan har det bäst ställt träder ju först i kraft den 1 januari 2007.

Det är faktiskt den tidigare s-regeringen som nu nått det man lovade i våras - fyra procents arbetslöshet i slutet av året. Fast en månad försent. Och lite "onödigt" kan man också tycka att det var.

Hade s-regeringen tagit i lite mer lite tidigare - med plusjobb och annat - och sjösatt en del ting redan i mitten av 2005 i stället för att vänta till vårbudgeten 2006 hade troligen aldrig Reinfeldts allians fått makten den 17 september och det heller inte blivit en försämring av a-kassan. En regering som suttit länge riskerar ibland - som i detta fall - att bli lite "bekväm" och löper då risken att falla på egna misstag snarare än på motståndarens skicklighet.
Robert Björkenwall

I globaliseringens tidevarv går processen från byggande till förskingring på halva tiden

Reflektion:Det brukar med tämligen stor rätta sägas så här: Första generationen förvärvar rikedom och företagstillgångar, andra generationen ärver och den tredje fördärvar och förskingrar. Sedan börjar det hela om igen.

Men i globaliseringen tidevarv kan man fundera över om inte den här processen numera går med expressfart på kanske en och en halv generation. Eller med andra ord: redan när andra generationens förvaltare tar över gäller det att öka vaksamheten för att inte bli lurad.
Robert Björkenwall

Neddragningen av arbetsmarknads- och vuxenutbildningen - feltänkta och kortsiktiga "sparåtgärder"

Till de sämsta och mest korttänkta förslagen i den nya borgerliga alliansregeringens budget hör neddragningen av de riktade statsbidragen till vuxenutbildning. Det tidigare socialdemokratiska förslaget till förstärkning med 600 miljoner drogs bort. Det motsvarar kostnaden för 13 000 utbildningsplatser.

Till detta ska läggas det speciella studiestödet till vuxenutbildningen också tas bort.

Det innebär att den som behöver komplettera sin utbildning, och som är beredd att ta den utmaning det innebär att utbilda sig när man kanske redan hunnit skaffa familj, dessutom ska behöva skaffa sig studielån. Det är lån som den som sen går vidare till högre studier kan behöva ta i ett senare läge. Vi är tillbaka i läget från den förra regeringen där folkpartisten Anne Wibble uttryckte sig som om hon trodde att all vuxenutbildning handlade om hemmafruar som ville lära sig spanska inför semestern – inte för att det heller är bortkastat.

Sedan dess har vi under 90-talskrisen haft en oerhört framgångsrik satsning på Kunskapslyftet, något som räddade många kvar på arbetsmarknaden, som gav många en ny chans och som gav svenskt näringsliv bättre förutsättningar.

De borgerliga ser bara en stor orättvisa när några tar studielån och andra får speciellt stöd för att gå på komvux. De inser inte att människor utvecklas i olika takt, och att alla har nytta av att så många som möjligt utbildar sig. De borgerliga agerar korttänkt när de som vanligt slår på dem som behöver lite mer stöd.

Samma sak kan också sägas när Fredrik Reinfeldt och hans arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) nu kastar ut 60 000 personer som i dag befinner sig i AMS-utbildningar.

Utbildningar som man snarare borde rusta upp och ytterligare kvalitetsstärka snarare än skära ner på i dessa arbetslöshetstider.

Det kan knappast kallas särskilt framsynt och långsiktigt klokt att hindra medborgare från att få höja sin kompetens för att i stället tvingas vara kvar i isolering och fortsatt utanförskap i öppen arbetslöshet.

Har Reinfeldt och hans alliansregering redan glömt att det var utanförskapet som man lovade att bryta?
ROBERT BJÖRKENWALL
robert.bjorken@telia.com