Maktskifte i Danmark - med hårfin övervikt

Observerat: Maktskifte i Danmark – men med skakig regeringsbas

Så blev det, som galluparna förutspått, ett maktskifte i Danmark efter folketingsvalet den 15 september. En trött borgerlig regering fick respass efter tre mandatperioder. Den statsminister, V-ledaren Fogh Rasmussen som förde den till makten för ett årtionde sedan var mer populär än hans efterträdare, Lökke Rasmussen (f d finansminister). Landets allt sämre ekonomi och stigande arbetslöshet blev den huvudfråga som fällde avgörandet. Oppositionens olika partier på den “röda sidan” gick samman i en allians och lyckades med viss möda få till stånd maktskifte.

Men det blir en skakig regeringsbas som Danmarks nya statsminister, S-ledaren Helle Thorning-Schmidt, får ta sig an uppgiften att leda Danmark de närmaste åren. Övervikten blir knappa tre mandat – 89 för och 86 mandat emot – i det nyvalda folketinget/riksdagen. Tack vare framgångarna för socialliberala Radikale (+ 8 mandat till nu 17 mandat; 12,5 % av rösterna) och vänsterytterpartiet Enhetslistan (också plus 8 mandat till nu totalt 12 mandat) så räcker det framgången för att den nya, röda alliansen ska kunna forma en ny S-ledd regering. Trots att Socialdemokraterna själva gjorde ett svagt val, tappade ett mandat och bara fick ihop knappa 25 procent av rösterna och även Socialistisk Folkeparti, SF, tappade 7 mandat och fick för dem svaga 9, 2 procent och 16 mandat i nya folketinget.

Så röd alliansövervikt blev det, men detta bara tack vare Radikale och Enhetslistan. Inte genom att det stora partiet – Socialdemokraterna - i den röda alliansen gjorde något gott val heller denna gång, utan verkar ha fastnat vid sitt nuvarande “glastak” på maximalt 25 procent i väljarstöd. Ändå firar nu Socialdemokraterna och räknar med att partiets ledare Helle Thorning-Schmidt nu blir Danmarks nya statsminister och formar en regering ihop med andra valförloraren SF och med De Radikale och Enhetslistan som stödpartier i folketinget.

Visst kan det här hålla men risken för ett nyval redan om något eller några år kan heller inte uteslutas.

Å andra sidan har den borgerliga Lökke Rasmussen-ledda regeringen med allmänborgerliga Venstre, V (behöll ställningen med runt 26,7 % av rösterna), mera högborgerliga Konservative, K (blev mer än halverat i detta folketingsval) som juniorpartner bara haft runt 40 procent av rösterna i de tre val där de tidigare “segrat”. Men med stöd av det främlingsfientliga Dansk Folkeparti (DF) har man kunnat styra Danmark i tre mandatperioder. Tack vara att Pia Kjaersgards DF-parti haft mellan 10 och 14 procent av rösterna – men tappade nu tre mandat och föll ner till 12,3 % i väljarstöd – och aktivt stöttat de V-ledda, tidigare regeringarna. Det har skett till priset av att Pia Kjaersgaards DF krävt är EUs tuffaste och mest restriktiva invandringspolitik. Det har lett till att det blivit nästan omöjligt att invandra till Danmark. Nu är den rollen som ett i folketinget starkt borgeligt maktparti över för Kjaersgards del.

Samtidigt innebär det danska valresultatet att tio år av politisk ökenvandring nu är över för Socialdemokratin i Danmark. Trots ett fortsatt lågt väljarstöd för S men ihop med två andra partier till vänster om S och ett socialliberalt parti (De Radikale) till höger om S kan nu S-ledaren Helle Thorning-Schmidt ändå få sin revansch och nu forma en ny, icke borgerlig regering i Danmark för första gången på tio år.

Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com;