Krafttag och en nysatsning krävs nu om arbetsmiljön

Regeringen Löfvens satsningar på att ta fram en modern och för dagens och morgondagens arbetsmarknad anpassad arbetsmiljöstrategi kan inte annat än välkomnas. Efter 40 år behöver nu hela arbetsmiljölagen ses över och förnyas så att inte bara den fysiska utan också den sociala och psykologiska arbetsmiljön omfattas av lagen. Polis och rättsväsende måste börja ta arbetsmiljöbrotten på större allvar. För att ge såväl polis som åklagare möjligheten att på ett seriöst sätt kunna utreda dessa behöver den i dag gällande preskriptionstiden på två år för arbetsmiljöbrott förlängas till minst fem år. I den arbetsmiljöstrategi regeringen tagit fram är en bärande tanke nollvisionen mot dödsolyckor där branscherna bygg, jord- och skogsbruk, tillverkningsindustri och transporter varit de hårdast drabbade. Fortfarande omkommer mellan 40 och 50 personer årligen i olyckor på arbetet. Arbetsmiljöverkets statistik för 2014 visade över 115 000 rapporterade arbetsskador. Av dessa var 30 000 så allvarliga att de ledde till sjukfrånvaro och 12 000 drabbades av sjukdomar förorsakade av arbetet. Ovanpå siffrorna kommer ett svårberäknat mörkertal då småskador och de mer svårbestämda av arbetet förorsakade sjukfrånvaro knappast rapporteras. De sjukfall som i dag visar alarmerande och snabbt stigande siffror är psykiska åkommor. Även om en del av de ofta tung och fysiskt slitsamma arbetsmiljöer som ger belastningsskador finns kvar har stora delar av arbetslivet förändrats. Allt fler (särskild unga) arbetar under osäkra anställningsformer och i allt fler arbeten med otillräcklig bemanning ökar stressen och känslan av att aldrig riktigt räcka till för att själv uppleva att man gör ett fullgott arbete. För allt fler ligger kravet på att vara ständigt uppkopplade och nåbara via en smartphone som en tung stressfaktor. I många så kallade kontaktyrken som inom vård, skola och omsorg är den stigande underbemanningen tyvärr mer regel än undantag. Risken att drabbas av utmattning, att gå i väggen, drabbas av allvarliga sömnbesvär eller andra psykiska skador har mångfaldigats. Och i spåren av detta följer en växande andel långtidssjukskrivna. I regeringens nya arbetsmiljöstrategi har det regelverk som styr kravet på en väl utformad psykosocial arbetsmiljö med rätta fått en central roll. Sedan april i år gäller nya av Arbetsmiljöverket utfärdade föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Reglerna ger tydlig vägledning om arbetsgivarens ansvar att se till att ledning och styrning fungerar så att psykiska skador inte uppstår, att kommunikationen med arbetstagaren fungerar, att den anställde känner delaktighet i besluten och att det även för den anställde finns ett eget handlingsutrymme. Den nya föreskriften berör också krav på rimlig fördelningen av arbetsuppgifter och att resurser och ansvar står i proportion till arbetsuppgiften. Att få en modern och för framtidens nya arbetsmarknad anpassad arbetsmiljölag är till gagn för både arbetsgivare och fack. Betydelsen av det förebyggande arbetet och skyddsombudens verksamhet går i sammanhanget inte att övervärdera. Friska arbetstagare som känner arbetsglädje är framtidens bästa möjlighet att öka produktiviteten. Samtidigt med satsningarna på arbetsmiljön måste också sanktionerna mot de arbetsgivare som bryter mot regelverket skärpas. Enligt LO/TCO rättsskydd går det i dag gå knappt att få en arbetsgivare fälld ens för dödsfall vid arbete. Och det finns inte en enda dom mot en arbetsgivare för att arbetsmiljön på arbetsplatsen förorsakat sjukdom – varken för fysisk eller psykisk skada. Att polis och åklagare i dag inte ens tar upp andra brott mot arbetsmiljölagen än sådana som rör allvarlig kroppsskada bottnar i, dels den korta preskriptionstiden, dels i de ofta mycket komplicerade utredningar som krävs. Här krävs både för uppgiften lämplig kunskapspåfyllnad för polisen och en rimligare preskriptionstid än i nuläget. Att i grunden utreda brott mot arbetsmiljölagen tar mer än de två år åklagaren i dag har på sig för att hinna väcka åtal. Vad Sverige nu behöver är en bred och uthållig offensiv satsning på arbetsmiljön och på det goda arbetet, och där arbetstagarna betraktas som verksamhetens viktigaste tillgång och inte som en förbrukningsvara vilken som helst. Robert Björkenwall tillsammans med Jaan Ungerson PS. Kolla gärna på SVT Play SvT-Uppdrag Granskning reportaget 20 april om Mall of Scandinavia-bygget av Peab och med mängder av skumrask-underentreprenörer. Fy sjutton så uselt det funkar med alla dessa stora upphandlingar och ren utsugning av arbetskraften i slarv, fusk och trakasserier av dem som vill hävda sin fackliga rätt. En lagstiftning om lagstadgad skyldighet för att bara entreprenörer som har kollektivavtal ska få anlitas vid olika upphandlingskontrakt och en lagstadgad skyldighet för huvudentreprenören som ska sköta ett bygge vore ett absolut minimum för att städa upp lite i denna allt mera försumpade bransch. Sannolikt också en alllmängiltighetsförklaring i branscher som byggen, åkeri/landsvägstransporter, vilket ju t ex Finland har. Och Holland har t ex klart bättre regelverk mot missbruk och dumping inom åkeribranschen. Hur naiva får vi vara här? Ett tuffare agerande också i vårt "vill bara snällast i klassen EU-land" vore på sin plats! (Publicerad i bl a Östra Småland 30/4, Hälsninglands fyra tidningar 10/5 m fl)