Jämställdheten, kvinnorna och Olof Palme

Apropå kvinnodagen den 8 mars och jämställdheten:

1972 tillsatte regering Palme i Sverige en jämställdhetsdelegation.

Det blev början på en skördetid för jämställdheten i Sverige.Och gjorde Sverige unikt.

Barnomsorgen byggdes ut, vilket gjorde att fler kvinnor kunde ta klivet ut i arbetslivet. Moderskapspenningen ersattes med en modern och gradvis allt mera utbyggd föräldraförsäkring. Fler kvinnor fick chansen till kommunal vuxen- och yrkesutbildning.

Från 1966 till 1976 ökade den kvinnliga förvärvsfrekvensen från 55 till 66 procent. Fler kvinnor fick chansen att stå på egna ben och bli ekonomiskt självständiga.

En annan fråga av stor betydelse var att S tog till sig kravet på särbeskattning av mannens och kvinnans inkomster.

Tidigare hade kvinnans inkomst lagts ovanpå mannens, och hela familjen beskattades som en enhet. Det kallades för sambeskattning. Det minskade intresset för kvinnor att söka jobb. Det lönade sig inte att arbeta. Men med särbeskattningens införande förändrades bilden och kvinnorna blev mera ekonomiskt oberoende av mannen. Också det en viktig jämställdhetsfråga.

I Henrik Berggrens fantastiska biografi "Underbara dagar framför oss" (Norstedts) ägnas Palmes jämställdhetsengagemang ett stort utrymme. Inte för inte kallades Olof Palme – 25 år sedan han mördades den 28 februari 1986 – för “kvinnornas Palme” i media.

"På sitt lite abstrakta, aristokratiska sätt var han en kompromisslös motståndare till alla former av mänsklig underordning, oavsett om det handlade om kolonialt förtryck, orättvisor i arbetslivet eller ojämlika relationer i familjelivet", skriver Berggren bland annat.

Olof Palme var – jämfört med andra S-ledare i Europa – klart före sin tid på det här området, liksom när det gällde att reformera villkoren i arbetslivet och att på olika sätt stärka de lönearbetandes trygghet i olika avseenden.

/Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com