Krafttag och en nysatsning krävs nu om arbetsmiljön

Regeringen Löfvens satsningar på att ta fram en modern och för dagens och morgondagens arbetsmarknad anpassad arbetsmiljöstrategi kan inte annat än välkomnas. Efter 40 år behöver nu hela arbetsmiljölagen ses över och förnyas så att inte bara den fysiska utan också den sociala och psykologiska arbetsmiljön omfattas av lagen. Polis och rättsväsende måste börja ta arbetsmiljöbrotten på större allvar. För att ge såväl polis som åklagare möjligheten att på ett seriöst sätt kunna utreda dessa behöver den i dag gällande preskriptionstiden på två år för arbetsmiljöbrott förlängas till minst fem år. I den arbetsmiljöstrategi regeringen tagit fram är en bärande tanke nollvisionen mot dödsolyckor där branscherna bygg, jord- och skogsbruk, tillverkningsindustri och transporter varit de hårdast drabbade. Fortfarande omkommer mellan 40 och 50 personer årligen i olyckor på arbetet. Arbetsmiljöverkets statistik för 2014 visade över 115 000 rapporterade arbetsskador. Av dessa var 30 000 så allvarliga att de ledde till sjukfrånvaro och 12 000 drabbades av sjukdomar förorsakade av arbetet. Ovanpå siffrorna kommer ett svårberäknat mörkertal då småskador och de mer svårbestämda av arbetet förorsakade sjukfrånvaro knappast rapporteras. De sjukfall som i dag visar alarmerande och snabbt stigande siffror är psykiska åkommor. Även om en del av de ofta tung och fysiskt slitsamma arbetsmiljöer som ger belastningsskador finns kvar har stora delar av arbetslivet förändrats. Allt fler (särskild unga) arbetar under osäkra anställningsformer och i allt fler arbeten med otillräcklig bemanning ökar stressen och känslan av att aldrig riktigt räcka till för att själv uppleva att man gör ett fullgott arbete. För allt fler ligger kravet på att vara ständigt uppkopplade och nåbara via en smartphone som en tung stressfaktor. I många så kallade kontaktyrken som inom vård, skola och omsorg är den stigande underbemanningen tyvärr mer regel än undantag. Risken att drabbas av utmattning, att gå i väggen, drabbas av allvarliga sömnbesvär eller andra psykiska skador har mångfaldigats. Och i spåren av detta följer en växande andel långtidssjukskrivna. I regeringens nya arbetsmiljöstrategi har det regelverk som styr kravet på en väl utformad psykosocial arbetsmiljö med rätta fått en central roll. Sedan april i år gäller nya av Arbetsmiljöverket utfärdade föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Reglerna ger tydlig vägledning om arbetsgivarens ansvar att se till att ledning och styrning fungerar så att psykiska skador inte uppstår, att kommunikationen med arbetstagaren fungerar, att den anställde känner delaktighet i besluten och att det även för den anställde finns ett eget handlingsutrymme. Den nya föreskriften berör också krav på rimlig fördelningen av arbetsuppgifter och att resurser och ansvar står i proportion till arbetsuppgiften. Att få en modern och för framtidens nya arbetsmarknad anpassad arbetsmiljölag är till gagn för både arbetsgivare och fack. Betydelsen av det förebyggande arbetet och skyddsombudens verksamhet går i sammanhanget inte att övervärdera. Friska arbetstagare som känner arbetsglädje är framtidens bästa möjlighet att öka produktiviteten. Samtidigt med satsningarna på arbetsmiljön måste också sanktionerna mot de arbetsgivare som bryter mot regelverket skärpas. Enligt LO/TCO rättsskydd går det i dag gå knappt att få en arbetsgivare fälld ens för dödsfall vid arbete. Och det finns inte en enda dom mot en arbetsgivare för att arbetsmiljön på arbetsplatsen förorsakat sjukdom – varken för fysisk eller psykisk skada. Att polis och åklagare i dag inte ens tar upp andra brott mot arbetsmiljölagen än sådana som rör allvarlig kroppsskada bottnar i, dels den korta preskriptionstiden, dels i de ofta mycket komplicerade utredningar som krävs. Här krävs både för uppgiften lämplig kunskapspåfyllnad för polisen och en rimligare preskriptionstid än i nuläget. Att i grunden utreda brott mot arbetsmiljölagen tar mer än de två år åklagaren i dag har på sig för att hinna väcka åtal. Vad Sverige nu behöver är en bred och uthållig offensiv satsning på arbetsmiljön och på det goda arbetet, och där arbetstagarna betraktas som verksamhetens viktigaste tillgång och inte som en förbrukningsvara vilken som helst. Robert Björkenwall tillsammans med Jaan Ungerson PS. Kolla gärna på SVT Play SvT-Uppdrag Granskning reportaget 20 april om Mall of Scandinavia-bygget av Peab och med mängder av skumrask-underentreprenörer. Fy sjutton så uselt det funkar med alla dessa stora upphandlingar och ren utsugning av arbetskraften i slarv, fusk och trakasserier av dem som vill hävda sin fackliga rätt. En lagstiftning om lagstadgad skyldighet för att bara entreprenörer som har kollektivavtal ska få anlitas vid olika upphandlingskontrakt och en lagstadgad skyldighet för huvudentreprenören som ska sköta ett bygge vore ett absolut minimum för att städa upp lite i denna allt mera försumpade bransch. Sannolikt också en alllmängiltighetsförklaring i branscher som byggen, åkeri/landsvägstransporter, vilket ju t ex Finland har. Och Holland har t ex klart bättre regelverk mot missbruk och dumping inom åkeribranschen. Hur naiva får vi vara här? Ett tuffare agerande också i vårt "vill bara snällast i klassen EU-land" vore på sin plats! (Publicerad i bl a Östra Småland 30/4, Hälsninglands fyra tidningar 10/5 m fl)

Panama-pappren och de rika och superrikas skatteflykt

Nu har åter en jätteskandal med mängder av fakta och uppgifter om gigantiska skatteundandraganden avslöjats i olika internationella medier. De bygger på läckta uppgifter från någon som fått dåligt samvete i Panama-baserade advokatfirman Mossack Fonseca och nu olika medier allmänt går under beteckningen ”Panama Papers”. Avslöjandet ger en fullödig inblick i en verksamhet där advokatbyråer, affärsbanker som ex.vis Nordea och andra samarbetat och samarbetar ännu (?) med narkotikakriminella gangsters, vapenhandlare, idrottsstjärnor, Fifa-funktionärer och toppolitiker i olika länder som alla via skräddarsydda brevlådeföretag smitit undan beskattning. En skandal som med rätta skapat stora rubriker och upprörda känslor i många länder. Den argentinske fotbollsstjärna Lionel Messi är bara en av många som är med i den här härvan av skatteflyktsaktiviteter. När det gäller den politiska sfären är det ungefär 130 personer inblandade, flera av dessa högt uppsatta ministrar, statsministrar, presidenter m fl som ingår bland Panama-firman Mossack Fonsecas klienter. Och där har sökarljuset riktats mot bland annat Islands statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och hans fru, den saudiske kungen Salman bin Abdul Aziz samt den ukrainske presidenten Petro Porosjenko. Bara för att nu ta några exempel. Hemliga mångmiljonaffärer avslöjas också för personer som tillhör den ryske presidenten Vladimir Putin närmaste krets. Frågan har på Island redan med skärpa rests om landets statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson alls kan sitta kvar efter det här avslöjandet. Krav på nyval restes snabbt, liksom krav på hans avgång. Och kommer han också att så göra eftersom hans situation blivit ohållbar p g a sina egna och sin frus skatteflykt. Förtroendet är förbrukat. Det behövs dock ingen större fantasi för att räkna ut att vissa, såsom Putins nära omgivning som är inblandad i den här härvan, kommer att hävda att det här är en från utlandet orkestrerad informationskampanj för att ytterst har sin udd riktad mot Putin själv. En talesman för den ryska regeringen har redan hunnit kommentera att det rör sig om ”västvärldens giftinjektioner” och som är riktade mot landets president. Och något annat är heller inte att vänta från det hållet. Men inget av det här nu avslöjade kommer väl som någon större överraskning. Undantaget då kanske den stora omfattningen, större än förutsett. Men annars är det knappast någon nyhet att brott som skatteflykt är en välkommen inkomstkälla inte bara för den nu misstänkta advokatbyrån Mossack Fonseca i Panama utan även för diverse inblandade banker i den här härvan av översmarta skatteflyktingar. Av dessa och andra tidigare läckta dokument vet vi nu att ungefär 50 miljarder kr årligen undanhållits från skatt av svenskar. Och i bästa fall leder det här nu till att ännu fler än hittills begär självrättelser hos Skatteverket för tidigare obeskattade tillgångar i olika skatteparadis och dolda bankkonton som Nordea och andra banker i samverkan med advokatfirman Mossack Fonseca fifflat undan. Avslöjandena nu erbjuder det här ett gyllene tillfälle för inte minst socialdemokratiska politiker i olika europeiska länder att nu gå på offensiven och göra vad de kan för att på bästa möjliga sätt täta igen skattesmitarnas möjligheter att gå runt den gällande skattelagstiftningen Och ju snabbare man reagerar, desto bättre. Utöver en effektivare nationell lagstiftning och skattekontroll krävs också ett globalt förbud mot skattesmitande brevlådeföretag och stiftelser och vars ägare alltför länge tillåtits förbli anonyma. Exempelvis har redan den tyske vicekanslern och tillika SPD-ledaren Sigmar Gabriel snabbt gått ut och kraftfullt kritiserat ”de superrikas girighet” och betecknat deras samarbete med bank- och finanssektorn som en ansvarslöshet och varande helt oacceptabel. Dessa förhållanden – om de tillåts fortgå – bidrar, enligt Gabriel, till att förtroendet för demokratin som helhet undergrävs. Sveriges regering borde – och så har delvis redan finansminister Magdalena Andersson också gjort - inte vara sena att hänga på här och tillsammans med Tyskland och andra se till att vi får ett slut på dessa skatteflyktsaktiviteter från de superrikas sida. Robert Björkenwall(robert.bjorken@telia.com) (Publicerad i Östra Småland 6 april 2016,Folkbladet Västerbotten 8/4-16, Arbetet 8/4, Sundsvalls tidning 28/4 m fl)