Saturday, May 12, 2007

En tidigare statsminister har fått jobb - men var det så bra?

Fredagen den 11 maj 2007 i Dagbladet, Sundsvall m fl

En statsminister har fått nytt jobb – men är det så bra?

Göran Persson, nyligen avgången statsminister, har fått nytt jobb.Men ska folket jubla? Han ska bli PR-konsult. Uppenbarligen med uppdrag att med hjälp av sitt enorma kontaktnät och stora kunskaper om hur beredningsprocessen fungerar i regeringskansliet kommer tveklöst att vara till stor fördel för hans och konsultfirman JKL:s olika uppdragsgivare i näringslivet. En och annan kanske rent av hör hemma i kategorin hugade köpare av statliga företag – Telia, SBAB, Vin & sprit etcetra – som nu står på den reinfeldtska högeralliansens utförsäljningslista?

Är detta oetiskt eller acceptabelt? Sannolikt helt klart på gränsen och möjligen också över gränsen – lite beroende på vad Göran Persson personligen kommer att göra – för det etiskt acceptabla.

Riskerar det att skada socialdemokraterna? Svaret på den frågan måste nog bli ett rätt klart ja. Otvetydligt. Miljöpartiets Peter Eriksson och flera andra var också tidigt ute med sin befogat hårda kritik. Han menar att Persson urholkar politikens integritet, och jämförde med hur den tidigare näringsministern Björn Rosengren gick till Stenbeckssfären, och att Tysklands förre förbundskansler Gerhard Schröder ”sålde sina tjänster” till gas- och oljeindustrin med klara ryska kopplingar.

Givetvis kan och måste man ha en hyfsat klar linje när sådant här bedöms. De som tidigare kritiserat Carl Bildt för hans kopplingar till Lundin Petroleum (och Daifur i Sudan), ryska Gazprom och amerikanska Legg Maison för möjliga jävssituationer och kritiserat Tysklands tidigare förbundskansler Gerhard Schröder bör rimligen tycka att Göran Persson nu också gör fel. En inte obetydlig orsak till dessa ”karensfria” övergångar är rimligen pengar, rent av en viss girighet. Mycket vill ha mer. Gärna bli lite förmögen – som till exempel Carl Bildt har blivit och Gerhard Schröder i Tyskland är på väg att bli.

Sannolikt och rimligen är det vad nu också Göran Persson drivs av – pengar, trots goda pension­er från tidigare förtroendeuppdrag som kommunalråd i Katrineholm, riksdagsledamot samt finans- och statsminister under många år. Kunde han inte valt något förståndigare än moderatstämplade JKL? Och måste det går så fort? Bara några få månader efter avgången. Ingen karens där inte. Den här historien är lika solkig som sorglig.

Lärorikt i sammanhanget är att gå tillbaka till Göran Perssons eget avslutande tal på s-kongressen i mars månad i år. Så här sa han om sitt blivande skrå: ”Jag tror på teknik. Jag tror på vetenskap. Jag tror på det rationella tänkandet. Jag tror att väldigt mycket av den teknik som behövs för att lösa de stora miljöproblemen har vi redan i dag, eller har inom räckhåll. Men den kommer inte ut, och varför?”

Och så till vad han säger i samma tal om sitt nya skrå, PR-konsultbranschens lobbyist­er: ”Jo, därför att de starka kraft­er som står för den gamla tekniken bestämmer fortfarande dagordningen. Det är så. Lobbyisterna arbetar inte för det nya.

Lobbyisterna arbetar för det gamla. Framtidens lösningar har inga lobbyister. Det är gårdagens lösningar som har lobby­isterna. Framtidens lösningar – de bärs av övertygade människor som har ideal och värderingar. Värderingar som bygger på att vi ska lämna över något till dem som kommer efter än det vi ärvde. Och då krävs det politik.” Jo, jo. Nu är han själv där. Börjar i augusti med att ”kränga” gårdagens lösningar som lobbyist. Om man ska ta honom själv på orden.

Det kan nog vara klokt för socialdemokratin – om den vill ha en hyfsat god chans i nästa val – att nu snabbt börja distansera sig från det Göran Persson och lägga ut en ny politisk kurs. Att han var ett sänke i valet i september i fjol är en sak. För det var han. Risken finns att han nu också kan sänka och skada det socialdemokratiska partiet också under den närmast överblickbara tiden - om ledande personer inte har förstånd att i tid värna om partiets trovärdighet och politiska legitimitet. Just nu är tyvärr partiets varumärke något nerskolkat och moralen heller inte den allra bästa i rörelsen.

Goda opinionssiffror – i mycket ett resultat av missnöjde med högeralliansens politik – kan dock vara ett bedrägligt rus som snabbare än man anar kan ge sur eftersmak och lite baksmälla om partiet inte rätt förstår att hantera sina ”utmaningar”. Och en gammal partiledares ogenomtänkta agerande.

Varför orkade han inte ens vänta ett år innan han tog det där jobbet? Eller exempelvis ännu hellre till exempel blivit styrelseordförande i KF?

Robert Björkenwall,
frilansjournalist, före detta presschef i Seko, tidigare sakkunnig i regeringskansliet

0 Comments:

Post a Comment

<< Home