En journalistnestor minns och berättar om vapenhandlare, spioner och människorättsaktivister

Om att vara bland spioner, kommunister och vapenhandlare: Var häromdagen på en seniorjournalistseans i Stockholm och lyssnade på journalistnestorn Jan Mosander – med 43 år i branschen och bl a den 2-åriga jobbinsatsen på ekoredaktionen kring Bofors-affären – och vad han hade att berätta om sin nya bok. Köpte boken, som är både välskriven och intressant. Jan Mosander är finlandssvensk, har dubbla medborgarskap (räddats ibland av sitt finska pass) och har haft bl a Nalle Wahlroos (taistoitisk kommunist i sin ungdom, numera superkapitalist och bl a ordf. i banken Nordea m m), f d biskopen Lennart Koskinen på Gotland och journalisten Herman Lindqvist som klasskompisar. Mosanders föräldrar bodde ursprungligen i Viborg på karelska näset och flydde som nästan 400 000 andra karelare - som några andra jag känner – undan ryssarna i de två krigen (1939-40 resp. 1941-44) mot dem. Mosander började sin karriär på finlandssvenska Nya pressen, hamnade sedan på Expressen, var sedan på Aftonbladet och så i många år på radions ekoredaktion. Hans tes om Bofors-affären: vapenaffärer är nära nog alltid smutsiga och “provisionerna” i Bofors-affären till familjen Hinduja m fl handlade om så där 300 mille för deras 8 miljarders-order till Indien. Och publiciteten i Indien drevs på att många av franska vapenindustri och andra “köpta” journalister och andra, anti-Gandhi-intressen som hade som överordnat syfte att fälla Radjiv Gandhi (hela familjen var hatad av motståndarsidan) och att se till att med Bofors-affären förhindra hans omval. Något som de ju också lyckades med. Flera centrala personer i Indien tillstod detta för Mosander och hans kollega Börje Remdahl som skötte ekoredaktionens granskning av Bofors 1986-87. Men också mycket annat intressant finns att läsa om i Mosanders bok, bl a om Stasi, tjeckiska dissidenter, hans tid som Tysklandskorre m m. Kutym i vapenexportbranschen brukar vara så där uppåt 10 proc. av ordersumman i provisioner till mellanhänder, berättade Bofors f d infochef Rune Borg som också var med på mötet och kommenterade Mosanders redogörelse och hans bok. I Indien sade även Gandhis politiska motståndare – några blev senare ministrar i BJP-nationalistiska regeringar - att Bofors kanoner är bra och många av de indiska journalister som mest energiskt var emot Gandhi och använde Bofors för att komma åt honom var i särskilt hög grad just “köpta” av franska vapenintressen som också var ute efter att vinna samma kanonorder som Bofors fick. Vapenaffärer är en “giftig bransch”, mer så än det mesta, konstaterade Jan Mosander. Palme hade sannolikt ingen som helst kunskap om alla dessa mellanhänder – som gick emot kravet och avtalet om en vapenaffär skulle vara “ren”, utan mellanhänder. Palme hade heller inte så mycket vetskap om det övriga spelet i Indien innan han mördades 1986. Några “rena” vapenaffärer – utan provisioner och mellanhänder – förekommer i stort sett aldrig (undantaget mellan nordiska länder), sade Jan Mosander också på mötet och samtalet om hans bok. Mitt intryck av Mosander stärktes av att han är en på alla sätt schysst och noggrann yrkesman och alls icke heller skrytsam som person. Kort sagt: han gör ett gott intryck. F. ö var han också med på den där italienska kryssningsbåten Costa Concordia som så klantigt gick på grund mot en liten ö vid italienska kusten och där nästan 30-tal personer dog. Nu drar jag till Berlin på några dagar och kollar lite där hur verkligheten spelas i media och bland folk. Bort från tafflig, icke godkänd krishantering i “Omargate” och funderingar om varför inte media här närmare granskat den muslimske m-riksdagsledamoten som varit ordförande i Islamiska förbundet före Omar Mustafa. En man och numera m-politiker som lär ska ha sagt “att hans dröm är att leva i ett land där sharia styr”, enligt en DN-debattare (18/4) av den troende muslimen och f d s-riksdagsledamoten Nalin Pekul. Men något mediedrev om honom och varför de nya moderaterna kan ha honom som sin ledamot i riksdagen lär det nog inte bli. Den som vill kan ju spekulera om varför. Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com Fotnot: “Bland spioner, kommunister och vapenhandlare” av Jan Mosander, Fischer & Co