Tjeckien - ett politiskt desillusionerat EU-land

Första veckan i maj startade valrörelsen inför EU-parlamentsvalet på allvar. Partierna har presenterat olika manifest och i Sveriges riksdag har det också hållits en partipolitisk debatt med EU-tema. Men själv var jag i Tjeckien och Prag då, och där märktes just nära nog inget alls av förestående EU-parlamentsval. Men så brukar heller inte mer än runt 30 procent av tjeckerna och runt 20 procent av grannlandet Slovakiens väljare vara motiverade nog att rösta i EU-valet. Europadagen den 9 maj och nationella, tjeckiska helgdagen till minne av befrielsen från nazismen var också fjärran från ystert norskt 17 maj-firande. Tjeckerna tog däremot tillfället i akt att strosa runt i den 20 gradiga värmen i Prag och annorstädes, drack öl och åt glass men tänkte uppenbarligen just inte alls på kommande EU-parlamentsval och annat liknande. Politiskt desillusionerade tjecker – i kombination med den korruption som råder inom statsförvaltningen – tror allt mindre på de etablerade, tidigare stora partierna och struntar allt mer i att rösta alls eller så i växande grad att rösta på olika protestpartier, inte sällan helt utan egentliga politiska program utöver att de säger sig vilja bekämpa korruptionen. Socialdemokraterna är visserligen ännu största parti i den tjeckiska koalitionsregeringen med 50 mandat. Men särskilt den nyrike affärsmannen Babish – nu vice premiärminister och finansminister - och hans i fjol helt nybildade protestparti Ano med 47 mandat i parlamentet kan mycket väl i EU-valet nu i maj få runt 20 procent och bli större än socialdemokraterna, som i senaste parlamentsvalet – med 59,5 i valdeltagande – i oktober 2013 fick 20 procent och Ano blev näst störst med dryga 17 procent av rösterna. Andra stora partier är Böhmens och Mährens kommunistparti – med många äldre och landsbygdsväljare) har 33 mandat, TOP-partiet för Tradition ansvar och välstånd med 26 mandat, Demokratiska medborgarpartiet med 16 mandat och högerpopulistiska Direktdemokratins Gryning med 14 mandat, precis som Kristdemokratiska unionen. Regeringschef i koalitionsregeringen är Jiři Rusnok med affärsmannen och ägaren Babish (blivit rik på agrokemi) till bl a ekonomiska dagstidningen Hospodárské Noviny (40 000 ex) är vice premiärminister och finansminister. President är socialdemokraternas tidigare ledare Miloš Zeman med mest cermoniell makt (efterträdde högerpolitikern och starkt EU-skeptiske Vaclav Klaus, f d partiledare i nu nästan utraderade ODS-partiet). Som en av redaktörerna, Martin Ehl, på den ekonomiska dagstidningen HN sade så är den över fyra-åriga ekonomiska depressionen i Tjeckien ihop med korruptionen en avgörande förklaring till att tjeckisk politik ger ett minst sagt kaotiskt, nästan lite anarkistiskt intryck. Men nu är landet långsamt på väg att återhämta sig och åter få ekonomiska tillväxttal på 1-2 procent årligen igen. Inflationen ligger på samma tal och statsskulden är klart under EMU-kriteriernas max 60 procent av BNP och ligger på “låga” 46 procent av BNP. Men något tjeckiskt medlemskap i euron är inte aktuellt under överskådlig tid, vilket även andremannen på svenska ambassaden i Prag bekräftade. Det finns runt 200 svenska företag närvarande på olika sätt i det traditionella industrilandet Tjeckien och för vilket Tyskland är den den stora marknaden (VW-ägda Skoda tillverkar en miljon personbilar årligen men tillverkar också spårvagnar och lantbruksmaskiner). Det goda tjeckiska ölet är en annan stor exportprodukt. Det östliga partnerskapet med grannarna i öst är viktigt för Nato-landet Tjeckien (hyr 14 svenska JAS-plan, och nytt kontrakt ligger i “pipen, berättar svenska försvarsattachén på Pragambassaden) och regeringen stöttar Ukraina i konflikten med Putins Ryssland. Tjeckiska jaktplan patrullerar då och då i de baltiska Nato-länderna för att visa att de har Tjeckiens stöd. Apropå Krim och östa Ukraina: när jag var i London före påsk och pratade med Labour-politikern Mike Gapes i parlamentets utrikesutskott så är han övertygad om att det fanns en hel del ryska spetsnatz-soldater och officerare på ukrainsk mark och att nog amerikansk underrättelsetjänst tidigt visste vad som var på gång utan att berätta det för omvärlden. Noteras ska också att särskilt bland äldre tjecker – såsom tidigare chefen och vice chefen på Rude Pravos (hade en gång en milj. uppplaga) utrikesredaktion – så är dock förståelsen stor för att Putins Ryssland vill ha en buffert mot USA och Nato i Ukraina. “Ryssarna vill inte acceptera amerikanarna vid sina gränser lika lite som USA vill ha ryssar nära sina gränser”, sade den ärrade f d utrikesredaktören Borzek Homola. och sedan länge pensionerad från Rude Pravo. Intressant var också det han och hans kollega hade att berätta om hur de gjorde för att komma ut med en underjordisk tidning när ryssarna i augusti 1968 invaderade dåvarande Tjeckoslovakien och kastade ut journalisterna från Rude Pravo. Givetvis avslutar också ag mitt besök i EU-landet Tjeckien med att i Prags äldre del intaga en nybryggd Pilšen Urquell i det alltid lika sympatiska ölhaket Tigern, dit Vaclav Havel på sin tid som president alltid tog president Bill Clinton och andra på en prisvärd som enkel representationsöl. Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com PS. "Den tjeckiske tangodansörens otroliga liv" av Jean-Michel Guenassia. Belyser tiden såväl före som efter kriget,Pragvåren och fram till idag. (Publicerad i bl a Arbetarbladet 20 maj 2014 m fl)