Sunday, September 01, 2013

Norska stortingsvalet - lutar åt maktskifte den 9 september

Det drar ihop sig till val i Norge, mera exakt måndagen den nionde september. Bryr vi oss? Tja, om amerikanska presidentval skrivs och rapporteras det massor i svenska medier medan intresset och utrymmet vad gäller val i våra nordiska grannländer är långt mycket snålare. Norges ekonomi är nu lika stor som Sveriges, även om befolkningen bara är drygt hälften så stor som vår. Lägg därtill att Norge är en växande, viktig handelspartner och med stort inflöde av gränshandlande norrmän och besökare inom turismen/besöksnäringen. Så vem som styr i Norge borde följas med lite större intresse – också i vår land. Norge brukar byta regeringar ofta. Med undantag för valet 2009 – då Arbeiderpartiet med Jens Stoltenberg vann med 5 000 rösters övervikt – så har man i Norge bytt regering i varje val i 20-talet år. I valet 2009 lyckades det dock – efter en väl genomförd och offensiv valrörelse av Ap – för den socialdemokratiskt ledda regeringen Stoltenberg (med koalitionspartnerna Senterpartiet och vänsterpartiet SV) att behålla makten, trots att den tappade lite grann i väljarstöd och vinstmarginalen i mandat blev mycket liten. Norge har nu i åtta år styrts av en i många avseenden rätt framgångsrik och enig trepartikoalition där, förutom socialdemokratiska Arbeiderpartiet, också landets motsvarighet till Vänster- och Centerpartiet ingår. Statsminister Jens Stoltenbergs S-parti är dominerande i koalitionen. I valet 2005 fick S cirka 35 procent av rösterna och lite mer än så i mandat räknat. Nu i valet den 9 september är det dock ytterst tveksamt om Ap når mer än kanske högst 32-33 procent i väljarstöd. Och även vänsterpartiet SV och Senterpartiet ser ut att tappa något jämfört med valet 2009. Den ekonomiska utvecklingen och arbetsmarknadsläget har varit god i Norge en lång tid. Det borde gynna den sittande regeringen men gör sannolikt så inte – denna gång. Så nu ser det ut som Stoltenbergs regering nu går mot en förlust. I vissa mätningar har de tre regeringspartierna bara fått 35 procent, alltså det stöd som Ap (S) i Norge ensamt fick för åtta år sedan. Den tidigare, karismatiske Ap-partisekreteraren Martin Kolberg – senare stortingspresident/talman – har i vissa sammanhang uttryckt visst missnöje över att Ap agerat för ängsligt och försiktigt på senare tid, och först nu i valrörelsens slutspurt lagt om kursen i en mera offensiv och frimodig riktning. Det har också betalat sig för Ap i form av något stigande opinionssiffror mot åtminstone 32-33 proc. i stöd i vissa mätningar. Något som sannolikt räcker för att åter göra Ap till Norges största parti i stortinget den 9 september men troligen ändå leda till att Höyres ledare Erna Solberg och inte Jens Stoltenberg blir Norges statsminister efter den 9 september. Vissa menar att det är den goda ekonomiska utvecklingen i Norge i kombination med en lust att vilja pröva något nytt som fäller Stoltenberg och hans regering. Norrmännen sägs ha drabbats av det som brukar för de stigande förväntningarnas missnöje. Många väljare tycker att mer borde göras, särskilt i välfärden, när ekonomin är så bra och den stora oljebuffertfonden växer ytterligare i rask takt. Särskilt det populistiska, högerradikala Fremskrittspartiet, Frp, under Siv Jensens ledning skjuter in sig på detta i kombination med att man som vanligt kör hårt med invandringen som valfråga. Och det räcker sannolikt att lyfta Frp till så där runt 15 procent i väljarstöd (Frp har tidigare haft ännu mer, runt 20-22 proc. i stöd) – och ihop med Höyres runt 30 procent i stöd samt de två små Kristdemokraterna och liberala Venstre är chansen/risken stor att dessa formerar Norges nästa regering. Erna Solberg har som den borgerliga sidans statsministerkandidat sagt sig vara beredd att ta in främlingsfientliga och populistiska Frp och Siv Jensen i regeringen, något som Höyre tidigare varit emot. Men alltså inte nu längre. Ap och Jens Stoltenberg ihop med de två mindre koalitionspartnerna lär behöva kraftsamla rejält och lägga på en riktig rökare i spurten om han vill undvika att nödgas lämna över statsministerposten den 9 september. Men troligen så räcker det inte utan Ap förblir nog ännu störst i stortinget men Norges statsminister blir Höyres Erna Solberg. För övrigt lär nog också Labor och premiärminister Kevin Rudd förlora parlamentsvalet i Australien några dagar före norska valet och aussies där få Abbott på den borgerliga sidan (med kanske 10-talet mandats övervikt) som ny premiärminister de kommande åren. Allt medan kristdemokraternas kansler Angela Merkel lär få fortsätta ytterligare en regeringsperiod som förbundskansliet i Tyskland efter valet den 22 september. Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com (Publicerad i bl a Gotlands tidningar 3 sept. 2013, Piteå-tidningen 7 sept. m fl)

0 Comments:

Post a Comment

<< Home