Om försäkringskassans kontra regeringskansliets resurser

Ledarkrönika i NSD 27 februari 2009

Ibland finns det pengar

Här har ni ett nytt exempel på Reinfeldt-ministärens märkliga prioriteringar.

Försäkringskassan håller man i så anorektiskt strama tyglar att folk inte får sina pengar i tid på grund av bristande handläggarresurser och nya regelverk m m.

Däremot har man varit ytterst frikostig med regeringskansliets egen expansion. Under 2008 ökade regeringskansliet med cirka 290 personer.

Detta år - 2009 - vill man i Reinfeldt-alliansens regeringskansli expandera för motsvarande det hisnande beloppet en miljard kronor! Detta trots att det i ett så kallat anslagssparande redan finns en miljard man kan använda.

När arbetslösheten ökar så tycks en av de få kraftfulla åtgärder regeringen kan vidta vara att expandera det egna kansliet för oerhörda belopp.

Om inte annat visar det också att det visst borde finnas pengar till försäkringskassans omorganisation och för att korta handläggningstiderna. Det borde faktiskt vara viktigare än att regeringsbyråkratin sväller ytterligare.

Robert Björkenwall, frilansjournalist

EU, arbetsrätten och verkligheten

Brev till ledarsidan, Dala-Demokraten
2009-02-12 i DD

Såg att du Göran, apropå den nu överblåsta engelska strejken, skrev (10/2) om utstationeringsdirektivet och EU-kommissionens så kallade löfte om dialog.

Att man där nu ska "ta sig en funderare över den så kallade domar som Lavaldomen fått". Klokt att du skriver så, ta sig en funderare. Hur mycket mer blir det?

Läste man Financial Times i torsdag (5/2) - som t ex DN byggde sin text på – så framgår att man nog inte ska nära för stora förhoppningar ("there`s not a lot the Commission can do"). Och blir inte f.ö den nya EU-kommissionen som till senhösten kommer till efter ett sannolikt ännu "blåare" EU-parlament efter valet 7 juni!? Sannolikheten för det är tyvärr stor - och då blir det nog ännu sämre att "öppna" utstationeringsdirektivet nu för en översyn.

(Socialdemokratin i Europa är tyvärr inte heller särskilt stark och på frammarsch på kontinenten i Europa, så EU-valet i juni lär nog inte gå så lysande bra.)

Det där jobbet med att fixa till ett EU-regelverk som godtar att löner betalas ut efter kollektivavtal borde gjorts tidigare – i ett bättre och progressivare politiskt klimat. Alternativt så borde vi i Sverige ha skaffat oss ett författningsmässigt undantag i EU-fördraget för vår kollektivavtalsmodell.

Nu blev det inte så. Och därmed så lär vi väl få fler nya, framtida problem med underbudskonkurrens och lönedumpning i hägnet av den så kallade fria rörlighetens överordnade primat. I Sverige som i övriga EU-Europa. I det korta perspektivet. På sikt kanske, kanske vi kan förändra det här.

ROBERT BJÖRKENWALL
Frilansjournalist

Svar: Vad kan jag säga? Jag håller helt med dig.

GÖRAN GREDIER

De lovsjungna, starka statsfinanserna blir allt svagare

Finansminister Borgs påstått stabila statsfinanser inte mycket att skryta om

Hur är det med Sveriges finansminister Anders E. Borgs (m) och Reinfeldt-regeringens egna, så lovsjungna så kallade stabila finanser efter alla överstora och fördelningsmässigt därtill orättvisa skattesänkningar? - t ex det lika feltajmade, orättvisa som onödiga tredje steget i jobbskatteavdraget, pigtjänstsubventionen (=en överklassreform) och en del annat. Pengar som behövts bättre nu för att bekämpa jobbkrisen.

Jo, redan nu är Anders Borgs stabila statsfinanser ett minne blott. Underskottet i statsbudgeten blev bara under månaden januari sex miljarder, vilket är en rejäl försämring med över 20 miljarder jämfört med den prognos som Riksgälden gjorde.
Skatteintäkterna blev sex miljarder mindre än beräknat och myndigheterna gjorde av med betydligt mer pengar än man man räknat med. Detta är ett tydligt tecken att Sverige är på väg in i en ond cirkel av lägre skatteintäkter och dyrare kostnader på grund av den snabbt växande arbetslösheten.

Vi har ännu inte känt av lågkonjunkturens verkningar på allvar. Utom de som redan varslats eller snart är på väg att bli av med jobbet, en växande stor skara. Hur stort kommer budgetunderskottet att bli när krisen i höst kulminerar med 100 000 fler arbetslösa? Svenskarna kommer att få betala dyrt för de tiotals miljarder som delades ut i skattesänkningar till de redan välbärgade som inte behövde några förstärkningar. Redan hotas pensionärernas pengar. Vem står sedan i tur att drabbas?

Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com;http://rbjorkenwall.blogspot.com

Arbetslöshet värre än budgetunderskott

Publicerad i Gotlands tidningar 4 februari, NSD 9 februari 2009 m fl

Arbetslöshet värre än budgetunderskott

De kommande två åren blir hårda för de breda löntagargrupperna. Sysselsättningen bedöms minska med 100 000 personer, skriver den fackliga centralorganisationen LO i Sverige i en uppdaterad konjunkturrapport.

Organisationen kräver nya åtgärder av regeringen. En våldsam nedgång med snabbt krympande BNP och ökande arbetslöshet. Så beskriver LO läget i den svenska ekonomin. BNP bedöms i år minska med 0,7 procent och sysselsättningen med 100 000 personer.

LO-ekonomernas bedömning
"Det är ett väldigt allvarligt läge, i ett historiskt perspektiv, i svensk ekonomi i dag.Varselnivåerna under hösten 2008 har varit på samma bog som under åren 1992-1993." Alltså under den förra fastighets- och finanskrisen i Sverige.

LO-ekonomernas bedömning om att 100 000 jobb försvinner, grundar sig dessutom på att regeringen ändå skjuter till 50 miljarder kronor i åtgärder för att stimulera arbetsmarknaden.

"Även om det sker så får vi ett sysselsättningsfall på 100 000 personer i år. Det råder inget tvivel om att det blir värre om vi inte får en bra finanspolitisk stimulans", säger chefsekonom Lena Westerlund i LO.

Hon vill att regeringen agerar med en mer expansiv inriktning i den ekonomiska politiken. LO vill bland annat att fler industriföretag ska kunna få nödlån via Riksgälden och att stat och företag delar på kostnaderna för utbildning av personal för att undvika uppsägningar.

"Det har med det exceptionella läget i industrin att göra och är inte en lösning vi tycker ska vara permanent."

Sänkning av styrräntan
Med en situation i industrin som gått från "akut- till nödläge", finns det då några ljuspunkter? "Ja, i Sverige har vi en penningpolitik som möter nedgången effektivt. Sedan har vi en arbetskraft som är väldigt välutbildad och kompetent." LO ger Riksbanken godkänt för räntesänkningarna och spår en fortsatt sänkning av styrränta till en procent under våren 2009.

Det är i stort i linje med vad bankernas chefsekonomer också spått den senaste tiden. När det gäller minskningen i BNP är LO mindre negativa än exempelvis Konjunkturinstitutet, eftersom man gör en annan bedömning av husprisutvecklingen.

Arbetslösheten ökar
Enligt LO planar prisfallet ut och stannar på en minskning på omkring fem procent jämfört med 2008 års toppnivå.

En återhämtning för den ekonomiska tillväxten kommer under 2010 spår LO-ekonomerna. BNP bedöms öka med 2,3 procent under 2010 samtidigt som arbetslösheten dock fortsätter stiga till 7, 8 procent i år och till 8,5 procent år 2010.

"Jag tycker regeringen är överdrivet rädd för budgetunderskott, man borde vara mer rädd för arbetslösheten", säger Lena Westerlund i LO.

Låter högst rimligt, eller hur?

Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com