USA: Obamacare i stöpsleven, en solskenshistoria om en uteliggare och kommande presidentval
(Publicerad i bl a Gotlands tidningar 19 april, Länstidningen,Östersund, 16 april, Arbetarbladet 10 april m fl)
I USA råder just nu en nervös väntan på sjukvårdsförsäkringen “Obamacares” vidare öden i Högsta domstolen, HD. Ett antal hearingar i HD är nu genomförda och ett första utkast till dom cirkulerar redan bland de nio ledamöterna inför dess förväntade slutliga utslag i juni månad huruvida Obamas sjukvårdsförsäkring – träder enligt planerna fullt ut i kraft först 2014 – är förenlig med amerikanska konstitutionen eller inte. Den den av Obamacara som gäller barnen, alltså att barn till 26 år täcks av föräldrarnas sjukvårdsförsäkring (populär) har redan börjat gälla men övriga delar som skulle ge ytterligare cirka 30 miljoner idag oförsäkrade amerikaner tillgång till en sjukvårdsförsäkring kommer inte att träda i kraft förrän år 2014 och först om HD i sitt utslag i juni inte finner förslaget vara oförenligt med amerikanska konstitutionen. Något som republikanerna och de olika utmanarna till Obama om presidentvalet i november gjort till en av valets huvudfrågor.
I väntan på HD-utslaget i juni råder en nervös stämning – särskilt i Obamalägret – om Obamacare överlever eller inte. Republikanerna har lobbat hårt för att få bort Obamas sjukvårdsförsäkring – också ironiskt den ledande utmanaren Mitt Romney, trots att han själv som f d guvernör i delstaten Massachusetts tidigare där infört en liknande sjukvårdsförsäkring som Obamacare. Men så högerinriktat är numera klimatet i republikanska partiet att också många “liberala” republikaner inte vågar annat än att stå på teapartyisternas och de högerkristnas sida i motståndet mot Obamacare. Och i HD står det klart redan nu att tre (de mest konservativa) av de nio domarna i HD kommer att rösta emot Obamas sjukvårdsförsäkring och de fyra demokratiskt utnämnda domarna är för Obamacare. Avgörandet i HD ligger därför i händerna på dels ledamoten Anthony Kennedy som brukar fungera som tungan på vågen mellan blocken och, dels på chefsdomaren John Roberts. Domare Kennedy tros ansluta sig till de tre republikanerna som är emot Obamacare. Risken finns att Obamacare faller med rösterna 5-4 i HD, alternativt att Obamacare överlever med samma smala röstövervikt.
- Kan fem domare tillsatta på livstid fälla den viktigaste demokratiska reformen sedan 1965?, konstaterade den juridiska kommentatorn Stuart Taylor i radiokanalen NPR häromdagen dilemmat som det politiska USA just nu står mitt uppe i.
Men faller Obamacare i juni i HD så är det alternativ som republikanerna erbjuder de mer än 40 miljoner oförsäkrade en mycket mager marknads- och frivillighetslösning som på sin höjd lär ge max 3 miljoner fler nu oförsäkrade en framtida sjukvårdsförsäkring i stället för Obamacares ytterligare 30 miljoner fler med sjukvårdsförsäkring från 2014. Så klent är republikanernas alternativ till Obamas sjukvårdsförsäkring, konstaterade t ex dagstidningen USA Today på ledarplats häromdagen.
Frågan är flitigt diskuterade också bland vanligt folk, vilket jag själv kunde notera i såväl Miami i Florida som i New York. Opinionen är i stort sett delad i knappt hälften för och något fler emot Obamacare.
En annan fråga som också flitigt ventilerades såväl i medierna som bland folk ute på gator och torg är frågan om varför den vite “gated community”-mannen George Zimmerman kunde komma undan ett åtal när han sköt den obeväpnade afroamerikanske Trayvon Martin, 17 år, till döds på en gata i Florida i påstått “nödvärn”. Till slut kanske denna skandal ändå – med hjälp av ljudinspelningar och annat kring den tragiska händelsen i Florida –leder till att Zimmerman fälls för mord eller dråp. Inte minst oberoende bedömare menar här att det vore en stor skandal om Zimmerman inte blir föremål för åtal - häktades till slut den 12 april - för denna sannolikt falska nödvärnsskjutning.
Apropå teapartyister och vapenlobbyanhängare: såg ni den intressanta TV-dokumentären “Sarah Palin – you betcha”? Mycket intressant – och avslöjande. Som bekant var hon republikanernas vicepresidentkandidat 2008. Hon blev mest känd för sin monumentala brist på kunskaper, som hennes påstående att Afrika inte var en kontinent. Hon kunde inte heller peka ut Irak på en världskarta. (Hamnade själv i en diskussion om Irak och Irak-flyktingar på t-banan i New York. Få vet ens att Sverige tagit emot fler Irak-flyktingar än hela USA och Kanada ihop, trots att det var USA som så att säga ställde till det med sitt militära intåg i Irak under Bush-åren i Vita huset.) När den här nämnda Sarah Palin-dokumentären gjordes så sågs hon ännu som en möjlig republikansk presidentkandidat men är nu helt borta.
För den bild som framträder av henne när filmaren Nick Broomfield besöker hennes hemort Wasilla i Alaska och intervjuat både hennes vänner och politiska motståndare får en att rysa. Här framträder en bibelkristen maktgalning som är beredd att gå över lik för att nå personlig framgång. Hon har bidragit som galjonsfigur för den hemska Teapartyrörelsen på den kristna högerkanten, som har drivit Republikanerna högerut mot allt extremare ståndpunkter. Till slut får filmaren Broomfield tag i Palin i Kalifornien och ställer frågan som får publiken att dra efter andan: Tror du din politiska karriär är över? Sarah Palin tar en klunk vatten och svarar: Fråga folket här som jublar och applåderar. Tanken på att en sådan udda person som hon skulle kunna komma i närheten av att trycka på domedagsknappen i Vita Huset skrämmer. Hur mycket bättre det vore med en svajig Mitt Romney eller högerkristen Santorum i Vita huset i stället för en omvald Obama (hans chanser till omval är nog ändå rätt stora) kan verkligen diskuteras.
Apropå en annan sak i detta på många sätt fascinerande men samtidigt politiskt märkliga nation är att spelindustrin numera omsätter mer pengar än filmindustrin. Det är en realitet sedan flertalet år tillbaka. Men spelmediet har också en rik mediehistoria – inte olika filmens. Den senare började att uppmärksammas i skarven mellan stum- och ljudfilm, och på samma sätt förhåller det sig med dataspel. Utvecklingen från Spacewar! – lanserat på en PDP-1 1962 – till dagens multi-transmediala skapelser vittnar om en rik kod- och konsthistoria. Det är något som fina museet Smithsonian i Washington DC tagit fasta på i en ny utställning, The Art of Video Games, där spelandets kulturhistoria förefaller stå i centrum.
På min resa i USA noterar jag detta samtidigt som jag reflekterar lite över den skolskenshistoria som jag fick ta del av när jag i norra Miami besökte en f d kock som efter flera familjetrageier och annat blivit uteliggare i åtta år men nu via nu med hjälp av en Kennedy-stiftelse fått bostad och skulle få sina tänder fixade och mådde bra. En riktig solskenshistoria men högst ovanlig i en nation som brottas med stor ekonomisk kris, hög arbetslöshet och sviktande självförtroende men möjligen nu är lite på väg tillbaka till ett något lite bättre läge igen. Också ett faktum som bland mycket annat talar för att Obama ändå har en god chans att bli återvald i november. I den känslan och med lite i körsbärsblomningens tid småspattiga new yorkare lämnar jag via JKF flygplatsen det stora landet over there för denna gång.
Reflekterande över vad den legendariske talmannen i kongressens representanthus Tip O`Neill, från Mass., sade när jag för många år sedan träffade honom i kongressens restaurang: “All politics is local”. Utan kontakt med vanligt folk är man körd som politiker, glassiga möten är en sak,möten med vanligt folk något helt annat.
Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com
(följer amerikansk politik och samhällsliv sedan många år)
PS. Senaste Gallup är en fröjd för alla demokrater. Den visar att Obama drygar ut sitt avstånd till Mitt Romney – framför allt i viktiga swing-stater. Men även att entusiasmen i den republikanska väljarkåren minskat dramatiskt från 56 till 43 procent sedan januari.
I USA råder just nu en nervös väntan på sjukvårdsförsäkringen “Obamacares” vidare öden i Högsta domstolen, HD. Ett antal hearingar i HD är nu genomförda och ett första utkast till dom cirkulerar redan bland de nio ledamöterna inför dess förväntade slutliga utslag i juni månad huruvida Obamas sjukvårdsförsäkring – träder enligt planerna fullt ut i kraft först 2014 – är förenlig med amerikanska konstitutionen eller inte. Den den av Obamacara som gäller barnen, alltså att barn till 26 år täcks av föräldrarnas sjukvårdsförsäkring (populär) har redan börjat gälla men övriga delar som skulle ge ytterligare cirka 30 miljoner idag oförsäkrade amerikaner tillgång till en sjukvårdsförsäkring kommer inte att träda i kraft förrän år 2014 och först om HD i sitt utslag i juni inte finner förslaget vara oförenligt med amerikanska konstitutionen. Något som republikanerna och de olika utmanarna till Obama om presidentvalet i november gjort till en av valets huvudfrågor.
I väntan på HD-utslaget i juni råder en nervös stämning – särskilt i Obamalägret – om Obamacare överlever eller inte. Republikanerna har lobbat hårt för att få bort Obamas sjukvårdsförsäkring – också ironiskt den ledande utmanaren Mitt Romney, trots att han själv som f d guvernör i delstaten Massachusetts tidigare där infört en liknande sjukvårdsförsäkring som Obamacare. Men så högerinriktat är numera klimatet i republikanska partiet att också många “liberala” republikaner inte vågar annat än att stå på teapartyisternas och de högerkristnas sida i motståndet mot Obamacare. Och i HD står det klart redan nu att tre (de mest konservativa) av de nio domarna i HD kommer att rösta emot Obamas sjukvårdsförsäkring och de fyra demokratiskt utnämnda domarna är för Obamacare. Avgörandet i HD ligger därför i händerna på dels ledamoten Anthony Kennedy som brukar fungera som tungan på vågen mellan blocken och, dels på chefsdomaren John Roberts. Domare Kennedy tros ansluta sig till de tre republikanerna som är emot Obamacare. Risken finns att Obamacare faller med rösterna 5-4 i HD, alternativt att Obamacare överlever med samma smala röstövervikt.
- Kan fem domare tillsatta på livstid fälla den viktigaste demokratiska reformen sedan 1965?, konstaterade den juridiska kommentatorn Stuart Taylor i radiokanalen NPR häromdagen dilemmat som det politiska USA just nu står mitt uppe i.
Men faller Obamacare i juni i HD så är det alternativ som republikanerna erbjuder de mer än 40 miljoner oförsäkrade en mycket mager marknads- och frivillighetslösning som på sin höjd lär ge max 3 miljoner fler nu oförsäkrade en framtida sjukvårdsförsäkring i stället för Obamacares ytterligare 30 miljoner fler med sjukvårdsförsäkring från 2014. Så klent är republikanernas alternativ till Obamas sjukvårdsförsäkring, konstaterade t ex dagstidningen USA Today på ledarplats häromdagen.
Frågan är flitigt diskuterade också bland vanligt folk, vilket jag själv kunde notera i såväl Miami i Florida som i New York. Opinionen är i stort sett delad i knappt hälften för och något fler emot Obamacare.
En annan fråga som också flitigt ventilerades såväl i medierna som bland folk ute på gator och torg är frågan om varför den vite “gated community”-mannen George Zimmerman kunde komma undan ett åtal när han sköt den obeväpnade afroamerikanske Trayvon Martin, 17 år, till döds på en gata i Florida i påstått “nödvärn”. Till slut kanske denna skandal ändå – med hjälp av ljudinspelningar och annat kring den tragiska händelsen i Florida –leder till att Zimmerman fälls för mord eller dråp. Inte minst oberoende bedömare menar här att det vore en stor skandal om Zimmerman inte blir föremål för åtal - häktades till slut den 12 april - för denna sannolikt falska nödvärnsskjutning.
Apropå teapartyister och vapenlobbyanhängare: såg ni den intressanta TV-dokumentären “Sarah Palin – you betcha”? Mycket intressant – och avslöjande. Som bekant var hon republikanernas vicepresidentkandidat 2008. Hon blev mest känd för sin monumentala brist på kunskaper, som hennes påstående att Afrika inte var en kontinent. Hon kunde inte heller peka ut Irak på en världskarta. (Hamnade själv i en diskussion om Irak och Irak-flyktingar på t-banan i New York. Få vet ens att Sverige tagit emot fler Irak-flyktingar än hela USA och Kanada ihop, trots att det var USA som så att säga ställde till det med sitt militära intåg i Irak under Bush-åren i Vita huset.) När den här nämnda Sarah Palin-dokumentären gjordes så sågs hon ännu som en möjlig republikansk presidentkandidat men är nu helt borta.
För den bild som framträder av henne när filmaren Nick Broomfield besöker hennes hemort Wasilla i Alaska och intervjuat både hennes vänner och politiska motståndare får en att rysa. Här framträder en bibelkristen maktgalning som är beredd att gå över lik för att nå personlig framgång. Hon har bidragit som galjonsfigur för den hemska Teapartyrörelsen på den kristna högerkanten, som har drivit Republikanerna högerut mot allt extremare ståndpunkter. Till slut får filmaren Broomfield tag i Palin i Kalifornien och ställer frågan som får publiken att dra efter andan: Tror du din politiska karriär är över? Sarah Palin tar en klunk vatten och svarar: Fråga folket här som jublar och applåderar. Tanken på att en sådan udda person som hon skulle kunna komma i närheten av att trycka på domedagsknappen i Vita Huset skrämmer. Hur mycket bättre det vore med en svajig Mitt Romney eller högerkristen Santorum i Vita huset i stället för en omvald Obama (hans chanser till omval är nog ändå rätt stora) kan verkligen diskuteras.
Apropå en annan sak i detta på många sätt fascinerande men samtidigt politiskt märkliga nation är att spelindustrin numera omsätter mer pengar än filmindustrin. Det är en realitet sedan flertalet år tillbaka. Men spelmediet har också en rik mediehistoria – inte olika filmens. Den senare började att uppmärksammas i skarven mellan stum- och ljudfilm, och på samma sätt förhåller det sig med dataspel. Utvecklingen från Spacewar! – lanserat på en PDP-1 1962 – till dagens multi-transmediala skapelser vittnar om en rik kod- och konsthistoria. Det är något som fina museet Smithsonian i Washington DC tagit fasta på i en ny utställning, The Art of Video Games, där spelandets kulturhistoria förefaller stå i centrum.
På min resa i USA noterar jag detta samtidigt som jag reflekterar lite över den skolskenshistoria som jag fick ta del av när jag i norra Miami besökte en f d kock som efter flera familjetrageier och annat blivit uteliggare i åtta år men nu via nu med hjälp av en Kennedy-stiftelse fått bostad och skulle få sina tänder fixade och mådde bra. En riktig solskenshistoria men högst ovanlig i en nation som brottas med stor ekonomisk kris, hög arbetslöshet och sviktande självförtroende men möjligen nu är lite på väg tillbaka till ett något lite bättre läge igen. Också ett faktum som bland mycket annat talar för att Obama ändå har en god chans att bli återvald i november. I den känslan och med lite i körsbärsblomningens tid småspattiga new yorkare lämnar jag via JKF flygplatsen det stora landet over there för denna gång.
Reflekterande över vad den legendariske talmannen i kongressens representanthus Tip O`Neill, från Mass., sade när jag för många år sedan träffade honom i kongressens restaurang: “All politics is local”. Utan kontakt med vanligt folk är man körd som politiker, glassiga möten är en sak,möten med vanligt folk något helt annat.
Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com
(följer amerikansk politik och samhällsliv sedan många år)
PS. Senaste Gallup är en fröjd för alla demokrater. Den visar att Obama drygar ut sitt avstånd till Mitt Romney – framför allt i viktiga swing-stater. Men även att entusiasmen i den republikanska väljarkåren minskat dramatiskt från 56 till 43 procent sedan januari.
posted by rbjorkenwall at 7:09 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home