"Kriget" mot terrorismen vinner vi bara genom internationellt samarbete och genom kamp för jämlikhet och rättvisa levnadsvillkor

Det är svårt att hitta ord då terrorn kommer nära inpå – som det nu i Paris. Minst 132 döda i en västeuropeisk storstad, varav omkring 100 av dem på en rockkonsert, andra på barer och gator en fredag kväll, ute och njuter av livet, som så många andra en fredag kväll i mitten av november. Våra tankar är med familj och vänner till alla oskyldiga offer för massakern för den råa, politiskt cyniska fanatismens brutaliteten i Paris. Och redan nu vet vi med tämligen stor säkerhet att ingen tvekan råder om att inbördeskrigen i Syrien och Irak och dess närområden utgör grunden till den internationella terrorvågen. Terrorattacken i Paris kommer antagligen nu också att dominera den politiska diskussionen och samtalsklimatet kring flyktingfrågan en tid framöver. Samtidigt finns nu även skäl att terrordåd som inträffade i Paris är vardag i de länder som de asylsökande syrier och andra flyr från. Dåd som dessa inträffar titt som tätt utan att de nödvändigtvis långtifrån alltid når över nyhetsmedierna hos oss. I bästa fall kan vi efter dådet nu ännu lite bättre förstå de flyktande syriernas och irakiernas situation och ge dem som har asylskäl en fristad hos oss i stället för att vända dem ryggen. Det nu skedda är inte enbart fråga om Paris, Frankrike eller Europa utan – precis som t ex Finlands veteranpolitiker och f d utrikesminister Erkki Tuomioja skriver på sin blogg – minst lika mycket om det faktum att i en värld där det ömsesidiga beroendet ökar och ingen borde kunna bortse från detta. Igår var det Beirut, idag Paris – och i morgon, vem vet var. Det går heller inte att bortse ifrån det faktum att det går en direkt linje från president George Walker Bush synnerligen okloka invasion i Irak och hans också rätt misslyckade krig mot terrorn till massakern i Paris den 13-14 november 2015. Terrorismen kan vi sist och slutligen bara stoppa tillsammans – i ett bredast möjliga internationella och fredsbyggande samarbete. Samtidigt som IS/Daesh och dess självutnämnda kalifat trycks tillbaka och bekämpas samt fred skapas i Syrien. Nationellt hemmavid och på EU-nivån behöver vi också en ännu effektivare fungerande polis och strikta säkerhetsåtgärder som spårar upp olika, möjliga terroristceller. Terroristerna och de krafter som planerar attackerna måste naturligtvis fängslas och bestraffasMen sist och slutligen är det ändå så att det här ”kriget” vinner vi bara genom att dränera och torka ut den våldsamma extremismens “rötter” och jordmån där den kan gro och gradvis växa i styrka. Ytterst är det en kamp som värnar och vårdar det rättvisa välfärdssamhälle och folkhem som kommer alla till del och inte tillåter att vissa tillåts hamna vid sidan eller utanför den gemenskapen. Ger vi upp den ambitionen så kommer vi heller aldrig att kunna förhindra att nya unga och frustrerade män (och en och annan kvinna) känner sig lockade att gå ut som "krigare" i extremfundamentalistiska rörelser som IS och andra. Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com Kolla vidare bl a följande länkar: http://www.thenation.com/article/what-i-discovered-from-interviewing-isis-prisoners/ http://www.huffingtonpost.com/alastair-crooke/isis-wahhabism-saudi-arabia_b_5717157.html