"Fullt upp" - ett framtidsseminarium som visade vägen
Man undrar hur svenska regeringen egentligen tänker just nu, utöver då att man är stenhårt ideologistyrda förstås. Varför annars just nu alls sälja ut statliga bankaktier i Nordea – och därtill göra det så att ett finskt försäkringsbolag till en ännu större ägare i Nordea? Särskilt när det bara leder till att vår statsskuld blir fantastiska 6 promille lägre! Fantastiskt. Den svenska statsskulden var ju redan vid årsskiftet 2010/2011 nere i 35 procent av BNP. Vad har svenska folket för glädje av att Sverige blir ännu mera överbäst i klassen när t ex EU:s stabilitetspakt satt gränsen vid 60 proc. av BNP. Vore det inte bättre att att använda det utrymme som finns och investera stålarna i en bättre fungerande järnväg, utbildningssatsningar och en arbetsmarknadspolitik som tar ner lite av vår nuvarande massarbetslöshet?
Uppslag till sådana politiska insatser ges emellanåt. Exempelvis häromveckan (2 febr.) på ”Fullt Upp” i Stockholm, ett på många sätt utmärkt seminarium arrangerat av tre LO-fackförbund och Arbetarrörelsens tankesmedja och där sysselsättningen och våra socialförsäkringar stod i centrum för de olika inläggen. Det diskuterades omkring en socialdemokratisk strategi för full sysselsättning med deltagande av f.d. statsminister Göran Persson i gammal god form, Stefan Carlén, ekonom Handelsanställdas förbund, Lena Sommestad, f d miljöminister och nu professor i ekonomisk historia( presumtiv partiledarkandidat) och Per Lundborg, professor i nationalekonomi. Göran Persson uppehöll sig gärna omkring sunda statsfinanser och vikten av dessa i ett välfärdssamhälle. Men han sa också att rättvisan är produktiv och är i sig tillväxtskapande.
Sveriges ekonomi är starkt beroende av våra exportintäkter. Vi hade tidigare ett försprång gällande miljösatsningar vilket vi nu tappat till stor del. Ett nytt”Kunskapslyft” fast på ett högre plan kan då vara en av flera inslag i en för vår framtida sysselsättning och tillväxt nödvändig framtidssatsning. ”Marknaden är och ska vara vår tjänare och inte vår herre” kom också med i Göran Perssons "enkla analys utifrån det perspektiv en sörmländsk bonde har”.
Lena Sommestad berömde Persson för satsningen på det gröna folkhemmet. Lena tog även upp problematiken med att riskkapitalister idag hellre satsar sina pengar inom skola och vård istället för inom miljöområdet. Vi måste bygga ett samhälle som klarar framtidens utmaningar. Idag satsas en alltför mycket av samhällets resurser på kök och badrum i egna hem. Stefan Carlén från Handels pekade på att idag är sysselsättningsgraden, trots Borgs och Reinfeldts skrytvalser om jobbpolitiken nu nere på 74 % mot runt 80 % när den var som högst under tidigare s-regeringar. Han pekade också på att lönebildningen faktiskt fungerat hyfsat bra under en längre period vilket lett till reallöneökningar.
Ekonomiprofessorn Per Lundborg strök under vikten av goda statsfinanser och tack vare goda sådana vid krisens början klarade sig Sverige så bra genom denna enorma världsomfattande nedgång i ekonomin. Men vi måste satsa mer på investeringar i kunnande och infrastruktur, menade också han.
Det andra blocket under seminariedagen handlade om en politik för tillväxt och nya arbeten och deltog där gjorde Hans Tilly, förbundsordförande i Byggnads, Emma Lennartsson, ekonom i Kommunal, utredaren och blockets inledare Anders Nilsson, stadssekreterare Göteborg och Ola Asplund, utredningschef i IF metall. Emma Lennartsson tog upp det faktum att förskolan i dess grundstruktur ser ut som den gjorde för 35 år sedan och sa att vi måste investera i det som ger kunskap och kompetens. Någon kommer inte ihåg vem sa att den aktiva arbetsmarknadspolitiken inte alltid fungerat som den borde. Ola Asplund lyfte fram – liksom inledaren Anders Nilsson utifrån Göteborgs perspektiv - industrins fortsatta betydelse för landets utveckling men där måste vi bli bättre på att nyttja forskningen.
Energieffektivisering i boende togs inte helt oväntat upp av Hans Tilly, Byggnads ordförande, som saknade en aktiv bostadspolitik. Även Göran Persson och Lena Sommestad tog i det första seminarieblocket upp detta som den del i behovet att “jacka upp” våra infrastrukturinvesteringar. Anders Nilsson från Göteborg tog också upp frågan om fördelningen av samhällets samlade resurser som behöver en ny modell att beräkna dessa på ett mera rättvisande och heltäckande sätt.
Tredje och sista blocket tog upp temat Trygghet i förändring och deltagare här var Janne Rudén, förbundsordförande i Seko, Kjell Rautio, välfärdsutredare i LO, Irene Wennemo, huvudsekreterare i socialförsäkringsutredningen och Bo Jangenäs, tidigare GD, IAF. Kjell Rautio höll en bra inledande genomgång om sjukförsäkringen och dess gravis växande förfall och sa bl a att det inte finns någon seriös forskning som kan stärka att det sker ett missbruk av sjukförsäkringen kopplat till en förändrad attityd. Sverige har idag de tuffaste kraven inom OECD omkring vårt sjukförsäkringssystem.
Sjukskrivningstalen började sjunka redan år 2003 påpekade Bo Jangenäs och menade att stupstocken i sjukförsäkringen inte ökat antalet som återkommit i arbete. Hittills har drygt 40 000 individer utförsäkrats, dessa hänvisas genom regeringens politiken till att söka jobb på den reguljära arbetsmarknaden, där de dock inte kommer in som Kjell Rautio konstaterade. Och som också påpekades i debattpanelen så riskerar cancersjuka att genom sjukförsäkringens regelverk hamn på gatan. ”Den som inte är medvetslös kan arbeta”, är tydligen regeringens inhumana linje. Och som Bo Jangenäs, f d generaldirektör för inspektionen för arbetslöshetskassorna, och andra påpekade har vi nu fått en sådan slakt av vår en gång rätt hyfsade arbetslöshetskassa att Sverige numera har Västeuropas sämsta försäkring vid arbetslöshet.
Men som Lena Sommestad påpekade redan under seminariets inledande jobbpolitiska block: de kommande åren kommer att leda till en renässans för humankapitalet - alltså människans värde och kompetens. Vi har inte råd att kasta bort var femte grundskoleelev som inte får gymnasiekompetens, vi har inte råd att förtidspensionera bort unga människor. Idag är arbetslivet brutalt, pressen så stor att många slås ut och det kanske arbetsmarknaden kan hålla sig med när det finns en halv miljon i reservarmén. Men inom kort – med en allt mera åldrad befolkning -kommer det att saknas folk till de flesta yrken.
Därför måste en framtidsinriktad socialdemokratis nya jobbpolitik handla om att skapa möjligheter för full sysselsättning. På riktigt - inte bara som läpparnas bekännelse på första maj.
Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com
Länk för vidare info: http://www.seko.se/Aktuellt/Nyheter/2011/Februari/Goran-Persson-2/
0 Comments:
Post a Comment
<< Home