Så kan vi också minnas statsmannen Olof Palme - 30 år efter mordet

Det är den 28 februari 2016 nu 30 år sedan Sveriges statsminister Olof Palme mördades en kall februarinatt på Tunnelgatan i Stockholm. Mordet är ännu juridiskt olöst och ingen vet med säkerhet vem som mördade en av Sveriges mest lysande statsmän och den kanske bästa retoriske begåvning som landet och socialdemokratin haft i modern tid. Låt mig här bara ta tre goda exempel på när Olof Palme gjorde skillnad, kunde fånga ögonblicket och få folket och världen att förstå. 23 december 1972 gjorde Olof Palme ett av sina mest omtalade utrikespolitiska uttalanden någonsin när han fördömde USA:s bombningar i Vietnam. Olof Palme och samarbete med sin nära medarbetare Anders Ferm i statsministerns kansli tillsammans skrev en text som lät som en prosadikt när den framfördes av Olof inför TV-kameran i hemmet i Vällingby. ”Man bör kalla saker och ting vid deras rätta namn. Det som nu pågår i Vietnam är en form av tortyr .... Därför är bombningarna ett illdåd. Därav finns många i modern historia. De förbinds ofta med namn – Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyn, Lidice, Sharpeville, Treblinka. Våldet har triumferat. Men eftervärldens dom har alltid fallit hård över dem som burit ansvaret. Nu finns ännu ett namn att foga till raden  –  Hanoi julen 1972”. Det här uttalande från köksbordet i familjen Palmes radhus i Vällingby gav eko ända in i det mäktiga Vita Huset i Washington. President Richard Nixon och hans utrikespolitiske rådgivare Henry Kissinger blev topp tunnor rasande. USA:s ambassadören John Gurthie kallades hem från Stockholm. Yngve Möller, som precis skulle bli Sveriges ambassadör i Washington DC, fick inte komma dit. Och det skulle dröjde till våren 1974, då var Vietnamkriget över, innan förhållandena normaliserades med USA. Och givetvis fanns en del moderater (högern med dess ledare Gösta Bohman) som djupt ogillade Socialdemokraternas linje i Vietnamfrågan. Men Palme hade starkt stöd i folkopinionen. Hela 2 688 782 svenskar – en unikt stor siffra – skrev på några dagar under den nationella namninsamlingen mot bombningarna i Hanoi. Foton på detta finns även att beskåda på befrielsemuseet i Hanoi i Vietnam, som jag själv på plats kunde konstatera ett antal år senare. Visst är jag demokratisk socialist Mitt andra exempel är från svensk inrikespolitik och valrörelsen 1982, då Socialdemokraterna med Olof Palme tog tillbaka regeringsmakten efter åtta år av borgerligt styre. I den avslutade TV-debatten i Sveriges Television och den avslutande partiledardebatten inför valet 1982 försökte centerledaren och den borgerlige statsministern Thorbjörn Fälldin skrämma väljarna med ”socialistspöket”. Men S-ledaren Olof Palme gav svar på tal. I en lysande replik beskrev Olof Palme ”den demokratiska socialismen” och Socialdemokraternas reformistiska metod att bygga landet.Så här sade han då i sin replik som tillhör den svenska politiska historians verkliga pärlor: ”Visst är jag demokratisk socialist; som Branting, när han genomförde rösträtten; som Per-Albin när han bekämpade arbetslösheten på 30-talet och talade om folkhemmet; som Erlander när han byggde ut den sociala tryggheten och ATP. Det handlar om solidaritet och omtanke människor emellan", förklarade Palme. Och budskapet gick hem så det sjung i stugorna. I valet fick Socialdemokraterna 46,1 procent och de borgerliga med Thorbjörn Fälldin i spetsen tvingades packa ihop och lämna regeringsmakten åter till Socialdemokraterna. Diktaturens kreatur Låt mig så avsluta med ett sista exempel – finns på Youtube att bese – från 1975 och den socialdemokratiska kongressen då. Olof Palme, då ännu statsminister (innan Fälldin-åren), talade i tydliga verba om kommunismens förtryck i dåtidens Östeuropa. ”Diktaturens kreatur”, sa han om säkerhetstjänsten i gamla Tjeckoslovakien. Och givetvis blev det inte – lika lite som när han kallade Franco-Spaniens avrättare av oppositionella för “satans mördare” – alls uppskattat av kommuniststyret i Prag. Däremot var en klar majoritet av det svenska folket stolta över att ha en statsminister som stod upp för demokrati och mänskliga rättigheter. På samma sätt som när han senare tog spets bland internationella statsmän i kampen mot apartheiden och för ANC och Nelson Mandela i Sydafrika. På solidaritetsgalan ”Rock mot apartheid” 29-30 november 1985 och då Sveriges artistelit på två dagar samlade ihop 12 milj. kr för ANC höll Olof Palme ett kort med bejublad tal i Scandinavium den 29 november 1985 – bara tre månader före mordet på statsminister Palme – är också en klassiker Så visst var det en statsman av osedvanlig moralisk resning och retorisk briljans som dog där i den råa vinterkylan för 30 år sedan. Och glädjande nog ska Palmes byst - samma modell som i Riksdagshuset - snart få plats vid barnsjukhuset i Hanoi. Helt rätt plats är det också! Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com (Publicerad i bl a Arbetarbladet 28/2-16, Östra Småland 26/2 m fl) PS. Henrik Berggrens utmärkta biografi “Underbara dagar framför oss. En biografi om Olof Palme” är en alldeles utmärkt läsning för den ännu inte tagit del av denna fina biografi.