Skrota usla PPM-systemet

Om behovet av att göra om och göra rätt nu när det gäller PPM-pensionssystemet: "Premiepensionssparandet blev en flopp, en dyr flopp", konstaterade förre S-ministern Leif Pagrotsky för lite sedan i en intervju. Han har helt rätt. Hur man än mäter så är premiepensionssystemet (PPM) en riktig flopp. Som bekant var ju avsikten att vi själva skulle placera en del av vårt pensionssparande i det allmänna pensionssystemet. 2,5 procentenheter av avgiften avsattes till PPM-systemet. Men blev det som tänkt? Nä, bara 2 av 100 nytillkomna pensionssparare gör ett aktivt val av PPM-placering. De flesta – nära nog alla - kan inte ens överblicka de 800 fonder som finns att välja på. PPM är ett jättedyrt system, som dessutom levererat sämre avkastning än t ex traditionella försäkringar. En annan orsak till att PPM misslyckats är att det slår så orättvist. Två personer med samma inkomst kan få helt olika pensioner beroende på hur pengarna placerats. Men också beroende på vid vilken tidpunkt pensionen betalas ut. Skillnaderna kan handla om så mycket som tusentals kronor per månad när systemet är fullt utbyggt. Då, om inte förr, kommer den stora missnöjesvågen att välla in över de politiker som en gång bestämde att i en fyrpartiuppgörelse sjösätta detta usla system. Att vi överhuvudtaget fick ett premiepensionssystem kan vi "tacka" de borgerliga partierna för , och där särskilt FP-politikern Bo Könberg var starkt pådrivande. Det var de som krävde en individuell del i den pensionsöverenskommelse som slöts för 20 år sedan. Bakom överenskommelsen stod en bred parlamentarisk majoritet. Avsikten är att förändringar bara ska göras om alla är med på det. I sann kedjefångestil med andra ord. I teorin kanske tanken var god. Bred enighet om något så grundläggande och långsiktigt som pensioner är ju alltid värdefullt. Men förutsatt då att konstruktionen är klokt utformad. Borgerliga opinionsbildare har den senaste tiden kritiserat ärlige och kloke Leif Pagrotsky och Tomas Eneroth (S-förhandlaren i pensionsgruppen), för att de med rätta sagt att premiepensionssystemet behöver förändras. Socialdemokraterna anklagas för att bryta enigheten. Visst, men när nu verkligheten och kalla fakta förutsätter och kräver att något görs nu snart för att återupprätta det förtroende som krävs för ett långsiktigt fungerande pensionssystem. Då borde även borgerliga politiker som socialförsäkringsminister Ulf Kristersson, M, och andra begripa att uppriktighet är en bättre grund för förändring än motsatsen. Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson har t ex själv pekat på både det bristande intresset hos pensionsspararna och mängden av fonder som problem i PPM-systemet. Även skillnaderna i faktiskt pensionsutfall för samma inkomst har han själv berört. Så varför inte då ändra och skrota PPM? Och just dessa kritikpunkter är kärnan i PPM-systemet. Meningen var ju att bankerna och fondbolagen skulle tjäna på systemet och vanligt folk själva få möjligheten att bland 800-talet fonder få välja själva och därmed påverka sin pension. Det olika utfallen i faktisk pension vid samma inkomst blir då en direkt konsekvens av systemets konstruktion. Om Ulf Kristersson verkligen vill avskaffa orättvisa skillnader borde han se till att hela PPM-systemet avskaffas och de 2,5 procentenheter som avsätts för PPM i stället går till att stärka det allmänna, generella pensionssystemet. Hade det varit så redan nu, hade aldrig den så kallade bromsen (sänkningen) i vårt pensionssystem behövt ske som kommer att ske under 2013, och som redan skett en gång tidigare. Sannolikt kommer dock inte de borgerliga ännu på ett tag att överge sin ideologiska baby, men måste ändå bita i det sura äpplet och nödgas godta åtminstone en del förändringar i PPM-systemet (=banta det avsevärt). Men bäst vore om PPM skrotades helt! Ju förr man inser att ett system som helt enkelt blev en flopp, och sedan är beredda att ändra och göra om, desto bättre. Gör om och gör rätt nu när det gäller PPM-pensionssystemet! Robert Björkenwall; robert.bjorken@elia.com