Nya skolskjutningar i USA

Precis hemkommen från en givande resa till Helsingfors – där snöröjningen funkar bättre än i M-styrda Stockholm – försöker jag ta till mig de ytterst obehagliga bilder från Connecticut i USA som har rullat in i våra vardagsrum. Dödsskjutningarna vid Sandy Hook Elementary school, i den numera före detta småstadsidyllen Newtown i USAs kanske rikaste delstat Connecticut, har skakat om oss alla. Tjugoårige Adam Lanza började sin morgon med att först skjuta sin mamma, lågstadielärarinnan som lärde Adam skjuta. Därefter tog han bl a ett av hennes halvautomatiska vapen och begav sig till hennes skolarbetsplats med hennes bil. Med två pistoler och ett attackgevär (halvautomatisk Bushmaster-gevär)avlossade han en mängd skott. När han var färdig med sitt vettvilliga dåd var 28 döda. Merparten var barn mellan sex och sju år. Fy sjutton! Men överraskande? Tyvärr inte. USA har den tredje advent varit ett land i sorg. President Obama har tårögd talat känslofyllt till nationen. Rimligen bör detta nu inträffade sätta fart på debatten om de synnerligen liberala vapenlagarna i USA. Men blir det nåt av skärpningen? Tveksamt. Det vore i så fall inte första gången. Denna skolmassaker är nämligen inte den första av sitt slag i detta, enligt egen utsago, frihetens förlovade land på jorden. Åtminstone somliga av oss minns skjutningarna på Columbine high school i Colorado år 1999 (Michael Moore gjorde en bra film om detta!). Två unga grabbar gick under fyra timmar bärsärkagång med pistoler, gevär och sprängämnen. Tolv elever och en lärare dödades och 26 personer skadades. År 2007 hade vi händelserna vid Virginia Tech i Virginia. 2007. En person sköt ihjäl 32 personer och skadade ytterligare 26. Attacken var resultatet av att en psykiskt sjuk människa kunnat köpa vapen. Vi minns också hur en tidigare student gick in i aulan på Northers Illinois University i De Kelb år 2007 och avlossade 54 skott från scenen. Totalt dödades fem personer och 21 skadades innan också denna gärningsman tog sitt liv. Men vi har också i minnet flera allvarliga skolskjutningar i Finland de senaste åren, där ett antal personer sköts av unga män i vansinnesdåd med handeldvapen. Också i Finland har regleringen av vapen varit rätt “liberal”. Och med viss regelbundenhet inkommer ständigt nya rapporter om dödsskjutningar på biografer och restauranger i USA. Varje gång dåd av detta slag inträffar så utbryter debatt i USA om vapenlagarna. Och blåser över lika snabbt. I detta land, där var och en med författningsstöd anses ha rätt att bära vapen, och det i stort sett är möjligt för vem som helst att när som helst köpa också automatvapen, finns det många som inte ser sambandet mellan tillgången till vapen och antalet vansinnesdåd. Vapenlobbyn NRA är stark. Ofta viker sig makthavarna i delstaterna och federalt i Capitolium i Wash. DC ner sig när det blir dags att driva krav på allvar och fatta beslut. Men fakta talar sitt tydliga språk. I Sverige brukar det vara runt 20 personer (i regel i kriminella uppgörelser) som dödas av ett handeldvapen. I den visserligen mycket större nationen USA var år 2011 den siffran 10 278 personer. Givetvis borde detta leda till en bättre reglering av vapeninnehavet, liksom att även legala vapeninnehav hos t ex jägare måste åläggas ett tydligt ansvar vad gäller såväl förvaring som användning av vapnet. Men inte ens en förhållandevis fredlig nation som Sverige kan slå oss till ro. Också här cirkulerar i kriminella kretsar många illegala vapen i vårt land. Några försäkringar finns aldrig mot framtida vansinnesdåd. Trots att händelser som det nu inträffade i USA är långt långt mindre i Sverige. Men tyvärr talar mycket för att det inte heller denna gång – trots ny debatt – blir något av kraven på skärpta vapenlagar i USA. Så det är nog riskfritt att förutskicka nya framtida skolskjutningar från unga män som fått skjutträning av sina föräldrar. Dystert nog frestas man att tillägga. Men möjligen inte. Obama - visar det sig nu - ställer sig bakom skärpta vapenlagar i USA. Förhoppningsvis är det början på det mod vi hoppas kommer att prägla honom under hans andra mandatperiod! /Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com (Publicerad i Arbetarbladet 17/12, Dagbladet 20/12-12, Vasabladet 19/12-12 m fl)