EU:s segslitna tjänstedirektiv-fråga mot slutligt avgörande

Den här veckan kan mycket den tre år långa processen kring ett av EU:s mest kontroversiella ärenden slutligen avgöras – tjänstedirektivet. Inget annat lagstiftningsärende inom EU har föranlett så starka fackliga protester och manifestationer. Ostridigt är också att den fackliga opinionsbildningen har varit framgångsrik. De viktigaste kraven har tillgodosetts i det förslag som Europaparlamentet nu väntas ställa sig bakom 15-16 november.

Det här är den andra behandlingen - "läsningen" - i Europaparlamentet av det segdragna tjänstedirektiv-ärendet. Syftet med direktivet är att stimulera och ta bort hinder för tjänstemarknaden inom EU.

Redan i februari 2006 nådde man i EU-parlamentet en blocköverskridande kompromiss mellan socialisterna och kristdemokraterna och blev överens om omfattande förändringar jämfört med kommissionens hårt kritiserade förslag två år tidigare.

Bland annat togs den omdiskuterade ursprungslandsprincipen bort och garantier gavs för att inte arbetsrätten och till exempel de svenska kollektivavtalen skulle påverkas. Det innebär att även utländska firmor som gör entreprenad- och tjänstejobb i Sverige ska tillämpa svenska (=värdlandets) kollektivavtal, inte arbetsvillkor som gäller i det land som den utländska firman och dess arbetskraft kommer ifrån (ursprungslandsprincipen).

EU-kommissionen och ministerrådet fattade därefter senvåren 2006 nya beslut som i stort sett följde EU-parlamentets beslut, även om till exempel Europafacket EFS/ETUC önskade vissa ytterligare förtydliganden.

Inför den andra behandlingen nu i EU-parlamentet lade rapportören Evelyne Gebhardt, tysk socialdemokrat, fram en del sådana ändringar. De röstades ned av majoriteten, men hon stödde ändå i slutvoteringen utskottets betänkande för att inte riskera den tidigare uppnådda enigheten mellan parlamentet och ministerrådet.

I gengäld lovade kommissionen att inför debatten i EU-parlamentet den 15-16 november göra ett uttalande som bland annat ytterligare klargör frågorna om till exempel arbetsrätten och så kallade sociala tjänster.

Om parlamentet röstar ja till förslaget i omröstningen torsdagen den 16 november är tjänstedirektivet antaget. Då behövs ingen ytterligare behandling i ministerrådet eftersom de båda institutionerna då har fattat identiska beslut. Så lär rimligen också nu bli fallet.

Tjänstedirektivet kan träda i kraft i början av 2007. Medlemsländerna inom EU har sedan tre år på sig att införliva det i sin egen nationella lagstiftning. Det innebär med andra ord att fr o m år 2010 kan lagstiftningen om tjänstedirektivet börja tillämpas i de idag 25 och nästa år 27 medlemsländerna inom EU.
Robert Björkenwall
robert.bjorken@telia.com