Kommentarer om Juholt och förundersökningen om bobidraget
Jag tror faktiskt inte Juholt är en någon medveten fifflare. Vore han det, skulle han väl inte vara så dum att han öppet i media berättar om sitt samboförhållande med Åsa i Västertorp samtidigt som han medvetet fuskar med ersättningen för dubbelt boende. Jag tror bara han tagit ut det han tidigare kunde och hade rätt att ta ut för sitt dubbla boende via riksdagsförvaltningen men nu i det nya läget inte tänkt på att när han flyttar ihop med sin sambo inte längre har rätt till hel utan bara halv ersättning för sitt vardagsboende under riksdagssessionerna i Stockholm i lyan Västertorp.
Riksdagsförvaltningen har - vad jag förstått - själv medgett att det där inte är klart skrivet i regelverket utan bara är underförstått att det i sådana fall bara ska betalas ut halv, inte hel ersättning för dubbelt boende. Ok, jag tycker han borde förstått det ändå men nu är det som det är. Förundersökningen får klargöra läget en gång för alla.
Resultatet av förundersökningen – och Juholt är inte precis den första eller den sista politiker som blir föremål för en sådan - nu ställer saken på sin spets och lägger ett bra underlag för om schabblet med riksdagsersättningen för hans bostad i Stockholm är straffbart eller inte, vilket vore välgörande.
Lösa, ibland insinuanta och svårbemötta påståenden om att Juholt har gjort en medveten kriminell handling blir efter en grundlig undersökning och en möjlig nedlagd utredning då rimligen svårare att sprida. En annan sak är sedan att det alls icke är givet att rubrikerna vid en nedlagd undersökning skulle bli ens hälften så stora och så många färre som de nu varit de senaste dagarna.
Aftonbladet har t ex i flera dagar stött sig mot anonyma källor som hävdar att Juholt var utsatt för någon slags intern revision i det egna partiet och i samband med denna uppmärksammades på att det bostadsbidrag som kvitterats ut var felaktigt.
Men alla som, enligt tidningen, utpekats för att de skulle ha påpekat detta för Juholt har, liksom Juholt själv, förnekat saken. Kategoriskt, entydigt. Innan tidningen förmår presentera mer trovärdiga bevis för sina braskande rubriker får det i denna del betraktas som ett soppkokande på en spik.
Håkan Juholt är, som sagt, inte heller varken den förste eller siste politiker som blir föremål för en sådan här utredning.
Det här betyder inte alls, som jag ser det, att Juholt är fri från varken en felaktig handling eller ansvar. Den socialdemokratiske partiledaren har gjort en uppenbar tabbe och det finns många som är besvikna.
Det finns många som undrar hur det har kunnat gå så här snett. Men när det nu träder fram fler riksdagsledamöter (med sambos) som säger sig ha gjort samma fel som Juholt och fått för mycket ersättning, så kan nog tydligheten i de regler som ska följas och blanketter som ska fyllas i diskuteras.
Det kan möjligen vara en förklaring, men är ändå inte mycket till försvar. Blir Juholt föremål för åtal och fälld är han mycket illa ute. Då måste han avgå. Nu blöder han och det finns många – bland journalister och andra (hans motståndare inte minst!)- som nu känner vittringen av ännu mera blod.
Dock får vi nu avvakta förundersökningen och sansa oss lite innan vi alltför kategoriskt pratar om kriminalitet och så. Och kanske inse också att inte precis allt som skrivs i kvällspressen med nödvändighet är den enda källklara sanningen.
Däremot går det inte komma ifrån – hur det än går med frågan om eventuellt åtal eller nedlagt sådant – det nu skedda har skadat partiledarens och socialdemokraternas trovärdighet. Sett i vanliga medborgares ögon. Och det i sin tur kommer säkert att märkas i förtroendesiffrorna i olika mätningar den närmaste tiden.
Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com
PS. De som känner Juholt säger att han inte är girig, utan är en person som brukar vilja göra rätt för sig. Därför tror de inte heller han heller nu med något uppsåt – uppsåt är den springande punkten här vid förundersökningen – skulle velat sko sig. Ändå: en tabbe har han gjort. Hur svår återstår att juridiskt värdera men moraliskt har han gjort fel. Oavsett sedan om nu regelverket kring det här varit suddigt och han slarvat med att ta reda på hur det “suddiga” ska tolkas så att man “gör rätt för sig”. Sannolikt har han inte heller haft rådgivare som hjälpt honom är medan tid var, och kanske inte brytt sig nog mycket heller att skaffa sig sådana. Glömt regeln att varje "furste" (Macchiavelli) behöver en eller flera slavar på triumfvagen som säger att "fursten är dödlig", Alla ledare behöver sina "kärleksfulla kritiker" som har modet att även säga de obehagliga sanningarna.
0 Comments:
Post a Comment
<< Home