Lånegods från Finland
Krönika i NSD den 13 augusti 2007
/ Bara lånegods från Finland
Det mesta av moderaternas så kallade jobbpolitik har Reinfeldts högerallians hämtat som lånegods från Finland. Där har man tillämpat jobbavdraget med sänkt skatt på inkomster samtidigt som ersättningarna i a-kassan och sjukförsäkringen sänkts sedan snart tio år tid.
Men resultaten har varit klena.
Under den djupa 1990-talskrisen trodde man i Finland att generösa ersättningar i socialförsäkringssystemen var en viktig orsak till arbetslösheten.
Efter valet 1996 sänkte man ersättningarna och stramade upp regelverket i olika trygghetssystem.
Nu har insatserna utvärderats av Markus Jäntti, professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi.
"Reformernas effekt på sysselsättningen har varit obefintliga", säger professorn som tillsammans med några andra forskare skrivit en rapport till det finska regeringskansliet.
Det som däremot hänt är att klyftan mellan rika och fattiga hushåll har ökat hela tiden liksom barnfattigdomen.
70 procent av de ökade inkomstskillnaderna kan hänföras till nedskärningarna.
Skattesänkningen har förvisso ökat tillväxten. Jobben hade emellertid blivit ännu flera om regeringen hade sänkt skatten mindre och istället sett till att fler människor fått jobb i den offentliga sektorn, lyder forskarnas slutsats.
Skatteavdraget för hushållsnära tjänster har också prövats en tid i Finland, men sysselsättningseffekten har varit blygsam. 1 000 nya jobb i städbranschen, har man kommit fram till.
Med tanke på den stora finansiella insatsen från samhället är det ett utomordentligt dåligt utfall. Dyra subventioner för mycket få jobb.
1 000 jobb och många bara på deltid är något helt annat än de fantasisiffror som Maud Olofsson, c, och Göran Hägglun, kd, strött omkring sig i sina försök att rättfärdiga dessa otidsenliga pigjobb även i Sverige.
Därtill är en samhällsekonomiskt dyr subvention för några få jobb som mest och huvudsaklingen bara gynnar de rika och välmående i samhället.
Jämfört med övriga nordiska länder är den finska arbetslösheten klart högre och sysselsättningsgraden (andelen vuxna i arbete) klart lägre. Det beror bland annat på att den aktiva arbetsmarknadspolitiken är mindre ambitiös och den offentliga sektorns andel av sysselsättningen är lägre i Finland än i andra nordiska länder.
Kanske dags för Reinfeldt & Co att lära och kolla närmare på Finland innan ideerna kopieras och man inleder fullskaleexperiment med vådliga konsekvenser för svenska folket.
Robert Björkenwall, s-debattör, f d mångårig presschef i Seko m m
/ Bara lånegods från Finland
Det mesta av moderaternas så kallade jobbpolitik har Reinfeldts högerallians hämtat som lånegods från Finland. Där har man tillämpat jobbavdraget med sänkt skatt på inkomster samtidigt som ersättningarna i a-kassan och sjukförsäkringen sänkts sedan snart tio år tid.
Men resultaten har varit klena.
Under den djupa 1990-talskrisen trodde man i Finland att generösa ersättningar i socialförsäkringssystemen var en viktig orsak till arbetslösheten.
Efter valet 1996 sänkte man ersättningarna och stramade upp regelverket i olika trygghetssystem.
Nu har insatserna utvärderats av Markus Jäntti, professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi.
"Reformernas effekt på sysselsättningen har varit obefintliga", säger professorn som tillsammans med några andra forskare skrivit en rapport till det finska regeringskansliet.
Det som däremot hänt är att klyftan mellan rika och fattiga hushåll har ökat hela tiden liksom barnfattigdomen.
70 procent av de ökade inkomstskillnaderna kan hänföras till nedskärningarna.
Skattesänkningen har förvisso ökat tillväxten. Jobben hade emellertid blivit ännu flera om regeringen hade sänkt skatten mindre och istället sett till att fler människor fått jobb i den offentliga sektorn, lyder forskarnas slutsats.
Skatteavdraget för hushållsnära tjänster har också prövats en tid i Finland, men sysselsättningseffekten har varit blygsam. 1 000 nya jobb i städbranschen, har man kommit fram till.
Med tanke på den stora finansiella insatsen från samhället är det ett utomordentligt dåligt utfall. Dyra subventioner för mycket få jobb.
1 000 jobb och många bara på deltid är något helt annat än de fantasisiffror som Maud Olofsson, c, och Göran Hägglun, kd, strött omkring sig i sina försök att rättfärdiga dessa otidsenliga pigjobb även i Sverige.
Därtill är en samhällsekonomiskt dyr subvention för några få jobb som mest och huvudsaklingen bara gynnar de rika och välmående i samhället.
Jämfört med övriga nordiska länder är den finska arbetslösheten klart högre och sysselsättningsgraden (andelen vuxna i arbete) klart lägre. Det beror bland annat på att den aktiva arbetsmarknadspolitiken är mindre ambitiös och den offentliga sektorns andel av sysselsättningen är lägre i Finland än i andra nordiska länder.
Kanske dags för Reinfeldt & Co att lära och kolla närmare på Finland innan ideerna kopieras och man inleder fullskaleexperiment med vådliga konsekvenser för svenska folket.
Robert Björkenwall, s-debattör, f d mångårig presschef i Seko m m
posted by rbjorkenwall at 7:29 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home