Om den omänskliga sjukförsäkringen och påskuppropet

Observerat om den uselt fungerande sjukförsäkringen:

Befriande att se hur nu även diakonerna och Sveriges Kristna Råd, SKR, så tydligt reagerat mot vår sedan något år mycket omänskliga sjukförsäkringssystem och att de nu tar initiativ till ett påskupprop. Ett bra upprop som förtjänar brett stöd.

I ett öppet brev till regeringen skriver SKR "... de berättelser och fakta som samlats in vid lokala församlingars möte med människor runt om i landet och som vi i SKR fått del av, belyser att de politiska lösningar som valts leder till problem vi inte kan blunda för."

SKR ger flera exempel på nödvändiga förändringar.

1. Svårt sjuka människor måste kunna få sin sjukpenning förlängd utan att behöva ge sig ut och söka jobb/arbeta under sin sjukskrivning,

2. Människor ska inte kunna ställas utanför alla försörjningsmöjligheter därför att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gör olika bedömningar av deras arbetsförmåga. Gemensamma bedömningar, giltiga och gällande i båda systemen, måste göras.

3. För människor som inte längre bedöms ha rätt till sjukersättning eller arbetslöshetsersättning måste det finnas en möjlighet att få försörjningsstöd från socialtjänsten även om man exempelvis äger den bostad man bor i.

4. Människor ska inte behöva säga upp en trygg anställning och gå ut i arbetslöshet på grund av att de nått en tidsgräns i sjukförsäkringen.

Det är ungefär samma typ av synpunkter som tidigare vid flera tillfällen framförts från fackligt LO- och TCO-håll.

"Från fackligt håll är det lätt att instämma i alla de krav som SKR för fram", säger t ex LO:s kloka välfärdsutredare Kjell Rautio och tidigare på samma position i TCO.

Somliga av oss minns när den borgerliga riksdagsmajoriteten röstade igenom det hårdare, omänskliga regelverket i vår sjukförsäkring sommaren 2008 så applåderade de borgerliga riksdagsledamöterna sig själva och sitt beslut.

Men numera talar de borgerliga politikerna helst inte alls längre om konsekvenserna av detta beslut från 2008. Nu är de bara tysta. I stället lägger de ner 100 av Försäkringskassans servicekontor (nya sparkrav), skyller de på Försäkringskassans handläggare och talar om att det bara handlar om enstaka misstag.

Det handlar dock inte bara om Emmeli Holmqvists svårt sjuka mamma, om den där kirurgen som efter rehab från en sjukdom bara kan arbeta 75 procent men då uppmanas att i stället bli spärrvakt i tunnelbanan och andra enskilda fall som uppmärksammats i massmedia.

Efter regelförändringarna har totalt 40 000 människor blivit utförsäkrade. Under kommande år beräknas ytterligare 75 000 bli utförsäkrade, som socialdemokraternas talesperson Tomas Eneroth i socialförsäkringsfrågor sade på ett välbesökt möte (Onsdagsklubben) häromdagen i Stockholm.

Det vore högst rimligt – men kanske att hoppas på för mycket – att även socialliberaler och socialkonservativa politiker nu borde erkänna fakta och få upp ögonen för verkligheten, för konsekvenserna av deras eget beslut från sommaren 2008.

Det är hög tid att medge att "rehabiliteringskedjan" är ett skämt och ett enda stort misslyckande. I praktiken har den blivit en omänsklig utfasningskedja som slår hårt mot redan sköra och utsatta människor. Systemet är ovärdigt ett välfärdsland som Sverige.

I riksdagens socialförsäkringsutskott har de rödgröna partierna försökt få till stånd en blocköverskridande överenskommelse om sjukförsäkringen. Hittills har det dock varit kalla handen från både regeringspartierna och regeringen Fredrik Reinfeldts sida.

Så opinionsbildningen från de fackliga organisationerna, Sveriges Kristna Råd och den socialdemokratiska oppositionen måste fortsätta tills vi får ett mera anständigt och rimligt mänskligt fungerande sjukförsäkring och rehabkedja igen.

/Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com;http://rbjorkenwall.blogspot.com