Svensk arbetsrätt och folkhäls på spel inför EU-toppmötet

Gotlands Tidningar 14 juni 2007

Sveriges arbetsrätt och folkhälsa står på spel inför EU-toppmötet

Debatten om Laval-fallet (skolbygget i Vaxholm) och salladsbaren i Göteborg visar att betydande delar av näringslivet med Svenskt näringslivs VD, Urban Bäckström i spetsen, har en ny, mer negativ syn på kollektivavtalen.

Liksom de regler som har gynnat både företag och anställda, jämfört med mer lagreglerade, icke-kollektivavtalsstyrda modellerna i andra EU-länder.

Grundfrågan som preliminärt har avhandlats i EG-domstolen gäller om fackföreningsrörelsen ska ha rätt att ta strid för att få ett utländskt företag i Sverige att följa svenska kollektivavtal eller inte.

Hindra lönedumpning
Hade Byggnads inte tagit den striden skulle utländska arbetare i Sverige ha kunnat jobba till mindre än hälften av normala lönenivåer. Och därtill haft sämre skydd för arbetsmiljö, säkerhet, inflytande.

Lönedumping och mer eller mindre obefintligt försäkringsskydd, med andra ord. Det hade förstås också skapat ojuste konkurrens mot andra företag.

På den här punkten är EG-domstolens generaladvokat glasklar. Man har rätt att ta kamp för att få utländska företag att följa svenska avtal. Men vad EG-domstolen till slut beslutar -- om de följer generaladvokatens utlåtande eller ej - avgörs först i slutet av 2007.

Frågan är vad kritikerna av den svenska arbetsmarknadsmodellen egentligen vill. Svenskt Näringsliv anser uppenbarligen att principen om fri rörlighet borde gå före rätten att ta strid för svenska kollektivavtal.

Eller om man så vill att kapitalet och dess fria rörlighet i unionens och EG-rättens skepnad ska vara överordnat också den nationella demokratin.
Och de enskilda ländernas val av modell för socialpolitik, välfärd, folkhälsa (alkohol) och hur man nationellt valt att reglera villkoren för arbetskraften.

Värna kollektivavtalen
I Sveriges fall av tradition genom kollektivavtal och inte lagstiftning. Och rätt att ta strid för att branschvisa träffade överenskommelser också respekteras av båda parter under ett kollektivavtals löptid.

På just den här punkten borde Sverige ge ett glasklart besked inför kommande EU-toppmöte under midsommarveckan om det nya, nerbantade EU-fördraget. Får vi inte glasklara formuleringar om att vår arbetsrätt (med kollektivavtal) och vår hälsopolitiskt motiverade alkoholpolitik respekteras, så ställer vi inte upp på förslaget till nytt EU-fördrag, som nu ska föreläggas regeringscheferna av det tyska EU-ordförandeskapet den 22 juni.

Nej till nytt EU-fördrag
Löftet att svenska kollektivavtal och svensk arbetsrätt, liksom svensk alkoholpolitik, ska gälla också framgent. Annars kan vi lika gärna säga nej till kommande förslag om ett nytt EU-fördrag.

En majoritet av svenska folket köper inte en EG-rätt som öppnar upp för lönedumping, en uppluckring av den så väl fungerande svenska arbetsmarknadsmodellen och en alkoholpolitik som är till gagn för folkhälsan.

Ytterst är det detta som står på spel inför kommande EU-toppmöte, framtagningen av ett nytt EU-fördrag och kommande domstolsutslag i EG-domstolen i Luxemburg.

Robert Björkenwall