Löfven i lördagsintervju och en stingslig finansminister

En av publikservice radions bästa program i Sverige är dess kunniga lördagsintervjuer. I ekots lördagsintervju (12/5) pressades Socialdemokraternas nye partiledare Stefan Löfven rätt hårt av den alltid påläste utfrågaren Tomas Ramberg. Vad händer med sysselsättningen om Socialdemokraterna drar bort 20 miljarder från företagssektorn? var frågan. Löfven svarade att det inte skulle bli så stora effekter eftersom vare sig sänkningen av arbetsgivaravgifter för unga eller momssänkningen på krogen gett några eller i varje fall väldigt få nya jobb. Och i så fall blir kostnaden för var och en av dessa fåtaliga jobb väldigt dyrt. Löfven angav i intervjun skillnaden i effektivitet med olika åtgärder så här. Om regeringens uppgift skulle vara riktig att de 16 miljarderna skulle ge 8 000 jobb, så ska det jämföras med att samma summa skulle räcka till 40 000 jobb i offentlig sektor. Nu lovade han tyvärr inte det sistnämnda som ett förslag i höstens budgetförslag. Men det visar ändå att de som säger att vi inte har råd med offentlig sektor har fel, i varje fall om man jämför med subventioner av privat sektor. Och faktum är att ytterst få bedömare tror på siffran 8 000 jobb som regeringen påstår är resultatet av pengarullningen.Troligen inte regeringen själv heller. Löfven själv – Ramberg spelade upp gamla uttalanden av honom - fick givetvis också förklara varför han ändrat sig i den här frågan. Som ordförande för IF Metall uttalade han sig 2010 positivt om förslaget när det infördes. Löfvens svar var att han måste ändra sig när verkligheten visat att det inte gett resultat. Det är en sak att försöka med olika åtgärder, så stort problem är ungdomsarbetslösheten, men det som inte fungerar måste ändras. Socialdemokraterna vill i stället prioritera de ungdomar som inte klarat sin gymnasieexamen, där är arbetslöshetssiffran 40 procent i dag. Erbjuds dessa unga en bättre utbildning, ökar det också deras chanser på arbetsmarknaden. Måndagen den 14 maj kom ny kritik som stöder Socialdemokraternas förslag att återställa momssatsen på restauranger. Regeringens eget Finanspolitiska råd beskriver krogmomsen som ett branschstöd och de anser att regeringens beräkningar om vilka jobb det ger som kraftigt överskattade. Man varnar samtidigt för att även andra branscher med skiftande argument kommer att argumentera för sänkt momssats i just deras branscher. Finanspolitiska rådet kritiserar även regeringen för att ha ett alltför stort överskott i statsbudgeten. ”Sverige är på väg att bli som Norge och en del rika arabstater och en ytterligare uppbyggnad av statens förmögenhet är svår att motivera”, sade Lars Jonung, ordförande i Finanspolitiska rådet till radioekot den 14 maj. I förra veckan diskuterades också en utvärdering av det så kallade jobbkskatteavdragets effekt (satsade 70 miljarder kr i inkomstskattesänkningar) på jobben i en hearing i riksdagshuset. Också i detta fall är oberoende bedömare högst osäkra om jobbeffekterna. Dock inte regeringen själv, givetvis. Fast det regeringen – via en av finansdepartementets egna statssekreterare - presenterade redogörelse var väl snarare ett försvar för jobbskatteavdraget (läs inkomstskattesänkningarna som sådana) än en riktig utvärdering av jobbeffekter. Sannolikt var den delvis även riktat till övriga borgerliga småpartier som hellre vill se förslag som sänkt värnskatt och sänkt arbetsgivaravgift. Fakta i målet är ju också här att knappast någon vet om den här skattesänkningstypen överhuvudtaget ger nya jobb. I vintras ansåg expertorganet IFAU – utvärderas bl a arbetsmarknadseffekter - att det inte gick att utreda. Nu tror man trots det att det kanske ändå har gett vissa positiva effekter. Men regeringens egen “utvärdering” tar bara upp alternativa skattesänkningar. Samtidigt har sjukförsäkring och a-kassa raserats. Hur påverkar det de arbetslösa? Och framförallt: Vad hade inte 70 miljarder kunnat användas till på arbetsmarknaden i form av utbildning och investeringar i upprustad infrastruktur och annat? Regeringen svänger sig med många siffror i debatten. Samtidigt struntar man helt i eller viktar bara bort oberoende expertorgans utvärderingar när de kommer fram till resultat som inte passar deras bild. Det vi kristallklart däremot vet är att arbetslösheten inte minskat. Tvärtom ökar den något och verkar ha “parkerat” på rekordhöga 7,5-8 procent i öppen arbetslöshet och ett växande stort antal långtids- och ungdomsarbetslösa. De borde erkänna att skattesänkningar för dem är ett egenvärde. Även om de inte gett och ger så värt många fler jobb. Men i finansminister Anders Borgs värld – börjar han inte bli väl stingslig och inte så lite självgod? – så heter det alltid bara att hans och regeringens finanspolitik varit framgångsrik och väl avvägd. Möter den kritik – från oberoende granskade expertorgan och andra – så har de givetvis bara fel. Ty den finanspolitik som förs är rakt igenom “framgångsrik och väl avvägd”. Punkt. Någon som är förvånad över att moderaterna nu också sedan en tid tillbaka brottas med sjunkande siffror i väljaropinionen? Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com (Publicerad i bl a Arbetarbladet, Hfors, den 15 maj 2012 m fl)