Moderat jobbpolitik - lånegods från Finland med klena effekter
Analys:
Moderaternas jobbpolitik - lånegods från Finland med påvisade klena effekter
Det mesta av moderaternas så kallade jobbpolitik har Reinfeldts högerallians uppenbarligen hämtat som lånegods från Finland. Där har man tillämpat jobbavdraget med sänkt skatt på inkomster samtidigt som ersättningarna i a-kassan och sjukförsäkringen sänkts sedan snart tio år tid.
Man trodde i Finland under den djupa 1990-talskrisen att generösa ersättningar i socialförsäkringssystemen var en viktig orsak till arbetslösheten och sänkte efter valet 1996 ersättningarna och stramade upp regelverket i olika trygghetssystem. Nu har dessa insatser utvärderats av Markus Jäntti, professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi. Hans slutsats är att effekten av de här åtgärderna på sysselsättningen har varit i stort sett helt obefintliga.
- Reformernas effekt på sysselsättningen har varit obefintliga, säger professorn i nationalekonomi vid Åbo Akademi, Markus Jäntti. Han har tillsammans med några andra forskare skrivit en rapport för statsrådskansliet, dvs finska regeringskansliet.
Det som däremot hänt är att klyftan mellan rika och fattiga hushåll har ökat hela tiden liksom barnfattigdomen. 70 procent av de ökade inkomstskillnaderna kan hänföras till nedskärningarna.
Skattesänkningen har förvisso ökat tillväxten. Jobben hade emellertid blivit ännu flera om regeringen hade sänkt skatten mindre och istället sett till att fler människor fått jobb i den offentliga sektorn, är forskarnas slutsats. Skatteavdraget för hushållsnära tjänster har också prövats en tid i Finland, men sysselsättningseffekten har varit ganska blygsam. 1 000 nya jobb i städbranschen, har man kommit fram till. Jag har själv fått "dragningar" om det här på såväl finska finansministeriet som av en forskare på finska arbetsministeriet som bekräftar att effekterna ligger i det här häradet.
Med tanke på den stora finansiella insatsen från samhället som det handlat om är det ett utomordentligt dåligt utfall. Dyra subventioner för mycket få jobb.1 000 jobb och många bara på deltid är något helt annat än de fantasisiffror som Maud Olofsson (c) och Göran Hägglund (kd) strött omkring sig i sina försök att rättfärdiga dessa otidsenliga pigjobb. Och som därtill är en samhällsekonomiskt dyr subvention för några få jobb som mest och huvudsaklingen bara gynnar de rika och välmående i samhället.
Jämfört med övriga nordiska länder är den finska arbetslösheten klart högre och sysselsättningsgraden (förvärvsfrekvensen; andelen vuxna i arbete) klart lägre. Detta bland annat för att den aktiva arbetsmarknadspolitiken är mindre ambitiös och den offentliga sektorns andel av sysselsättningen är lägre i Finland än i andra nordiska länder.
Kanske dags för Reinfeldt & Co att lära att det gäller att kolla närmare innan idéer (om uppstramade regelverk, sänkta ersättningar, pigavdrag etc) kopieras och man inleder fullskaleexperiment med vådliga konsekvenser för svenska folket.
Robert Björkenwall
robert.bjorken@telia.com
Moderaternas jobbpolitik - lånegods från Finland med påvisade klena effekter
Det mesta av moderaternas så kallade jobbpolitik har Reinfeldts högerallians uppenbarligen hämtat som lånegods från Finland. Där har man tillämpat jobbavdraget med sänkt skatt på inkomster samtidigt som ersättningarna i a-kassan och sjukförsäkringen sänkts sedan snart tio år tid.
Man trodde i Finland under den djupa 1990-talskrisen att generösa ersättningar i socialförsäkringssystemen var en viktig orsak till arbetslösheten och sänkte efter valet 1996 ersättningarna och stramade upp regelverket i olika trygghetssystem. Nu har dessa insatser utvärderats av Markus Jäntti, professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi. Hans slutsats är att effekten av de här åtgärderna på sysselsättningen har varit i stort sett helt obefintliga.
- Reformernas effekt på sysselsättningen har varit obefintliga, säger professorn i nationalekonomi vid Åbo Akademi, Markus Jäntti. Han har tillsammans med några andra forskare skrivit en rapport för statsrådskansliet, dvs finska regeringskansliet.
Det som däremot hänt är att klyftan mellan rika och fattiga hushåll har ökat hela tiden liksom barnfattigdomen. 70 procent av de ökade inkomstskillnaderna kan hänföras till nedskärningarna.
Skattesänkningen har förvisso ökat tillväxten. Jobben hade emellertid blivit ännu flera om regeringen hade sänkt skatten mindre och istället sett till att fler människor fått jobb i den offentliga sektorn, är forskarnas slutsats. Skatteavdraget för hushållsnära tjänster har också prövats en tid i Finland, men sysselsättningseffekten har varit ganska blygsam. 1 000 nya jobb i städbranschen, har man kommit fram till. Jag har själv fått "dragningar" om det här på såväl finska finansministeriet som av en forskare på finska arbetsministeriet som bekräftar att effekterna ligger i det här häradet.
Med tanke på den stora finansiella insatsen från samhället som det handlat om är det ett utomordentligt dåligt utfall. Dyra subventioner för mycket få jobb.1 000 jobb och många bara på deltid är något helt annat än de fantasisiffror som Maud Olofsson (c) och Göran Hägglund (kd) strött omkring sig i sina försök att rättfärdiga dessa otidsenliga pigjobb. Och som därtill är en samhällsekonomiskt dyr subvention för några få jobb som mest och huvudsaklingen bara gynnar de rika och välmående i samhället.
Jämfört med övriga nordiska länder är den finska arbetslösheten klart högre och sysselsättningsgraden (förvärvsfrekvensen; andelen vuxna i arbete) klart lägre. Detta bland annat för att den aktiva arbetsmarknadspolitiken är mindre ambitiös och den offentliga sektorns andel av sysselsättningen är lägre i Finland än i andra nordiska länder.
Kanske dags för Reinfeldt & Co att lära att det gäller att kolla närmare innan idéer (om uppstramade regelverk, sänkta ersättningar, pigavdrag etc) kopieras och man inleder fullskaleexperiment med vådliga konsekvenser för svenska folket.
Robert Björkenwall
robert.bjorken@telia.com
posted by rbjorkenwall at 3:50 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home