USA-valet, finansmarknadskrisen, Irland och euron
Observerat om USA-valet, finansmarknaden och Irlands-krisen:
I det amerikanska senatsvalet den 4 november lyckades den demokratiske majoritetsledaren Harry Reid vinna mot Sharron Angle, en högerradikal republikansk kvinna ur Sara Palins så kallade tepartyrörelsen. Det var inte självklart, för Nevada är den amerikanska delstat där krisen är som djupast. BNP har fallit med över sex procent efter finanskrisen i Las Vegas-delstaten Nevada (har f.ö hög facklig organisationsgrad inom bl a spelindustrin). Räddningen för Reid var nog dels att han är just majoritetsledare för hela USA:s senat. Många mittenväljare inser att det gynnar krisande "silverstaten" Nevada att ha en sådan representant bland beslutsfattarna i Washington.
Det andra viktiga var att Angle, hårt uppbackad av Sara Palin, stod för rätt högerextrema åsikter som ändå inte var riktigt gångbara. Drar mig dock till minnes rapportering från deras valrörelse där en kvinna som bodde i en husvagn skyllde krisen på politiker som bara försvarade Wall Street mot Main Street. Hon önskade sig därför mindre – framförallt federal (nationell) – politik.
Men är det något som fattiga människor, där som här, verkligen behöver så är det just mer av nationell (federal) politik. Inte mindre sådan. Grundorsak till krisen de senaste åren är ju tvärtom att finansmarknaderna - alla dessa ansvarslösa bankirer och börsmäklare - släppts på tok för fria. När detta är sagt så är det ändå lätt att hålla med om att det inte heller är vettigt att skattebetalarna ska ta hela notan för vad de stora finansinstituten – och i slutänden dess ägare – ställt till med.
Men vare sig president Bush eller nuvarande presidenten Obama hade särskilt stort val när krisen väl bröt ut. Frågan är hur man agerar på sikt. Det är hög tid att man åter skiljer spekulationer i aktier och valutor från det ordinarie, systemviktiga banksystem som vi inte kan vara utan. Det är hög tid att se till att bankerna inte tillåts bli så stora - och spekulera kraftigt över sin egen kapitalbas - att regeringar saknar val till att rädda dem när krisen kommer och hela spekulationsbubblan spricker.
I SvD och dess näringslivsdel kunde vi nyss läsa om en irländsk advokat som – tyvärr på goda grunder – förtalar sina politiker. Men hans lösning, att driva Irland som det framgångsrika lågprisbolaget Ryanair, är verkligen att ge upp och sätta bocken till trädgårdsmästare. Bättre att i stället anständiga politiker som ser till att gynna produktiva sektorer före spekulation och som sen ser till att välståndet når hela befolkningen. Det klarar ingen antifacklig, låglönebaserad Ryanair-modell.
Men irländarna kan ju välja Labour, socialdemokraterna, som nu verkar ha en god chans att vinna över den sittande nyliberala Brian Cowen-ledda regeringen. Det verkar fullt möjligt - som det utvecklat sig i landet som en gång kallades för den keltiske tigern men nu förslösat sin kraft och krympt till en liten katt.
Vad därtill utvecklingen i Irland och Grekland m fl visat är att EMU och euron inte är, vad man brukar säga, ett optimalt utformat valutaområde. Skillnaden mellan urstarka och svaga ekonomier är för stor, så inte heller från den utgångspunkten är det särskilt överraskande att med nuvarande ekonomiska kris. Detta konstaterades nyligen även på ett Friedrich Ebert Stiftung-seminarium i Stockholm av analytiker som journalisten Wolfgang Münchau och andra Det saknas bra fungerande mekanismer inom EMU-systemet som fullgott kan hantera riktigt allvarliga kriser och kraftiga oblanser. Sverige ska nog vara glad för att svenska folket var klokt nog att i en folkomröstning säga klart nej till att gå med i EMU. Sett i backspegeln är det ingalunda alltid fel att rådfråga vanligt folk ibland.
/Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com
I det amerikanska senatsvalet den 4 november lyckades den demokratiske majoritetsledaren Harry Reid vinna mot Sharron Angle, en högerradikal republikansk kvinna ur Sara Palins så kallade tepartyrörelsen. Det var inte självklart, för Nevada är den amerikanska delstat där krisen är som djupast. BNP har fallit med över sex procent efter finanskrisen i Las Vegas-delstaten Nevada (har f.ö hög facklig organisationsgrad inom bl a spelindustrin). Räddningen för Reid var nog dels att han är just majoritetsledare för hela USA:s senat. Många mittenväljare inser att det gynnar krisande "silverstaten" Nevada att ha en sådan representant bland beslutsfattarna i Washington.
Det andra viktiga var att Angle, hårt uppbackad av Sara Palin, stod för rätt högerextrema åsikter som ändå inte var riktigt gångbara. Drar mig dock till minnes rapportering från deras valrörelse där en kvinna som bodde i en husvagn skyllde krisen på politiker som bara försvarade Wall Street mot Main Street. Hon önskade sig därför mindre – framförallt federal (nationell) – politik.
Men är det något som fattiga människor, där som här, verkligen behöver så är det just mer av nationell (federal) politik. Inte mindre sådan. Grundorsak till krisen de senaste åren är ju tvärtom att finansmarknaderna - alla dessa ansvarslösa bankirer och börsmäklare - släppts på tok för fria. När detta är sagt så är det ändå lätt att hålla med om att det inte heller är vettigt att skattebetalarna ska ta hela notan för vad de stora finansinstituten – och i slutänden dess ägare – ställt till med.
Men vare sig president Bush eller nuvarande presidenten Obama hade särskilt stort val när krisen väl bröt ut. Frågan är hur man agerar på sikt. Det är hög tid att man åter skiljer spekulationer i aktier och valutor från det ordinarie, systemviktiga banksystem som vi inte kan vara utan. Det är hög tid att se till att bankerna inte tillåts bli så stora - och spekulera kraftigt över sin egen kapitalbas - att regeringar saknar val till att rädda dem när krisen kommer och hela spekulationsbubblan spricker.
I SvD och dess näringslivsdel kunde vi nyss läsa om en irländsk advokat som – tyvärr på goda grunder – förtalar sina politiker. Men hans lösning, att driva Irland som det framgångsrika lågprisbolaget Ryanair, är verkligen att ge upp och sätta bocken till trädgårdsmästare. Bättre att i stället anständiga politiker som ser till att gynna produktiva sektorer före spekulation och som sen ser till att välståndet når hela befolkningen. Det klarar ingen antifacklig, låglönebaserad Ryanair-modell.
Men irländarna kan ju välja Labour, socialdemokraterna, som nu verkar ha en god chans att vinna över den sittande nyliberala Brian Cowen-ledda regeringen. Det verkar fullt möjligt - som det utvecklat sig i landet som en gång kallades för den keltiske tigern men nu förslösat sin kraft och krympt till en liten katt.
Vad därtill utvecklingen i Irland och Grekland m fl visat är att EMU och euron inte är, vad man brukar säga, ett optimalt utformat valutaområde. Skillnaden mellan urstarka och svaga ekonomier är för stor, så inte heller från den utgångspunkten är det särskilt överraskande att med nuvarande ekonomiska kris. Detta konstaterades nyligen även på ett Friedrich Ebert Stiftung-seminarium i Stockholm av analytiker som journalisten Wolfgang Münchau och andra Det saknas bra fungerande mekanismer inom EMU-systemet som fullgott kan hantera riktigt allvarliga kriser och kraftiga oblanser. Sverige ska nog vara glad för att svenska folket var klokt nog att i en folkomröstning säga klart nej till att gå med i EMU. Sett i backspegeln är det ingalunda alltid fel att rådfråga vanligt folk ibland.
/Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com
posted by rbjorkenwall at 4:45 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home