Valet i siffror i korthet - 20010 jämfört med 2006
I valet 2006 var resultaten nästan identiska i de tre valen, 34,99 procents s-väljarnadel i riksdagsvalet, 34,87 av de totala rösterna i landstingsvalen och 34,58 i kommunalvalen. Utjämningen kan översättas med att socialdemokratin backade mindre i kommunal- och landstingsvalen än i riksdagsvalet.
2010 är siffrorna de omvända mot 2006: Högre siffror och lägre tillbakagång i kommunal- och landstingsvalen än i riksdagsvalet.
• I riksdagsvalet fick S 30,66 procent (– 4,33) av de avgivna rösterna.
• Av samtliga röster i kommunalvalet tog Socialdemokraterna 32,28 procent (–2,3).
• I landstingsvalen fick S totalt 33,04 procent (–1,83).
I samtliga landsting/regioner utom två – Norrbotten och Västernorrland – hade Socialdemokraterna högre röstandel än i motsvarande valdistrikt i riksdagsvalet. I nära hälften av landstingsvalen – åtta av 20 – ökade faktiskt väljarandelen, jämfört med landstingsvalen 2006. Ökningarna var visserligen små, oftast några tiondels procentenheter, men mot bakgrund av nedgången i övrigt är det ändå värt att notera som en framgång.
(De åtta landsting där röstandelen ökade är Dalarna, Jämtland, Kalmar, Norrbotten, Västerbotten, Västmanland, Örebro och Östergötland.)
Moderaterna, å andra sidan, har starkast stöd i riksdagsvalet. Där nådde M 30,06 procent, mot 27,29 totalt i landstingsvalen och 26,19 i kommunalvalen.
De här siffrorna stämmer med opinionsmätningarna: Socialdemokraterna har fortfarande ett hyfsat bra förtroende i välfärdsfrågorna, dvs. frågor som hanteras av kommuner och landsting. Förtroendet för S vacklar däremot betänkligt i frågor kring ekonomi och jobb, dvs. frågor som hanteras av riksdagen.
Detta pekar alltså ut centrala frågor för socialdemokratin att arbeta med. Eftervalsdebatten ska naturligtvis inte göra halt vid dem: det behövs både djupare och bredare perspektiv än så. Men det finns onekligen skäl att reflektera över det faktum att S tappat så mycket av förtroende i frågor som hört till våra paradgrenar.
Mcyket talar för att det handlar både om politikens utformning och om vilka bilder väljarna har av politiken, något som ingalunda behöver vara utan sannolikt är två olika saker.
Rimligen bör detta beaktas och noga analyseras i kommande fördjupade analyser av valet 2010.
/Robert Björkenwall
2010 är siffrorna de omvända mot 2006: Högre siffror och lägre tillbakagång i kommunal- och landstingsvalen än i riksdagsvalet.
• I riksdagsvalet fick S 30,66 procent (– 4,33) av de avgivna rösterna.
• Av samtliga röster i kommunalvalet tog Socialdemokraterna 32,28 procent (–2,3).
• I landstingsvalen fick S totalt 33,04 procent (–1,83).
I samtliga landsting/regioner utom två – Norrbotten och Västernorrland – hade Socialdemokraterna högre röstandel än i motsvarande valdistrikt i riksdagsvalet. I nära hälften av landstingsvalen – åtta av 20 – ökade faktiskt väljarandelen, jämfört med landstingsvalen 2006. Ökningarna var visserligen små, oftast några tiondels procentenheter, men mot bakgrund av nedgången i övrigt är det ändå värt att notera som en framgång.
(De åtta landsting där röstandelen ökade är Dalarna, Jämtland, Kalmar, Norrbotten, Västerbotten, Västmanland, Örebro och Östergötland.)
Moderaterna, å andra sidan, har starkast stöd i riksdagsvalet. Där nådde M 30,06 procent, mot 27,29 totalt i landstingsvalen och 26,19 i kommunalvalen.
De här siffrorna stämmer med opinionsmätningarna: Socialdemokraterna har fortfarande ett hyfsat bra förtroende i välfärdsfrågorna, dvs. frågor som hanteras av kommuner och landsting. Förtroendet för S vacklar däremot betänkligt i frågor kring ekonomi och jobb, dvs. frågor som hanteras av riksdagen.
Detta pekar alltså ut centrala frågor för socialdemokratin att arbeta med. Eftervalsdebatten ska naturligtvis inte göra halt vid dem: det behövs både djupare och bredare perspektiv än så. Men det finns onekligen skäl att reflektera över det faktum att S tappat så mycket av förtroende i frågor som hört till våra paradgrenar.
Mcyket talar för att det handlar både om politikens utformning och om vilka bilder väljarna har av politiken, något som ingalunda behöver vara utan sannolikt är två olika saker.
Rimligen bör detta beaktas och noga analyseras i kommande fördjupade analyser av valet 2010.
/Robert Björkenwall
posted by rbjorkenwall at 6:19 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home