Idetrött regering försöker ladda om med besök i Kiruna

Observerat om att regeringsalliansen är i malmfälten och försöker blåsa liv i sin trötta och idélösa politik: Den svenska politiska debatten har sedan ungefär ett år tillbaka i mångt och mycket handlat om sådant som missgynnar den borgerliga Reinfeldt-ledda regeringen. Om ting som motståndet mot att företag gör vinster på välfärdens skolor och åldringsvård, samt att skolan dras med problem efter sex års borgerligt ansvar för skolpolitiken. I det läget – med vikande opinionssiffror och regeringens småpartier som hänger på gärdsgården - pytsar regeringen dessa veckor ut höstbudgeten bit för bit för att få uppmärksamhet i medierna. Regeringen far på turné. För en vecka sedan var den i Linköping och då berättade man för media om att regeringen nu utlovar en satsning på bl a Ostlänken (ny järnväg mellan Järna och Norrköping/Linköping). Härom dagen var den i Helsingborg och droppade lite fler budgetnyheter. Onsdagen den 5 september var alliansledarna i Kiruna, där statliga gruvjätten LKAB dominerar näringslivet. Den staden ligger i S-rött fiendeland. Stefan Löfvens socialdemokrater var där ett 50-procentsparti i senaste valet och har troligen ännu lite bättre siffror nu när S har 35 procent i riksmätningarna mot katastroflåga 30,7 för S i valet 2010. Under många år - från oljekrisen 1973 och några årtionden framåt – förknippades min barndoms- och uppväxtort Kiruna med problem. Arbetslösheten var hög, AMS kallades allmänt i folkmun för Alla Måste Söderut, för att få jobb. Också jag flyttade då till Göteborg för att jobba och plugga vidare. I början av 80-talet uppmanade företagsdoktorn Trolle regeringen Fälldin att lägga ned LKAB. Men LKAB blev dock kvar, men utflyttningen från Kiruna var fortsatt stor. Kiruna minskade från 70-talets mitt från över 30 000 invånare till ungefär 23 000 nu – men men stor framtidsoptimism och go. Detta för att nu på 2000-talet vände det rejält. Suget efter den fina järnmalmen i Kiruna sålde allt bättre – men boomen i Kina och kraftigt stigande järnmalmspriser. LKAB gick åter – trots miljardstora årliga investeringar – åter med mångmiljardvinst. Vissa år med fem miljarder kronor eller ännu lite mer i ren nettovinst. Det skedde samtidigt som LKAB bröt sig allt djupare ned under Kiruna och propåerna kom om att stora delar av stadens centrum med K-märkta byggnader som stadshus, bostadshusen Bleckhormen och den unika kyrkan och mycket i staden måste flyttas med början redan 2013/2014 när gruvan äter sin in under nuvarande stadscentrum. Arbetslösheten är rekordlåga, knappa tre procent, mot rikssnittets åtta. Och varje vecka flygs det in personal utifrån landet för att det inte går att få tag i tillräckligt med utbildad personal i kommunen. Så utbildningssatsningar behövs för en bransch där personalbehovet är runt fem tusen inom fem år. Enbart lite nya infrastruktursatsningar räcker inte. I Pajala startas ny gruvbrytning med början i en första gruva kanske redan i november. Malmen därifrån måste fraktas med lastbilar till järnvägen i Svappavaara. Långtifrån idealt men däremellan ska nu byggas en bättre, delvis ny, väg. Regeringen deklarerade 5 aug. att den anslår 3,5 miljarder kronor "gruvrelaterad infrastruktur" till vägbygget och förbättring av Malmbanan med dubbelspår på stora sträckor av järnvägen där allt fler och tunga malmtåg ska gå i en allt stridare ström mot hamnen i Narvik. Det ska ske 2013 till 2017. Det är självklart både bra och nödvändigt. Därutöver borde – men det har regeringen ännu inget sagt men riksdagsoppositionen borde ställa skarpa krav på – nödvändiga statliga miljarder anslås och annat stöd garanteras för att Kiruna kommun. Detta när man de kommande åren ska påbörja byggandet av det nya centrum (nytt stadshus, flyttad kyrka, nya bostäder och lokaler etc) och stöd ges till boende och småföretagare som utan särskilt stöd annars kommer att åsamkas minst fördubblade månadskostnader jämfört vad de nu betalar i bostäder och lokaler som kommer av rivas (och i några få fall flytta) när gruvan äter sig in i staden. Jag skrev om behoven på den här punkten på ledarsidan i NSD den 2 augusti. Den regeringströtta alliansen gör väl så gott den kan i sin höstoffensiv. Reinfeldt pratar vackert i Rapport och Aktuellt om malmen i Kiruna med dess fina kvalitet och den helt nödvändiga upprustningen av infrastrukturen där. Och just den här i norr lär nog också bli av. Men sådana offensiver har vi annars sett varje höst i rätt många år nu. Pressade som regeringspartierna nu är av låga opinionssiffror, en oppositionsledare (Stefan Löfven) som står allt starkare i såväl Kiruna som väljaropinionen i landet i stort. Trots “uppställningen” från regeringsalliansen i Kiruna den 5 september går det inte att komma ifrån intrycket att alliansen känns ofräsch, luggsliten och att man allt oftare tvingas sno oppositionens förslag eftersom man själv allt oftare saknar egna idéer och förslag. Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com (Publicerad i bl a Norrbottens-Kuriren 19/9, Piteå-tidningen 2/10-12 m fl)