Nyhetsfattig och visionslös M-stämma i Örebro men en självsäker Reinfeldt
Observerat: Fredrik Reinfeldt gav moderatstämma i Örebro en nertonad och visionslös start – men valet 2014 vill han vinna
Torsdagen den 20 oktober inledde Sverige helt dominerande regeringsparti – moderaterna - sin partistämma i Örebro. Men särskilt stor uppmärksamhet har det dock inte fått i förhandspubliciteten. Inte alls på samma sätt som när det stora oppositionspartiet socialdemokraterna har kongress. Det brukar uppmärksammas stort veckor i förväg i svenska medier.
Moderaterna under ledning av en allt mera självsäker Fredrik Reinfeldt dominerar en borgerlig fyrklöverregering mer än något annat borgerligt parti någonsin gjort i Sverige. Visserligen saknar regeringen två mandat för att nå majoritet. Men av de 173den förfogar över har stämmohållande Moderata Samlingspartiet 107, eller hela 62 procent av mandaten för regeringens underlag i Sveriges riksdag. Går vi så till statsråden så är 13 av 24 M-märkta, 54 procent. Men ännu viktigare är att M-ministrar sitter på nästan alla tunga poster, som stats-, finans-, utrikes-, justitie- och försvars-. Bara budgetmässigt stora socialdepartementet leds av ett statsråd som inte är M-märkt, nämligen den allt mera ifrågasatte KD-ledaren Göran Hägglund. M-ministrar leder således de departement som har hand om en majoritet av statsbudgeten. Den journalistiska granskningen – jämfört med t ex det omotiverat stora mediedrevet kring s-ledaren Juholt – av regeringens och de olika statsrådens maktutövning uppvisar dock en del övrigt att önska. Orsaken till detta kan man fundera över.
För egen del tror jag att en viktig förklaring nog är att de nya moderaterna agerar ideologi- och profilsvagt och helst framställer sig som anti- och opolitiska administratörer och experter (bäst i den grenen är finansminister Anders Borg!). Såväl Anders Borg som statsminister Reinfeldt tillåts eller har av media tilldelats – välj vilket som passar bäst – en roll som “kommentatorer” av skeendet i landet och inom EU etc. Detta ger dem en “sval”, lite expertmässig profil i väljarnas ögon och stärker dessa tvås helt dominerande roll i regeringen. Inte så underligt då att de också har höga förtroendesiffror i olika gallupmätningar.
Bara mera sällan visar de humör och lite passion. Som när finansminister Borg upprördes häromdagen i Sveriges Television av att privata riskkapitalbolag som nu rätt ofta äger och driver välfärdstjänster inom skola och vård med skattefinansiering kan plocka ut vinster i så kallade skatteparadis och då undgå att betala skatt. Denna vinstöverföring vill han nu sätta stopp för. Men vad tycker Borg i sakfrågan, nämligen att skattebekostad vård och skola allt mera blivit en kommersiell marknad är mera oklart. Om den utvecklingen är bra eller dålig framgår inte när han kommenterar den här marknadsutvecklingen.
Statsminister Reinfeldt kör ungefär samma “svala” still som Anders Borg när han t ex uttalar sig om finansmarknaden på EU-nivå. Talar aldrig i klartext vad han tycker om den i stort sett oreglerade finansmarknadens sätt att fungera i EU-Europa och vilket ansvar bank- och finanssektorn har för den kris som euroländerna nu befinner sig i. Däremot “läxar” han gärna – precis som Anders Borg – upp greker och andra för att de vanskött sin offentliga ekonomi och föreläser om hur Sverige löste sin kris i början av 90-talet.
I sitt inledande stämmotal i Örebro sade Reinfeldt självsäkert att moderaterna har för avsikt att vinna inte bara 2014 års val utan även valet 2018. Vidare så konstaterade han: “ Sedan 2002 års val har vi fått en miljon fler väljare. De är nyfikna på oss och ställer krav på oss. Vi ska vara ett modernt parti i rörelse som alltid har människan som utgångspunkt”. I ett på nyheter fattigt tal inför de 200 ombuden på stämman beskrev han moderaterna som ett samhällsbärande parti . Ett parti som måste ledas av fyra viktiga punkter:
Ett politiskt parti måste lyssna. Ett parti måste ha respekt för starka, oberoende institutioner och ett parti måste ha människan som utgångspunkt. Den fjärde punkten som Reinfeldt nämnde var sammanhållningen i ett samhälle. Knappast något som sticker ut eller som inte vem som helst skulle kunna hålla med om.
– Det finns de som säger att det behövs visioner. Jag vill varna för det. De menar ofta att vi ska göra det som var förr, när Domus var Domus. Eller andra som ropar på stora visioner, men egentligen säger att: Låt oss göra Sverige till något annat. Och, konstaterade han, det vill inte svenska folket ha.
- Våra värderingar kommer från människan. Friheten är vårt viktigaste mål. Frihet, ansvar, trygghet och att sätta människan först, mer retoriskt djärv och publikfångande än så här blev Reinfeldt inte i sitt öppningstal till M-stämman i Örebro.
Den här “svala”, kommentatorstonen och administrativt skötta politiska strategin med nertonat budskap om vad man på sikt egentligen avser att göra tror Reinfeldt och finansminister Borg räcker för att också ta hem nästa riksdagsval hösten 2014 och sedan också valet därpå hösten 2018.
Om övriga M-statsråd sedan på sina respektive områden kommer att försöka sticka ut är väl mer än oklart. I vart fall så länge moderaterna ligger kvar på sina 29-30 procent i opinionsstöd, så lär ingen på allvar bland dessa vilja utmana Reinfeldts och Borgs strategilinje. Inte Catharina Elmsäter-Svärd på infrastrukturen (där järnvägen nu i färska rapporter visar sig vara sämst underhållet i Europa), inte Hillevi Engström om arbetslösheten (där långtids- och ungdomsarbetslösheten nu är högre än när M fick makten till hösten 2006), inte Ulf Kristerson om sjukförsäkringen (vars försäkring av försäkringsskyddet får växande hård kritik från forskare och andra för att inte längre ge ett rimligt bra försäkringsskydd vid sjukdom eller arbetsskada;dessutom för tuff tillämpning av F-kassan mot allvarligt sjuka,visar förvaltningsdomstolen),inte Beatrice Ask om polisen, lagar och domstolar (och där färska rapporter visar att svensk polis blivit allt sämre på att klara upp vardagsbrott trots att antalet poliser är fler än någonsin), eller en allt hårdare trängd utrikesminister Carl Bildt för sin roll som ex-styrelseledamot i Lundin Oil-bolagets affärer i bl a inbördeskrigets Ogadenprovins i Etiopien och vad han gör för att få loss i Etiopien fängslade svenska journalister som velat granska det här på plats.
För en aktiv opposition som vill och har förmågan finns onekligen många områden där attacker mot den sittande Reinfeldt-ledda regeringen skulle kunna sättas in med sannolikt inte obetydlig framgång. Och därmed göra matchen mellan regering och opposition mera jämn – bara man vill och vågar.
I väntan på att detta möjligen kommer att ske i någorlunda närtid fortsätter svensk inrikespolitik att vara lite småtråkig, “stilla flyter Don”-tillstånd varvat möjligen med ett och annat mediedrev (välgrundat eller mer eller mindre kraftigt överskjutande den reella substansen, t ex Juholt-drevet). Och statsminister Fredrik Reinfeldt – som han avslutande sa i sitt öppningstal på M-stämman i Örebro – att fortsätta beskriva sitt Sverige som “ett föregångsland och bra grund”, och att moderaterna är ett parti med “fyra egenskaper och ett genuint samhällsbärande parti”.
Noterar avslutningsvis: Medelinkomsten i moderaternas föreslagna partistyrelse:
1 061 213 kronor/år eller 88 434 kr/mån (2010). Säger också det en del om att teori och politisk praktik ingalunda är samma sak.
Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com;
http://rbjorkenwall.blogspot.com
(Publicerad i bl a Arbetarbladet 20/10 m fl)
Torsdagen den 20 oktober inledde Sverige helt dominerande regeringsparti – moderaterna - sin partistämma i Örebro. Men särskilt stor uppmärksamhet har det dock inte fått i förhandspubliciteten. Inte alls på samma sätt som när det stora oppositionspartiet socialdemokraterna har kongress. Det brukar uppmärksammas stort veckor i förväg i svenska medier.
Moderaterna under ledning av en allt mera självsäker Fredrik Reinfeldt dominerar en borgerlig fyrklöverregering mer än något annat borgerligt parti någonsin gjort i Sverige. Visserligen saknar regeringen två mandat för att nå majoritet. Men av de 173den förfogar över har stämmohållande Moderata Samlingspartiet 107, eller hela 62 procent av mandaten för regeringens underlag i Sveriges riksdag. Går vi så till statsråden så är 13 av 24 M-märkta, 54 procent. Men ännu viktigare är att M-ministrar sitter på nästan alla tunga poster, som stats-, finans-, utrikes-, justitie- och försvars-. Bara budgetmässigt stora socialdepartementet leds av ett statsråd som inte är M-märkt, nämligen den allt mera ifrågasatte KD-ledaren Göran Hägglund. M-ministrar leder således de departement som har hand om en majoritet av statsbudgeten. Den journalistiska granskningen – jämfört med t ex det omotiverat stora mediedrevet kring s-ledaren Juholt – av regeringens och de olika statsrådens maktutövning uppvisar dock en del övrigt att önska. Orsaken till detta kan man fundera över.
För egen del tror jag att en viktig förklaring nog är att de nya moderaterna agerar ideologi- och profilsvagt och helst framställer sig som anti- och opolitiska administratörer och experter (bäst i den grenen är finansminister Anders Borg!). Såväl Anders Borg som statsminister Reinfeldt tillåts eller har av media tilldelats – välj vilket som passar bäst – en roll som “kommentatorer” av skeendet i landet och inom EU etc. Detta ger dem en “sval”, lite expertmässig profil i väljarnas ögon och stärker dessa tvås helt dominerande roll i regeringen. Inte så underligt då att de också har höga förtroendesiffror i olika gallupmätningar.
Bara mera sällan visar de humör och lite passion. Som när finansminister Borg upprördes häromdagen i Sveriges Television av att privata riskkapitalbolag som nu rätt ofta äger och driver välfärdstjänster inom skola och vård med skattefinansiering kan plocka ut vinster i så kallade skatteparadis och då undgå att betala skatt. Denna vinstöverföring vill han nu sätta stopp för. Men vad tycker Borg i sakfrågan, nämligen att skattebekostad vård och skola allt mera blivit en kommersiell marknad är mera oklart. Om den utvecklingen är bra eller dålig framgår inte när han kommenterar den här marknadsutvecklingen.
Statsminister Reinfeldt kör ungefär samma “svala” still som Anders Borg när han t ex uttalar sig om finansmarknaden på EU-nivå. Talar aldrig i klartext vad han tycker om den i stort sett oreglerade finansmarknadens sätt att fungera i EU-Europa och vilket ansvar bank- och finanssektorn har för den kris som euroländerna nu befinner sig i. Däremot “läxar” han gärna – precis som Anders Borg – upp greker och andra för att de vanskött sin offentliga ekonomi och föreläser om hur Sverige löste sin kris i början av 90-talet.
I sitt inledande stämmotal i Örebro sade Reinfeldt självsäkert att moderaterna har för avsikt att vinna inte bara 2014 års val utan även valet 2018. Vidare så konstaterade han: “ Sedan 2002 års val har vi fått en miljon fler väljare. De är nyfikna på oss och ställer krav på oss. Vi ska vara ett modernt parti i rörelse som alltid har människan som utgångspunkt”. I ett på nyheter fattigt tal inför de 200 ombuden på stämman beskrev han moderaterna som ett samhällsbärande parti . Ett parti som måste ledas av fyra viktiga punkter:
Ett politiskt parti måste lyssna. Ett parti måste ha respekt för starka, oberoende institutioner och ett parti måste ha människan som utgångspunkt. Den fjärde punkten som Reinfeldt nämnde var sammanhållningen i ett samhälle. Knappast något som sticker ut eller som inte vem som helst skulle kunna hålla med om.
– Det finns de som säger att det behövs visioner. Jag vill varna för det. De menar ofta att vi ska göra det som var förr, när Domus var Domus. Eller andra som ropar på stora visioner, men egentligen säger att: Låt oss göra Sverige till något annat. Och, konstaterade han, det vill inte svenska folket ha.
- Våra värderingar kommer från människan. Friheten är vårt viktigaste mål. Frihet, ansvar, trygghet och att sätta människan först, mer retoriskt djärv och publikfångande än så här blev Reinfeldt inte i sitt öppningstal till M-stämman i Örebro.
Den här “svala”, kommentatorstonen och administrativt skötta politiska strategin med nertonat budskap om vad man på sikt egentligen avser att göra tror Reinfeldt och finansminister Borg räcker för att också ta hem nästa riksdagsval hösten 2014 och sedan också valet därpå hösten 2018.
Om övriga M-statsråd sedan på sina respektive områden kommer att försöka sticka ut är väl mer än oklart. I vart fall så länge moderaterna ligger kvar på sina 29-30 procent i opinionsstöd, så lär ingen på allvar bland dessa vilja utmana Reinfeldts och Borgs strategilinje. Inte Catharina Elmsäter-Svärd på infrastrukturen (där järnvägen nu i färska rapporter visar sig vara sämst underhållet i Europa), inte Hillevi Engström om arbetslösheten (där långtids- och ungdomsarbetslösheten nu är högre än när M fick makten till hösten 2006), inte Ulf Kristerson om sjukförsäkringen (vars försäkring av försäkringsskyddet får växande hård kritik från forskare och andra för att inte längre ge ett rimligt bra försäkringsskydd vid sjukdom eller arbetsskada;dessutom för tuff tillämpning av F-kassan mot allvarligt sjuka,visar förvaltningsdomstolen),inte Beatrice Ask om polisen, lagar och domstolar (och där färska rapporter visar att svensk polis blivit allt sämre på att klara upp vardagsbrott trots att antalet poliser är fler än någonsin), eller en allt hårdare trängd utrikesminister Carl Bildt för sin roll som ex-styrelseledamot i Lundin Oil-bolagets affärer i bl a inbördeskrigets Ogadenprovins i Etiopien och vad han gör för att få loss i Etiopien fängslade svenska journalister som velat granska det här på plats.
För en aktiv opposition som vill och har förmågan finns onekligen många områden där attacker mot den sittande Reinfeldt-ledda regeringen skulle kunna sättas in med sannolikt inte obetydlig framgång. Och därmed göra matchen mellan regering och opposition mera jämn – bara man vill och vågar.
I väntan på att detta möjligen kommer att ske i någorlunda närtid fortsätter svensk inrikespolitik att vara lite småtråkig, “stilla flyter Don”-tillstånd varvat möjligen med ett och annat mediedrev (välgrundat eller mer eller mindre kraftigt överskjutande den reella substansen, t ex Juholt-drevet). Och statsminister Fredrik Reinfeldt – som han avslutande sa i sitt öppningstal på M-stämman i Örebro – att fortsätta beskriva sitt Sverige som “ett föregångsland och bra grund”, och att moderaterna är ett parti med “fyra egenskaper och ett genuint samhällsbärande parti”.
Noterar avslutningsvis: Medelinkomsten i moderaternas föreslagna partistyrelse:
1 061 213 kronor/år eller 88 434 kr/mån (2010). Säger också det en del om att teori och politisk praktik ingalunda är samma sak.
Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com;
http://rbjorkenwall.blogspot.com
(Publicerad i bl a Arbetarbladet 20/10 m fl)
posted by rbjorkenwall at 6:27 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home