Allt värre i ekonomin men regeringen Reinfeldt sitter passiv

Om det allt värre tillstånd i ekonomin men regeringen Reinfeldt sitter passiv: Paul Krugman, nobelpristagare i ekonomi, skriver läs- och tänkvärda krönikor om amerikansk och global ekonomi. En del av detta går också i annan form att ta del av i hans nya bok Bankrutt. Det har han tillägnat världens arbetslösa. Han menar att problemet är att vi lever i den inställda konjunkturpolitikens era. Räntesänkningar räcker inte för att starta motorerna. Det krävs underbalanseing av budgetar, lån, statliga lånefinansierade investeringar, och till och med en lite högre inflation som de just nu alltför hårda recessions- och nedskärningsbanden som försätter allt fler i arbetslöshet och fattigdom. Krugman är uppgiven och rasande på samma gång när han konstaterar att de allra enklaste insikterna i aktiv konjunktur- och ekonomisk politik har idag kastats över bord av många styrande politiker. Krugman – inte lika vanligt bland ledande ekonomer – skriver även om hållbarhet, miljö och klimat samt lite mera sund klokskap. Och det där är en central punkt: Ekonomierna i västvärlden behöver just nu stimuleras, inte strypas ännu mer. Men det är i första hand inte pengar till fler plattTVar eller nya bilar som behövs. Nej, vad som nu behövs ännu mer nu är massiva offentliga investeringar i järnvägar, i reparationer och klimatuppgraderingar av befintliga bostadsbestånd, i nyanställningar inom vård och omsorg, i kultur, i förbättrade socialförsäkringssystem etc Men vår svenska regering är – trots att det råder en allt svårare ekonomisk kris i allt fler euroländer i Europa och USA också har sina ekonomiska problem – är obegripligt mer optimistisk än snart sagt samtliga bedömare rörande den svenska ekonomins utveckling, samtidigt kommer rapport efter rapport om att det ekonomiska läget blir allt mer allvarligt i Sverige och vår omvärld. Häromdagen presenterade Konjunkturinstitutet sin månatliga barometer, vilken visar att tillväxten just nu är svagare än normalt. En utveckling som alla sektorer bidrar till, men där fallet nu är störst inom den privata tjänstenäringen. Lägget är allvarligt nu, den svenska exportindustrin har gått på knäna, efterfrågan i de länder vi exporterar till har sjunkit markant och här hemma haglar varslen. Och tyvärr ser det inte ut att vara någon ljusning på väg. I stället konstaterar Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén i Svenska Dagbladet att det inte går att utesluta att vi är på väg in i en recession. Statistiska centralbyråns, SCB:s, pinfärska redovisning av BNP-utvecklingen visar att tredje kvartalet 2012 var riktigt dåligt, bara plus 0,7 procent. Många tror nu att BNP-tillväxten fjärde kvartalet hamnar på minus. Konjunkturinstitutets (KI) barometer häromdagen pekar rakt neråt. Från 95,5 till 86 på en skala där 100 är normalt har gått på två månader. Så allt mera tyder på att Sverige nu är farligt nära att hamna i recession, alltså negativ tillväxt i kombination av en rekordhög arbetslöshet. OECD:s årliga analys, som även den presenterades nyligen, ger inte några muntrare besked. De tidigare prognoserna skrivs ner och tillväxttakten spås bli lägre både 2013 och 2014 än vad man tidigare trott. I Europa är recessionen ett faktum och nästa år förväntas tillväxten ligga på minus 0,4 procent. Besked om det ekonomiska läget som alla borde leda till handling från regeringen Reinfeldts sida. Men regeringen och finansminister Anders Borg har i budgeten låst fast sig i den sänkta bolagsskatten. En åtgärd – enskilt klart störst i nya budgeten - som inte kommer hjälpa vare sig Sverige eller svenskarna i det läge vi nu befinner oss i. Effekten av bolagsskattesänkningen är rent illusorisk. Helt meningslöst bortskänkta miljarder som däremot i stället borde ha satsats på en aktiv arbetsmarknadspolitik, satsningar på fler platser på universiteten, extrapengar till Sverige kommuner och landsting för att stärka den offentliga sektorn och satsningar på exempelvis det eftersatta järnvägsnätets underhåll. Bara för att nu ta några exempel som verkligen skulle kunna göra skillnad i det allt allvarligare ekonomiska och jobbmässiga läge som stundar – också för Sverige. KI-chefen Mats Dillén säger att svackan i ekonomin nu är lika djup som när it-bubblan sprack år 2000. Varför en så här dramatisk försämring borde föranleda att regeringen satte igång en politisk offensiv för att kompensera nedgången i internationell efterfrågan med att stimulera den inhemska köpkraften. Det är vad en regering kan. Men i stället väljer Borg och Reinfeldt att mest sitta still i båten och inget göra. Det enda som finansminister Anders Borg kostar på sig är att säga att finansdepartementet följer noggrant utvecklingen noggrant. Jo, tjenare. Men när tänker han börja agera som en finansminister? Förhoppningsvis är Riksbankirerna klokare och sänker räntan redan vid sitt decembermöte – och inte ens utesluter att den sänks ner till 0,75 procent. Något som vore högst motiverat i detta allvarliga läge där varje stimulans av ekonomin nu behövs. Uppenbart är att Sverige nu behöver en regering som ser både landets och medborgarnas behov. Och eftersom vi i dag inte verkar ha just det, så finns utrymme för Socialdemokraterna – tydligare än i sin senaste budgetmotion - att visa på vilka alternativen egentligen är till indragna statsbidrag, krogmomssänkningar, verkningslösa inkomstskattesänkningar, slaktad a-kassa och försämrade förutsättningar för omskolning mitt i yrkeslivet. Visst, delar av detta fanns med i skuggbudgeten. Men tyvärr vacklar Socialdemokraterna ifråga om bland annat skattetrycket, en av grundförutsättningarna för att kunna finansiera välfärdens alla, viktiga beståndsdelar – och att nu ge landets kommuner och landsting ett ekonomiskt extra stöd så de kan hålla emot bättre i det ekonomiskt allt kärvare läge. Det går inte en dag utan att det läggs nya varsel om uppsägningar. Men motdraget från Arbetsförmedlingen och dess chef är att lämna tillbaka tre miljarder kr av sitt statliga anslag. Helt sanslöst. Men också det är i linje med den passivitet Fredrik Reinfeldt och hans regeringen uppenbarligen nu uppvisar när det gäller att ta ansvaret för Sverige. Socialdemokraterna måste nu gå till offensiven och visa att man har en alternativ och bättre politik än regeringens passiva administrerande. Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com (Publicerad i bl a Folkbladet, Västerbotten 8 dec. 2012 m fl)