Kommer Obama att bli omvald?

Om Obama efter HD-utslaget om "Obamacare": Många men på senare tid något färre utanför USA räknar med att Obama kommer att bli återvald för en andra period som president i november. Han har dock inte drabbats av några politiska eller personliga skandaler, han är smart, städade upp – efter finanskrisen hösten 2008 – och fick amerikansk bilindustri (GM och Ford) på fötter igen, har åtminstone delvis fått till stånd en uppstädning inom finanssektorn, fått kongressens majoritet för sin sjukvårdsförsäkring som ger så där 30, kanske 35 milj. fler av de nästan 50 miljoner amerikaner en sjukvårdsförsäkring nu när även Högsta domstolen, HD, med 5 röster för och 4 emot godkänt “Obamacare” som icke författningsstridig samt börjat ta hem militären från Iraq och lagt fram en plan för samma sak i Afghanistan. Dessutom lyckades hans ministär – i motsats till George W. Bush – till slut också hitta och döda al Quida-ikonen Osama bin Laden. Ting som dessa i hans “record” borde tala för ett återval och vinst mot utmanaren Mitt Romney på den republikanska sidan. Okej, ekonomin och jobben har inte utvecklats så positivt – läs, uppstädningen efter finanskrisen 2008 har tagit tid – som Obama hoppats önskvärt vore för en sittande president som söker ett omval. Men det faktum att sjukvårdsreformen överlevde också en HD-granskning betyder mycket för Obamas anseende som en reformpresident inför kommande omvalskampanj. Han lyckades med det som många, många presidenter tidigare gått bet på. Trots att motståndarna mot “Obamacare” haft mer än fyra gånger så stora kampanjresurser som Obama-sidan haft i lobbyaktiviteterna kring sjukvårdsreformen. Pengaövertaget i insamlade kampanjmedel inför president- och kongressvalet i november kan möjligen – jämte ovissheten om hur ekonomin och jobben utvecklas – annars var en faktor som talar för republikanerna och Mitt Romney. Också i det racet har republikanerna på senare tid gått om Obama i insamlade dollarmiljoner till kampanjkassan. Obama har många små bidragsgivare och en sannolikt bättre kampanjorganisation på gräsrotsnivå medan republikanerna och Romney-sidan får jättelika bidrag från de superrika, som lägger enorma belopp på Romney-sidans lobby- och valorganisation. Och nu med HD-utslaget om “Obamacare” kommer särskilt högerflygeln med Tea party-aktivisterna att göra precis allt de kan att förverkliga sitt länge uttalade mål att göra Obama till en “en perioders president”, och vid en händelse av vinst för Romney också avskaffa Obamas för dessa aktivister avskydda sjukvårdsreform. I denna sin ambition skyr de inga medel och valrörelsen lär sannolikt bli smutsigare och mera full på negativa kampanjmetoder än på många, många år. Via så kallade super-Pac-insamlade miljoner (som HD för övrigt godkände 2010) bedrivs en allt intensivare negativ annonskampanj i TV och andra medier mot Obama för hans påstått starka tonvikt på federala utgiftsprogram och på att han vill höja skatter, är för homoäktenskap, påstås inte kunna sköta ekonomin och skapa jobb och för att han är en intellektuell och, rent av, “socialist”. Mera i det fördolda – försåtliga och smutsiga “mun mot mun”-kampanjandet – drar sig inte de mest grovhuggna på motståndarsidan sig inte ens för att hävda att Obama inte ens skulle vara en amerikansk medborgare och för att han är afroamerikan och förtäkt muslim. Om det enbart skulle komma an på insamlade kampanjmedel – och här har HD-beslutet år 2010 att öppna vägen för super Pac-lobbyaktiviteter utan pengarestriktioner öppnat för en rekorddyr valrörelse – så lär Obama få problem, trots en stark gräsrotsrörelse av många aktivister och bidragsgivare. Någon slags takregel kommer säkert att bli nödvändig – men först efter 2012 års val. Ty att utan restriktioner tillåta en hur stor pengarullning som helst hotar ytterst legitimiteten för den som råkar bli vald till kongressen eller som president. Tänk tanken att - som Romney gjorde i enbart maj månad - det varje månad under ett valår samlades in 76-77 miljoner dollar (Obama-lägret samlade in 17 milj. dollar mindre i maj månad). 76 miljoner dollar varje månad under ett år motsvarar över 900 milj. dollar (= 6,3 miljarder kr). Snacka om att kunna köpa sig politisk makt och inflytande för den som råkar ha mest stålar och penningstinna supporters i sin kampanjorganisation. Efter novembervalet i år lär nog en ny debatt blossa upp om det orimliga i denna pengarullning i demokratiska val. Lägg så till detta att ett antal delstater i USA infört olika administrativa hinder m m som i registreringsförfarandet inför kommande presidentval beräknas kunna innebära att så där 2,5 miljoner väljare förhindras (icke tillåts) att rösta, vilket i huvudsak missgynnar Obamasidan. Så detta ihop med den stora pengarullningen (med färre restriktioner) i valkampanjandet lär i sin göra Obamas omvalschanser lite tuffare än de sannolikt annars skulle vara. Då helt bortsett ifrån sakfrågorna i sig och att en sittande president normalt brukar ha goda chanser att klara ett omval. En försämrad världskonjunktur – bl a som en följd av den djupare eurokrisen m m – skulle också riskera att skada Obama mer än utmanaren Mitt Romney. Därför har Obama stort intresse av att Tyskland, Frankrike m fl nu agerar så att krisen i eurozonen inte leder till en långvarig depression och med följdverkningar också i USA. Sist och slutligen är det alltid ekonomin – “ekonomin, dumskalle” (som Bill Clinton ofta upprepade i sina valrörelser – som är den viktigast sakfrågan för en sittande president som söker ett omval. Det gäller särskilt så i ett antal nyckeldelstater – Ohio (18 elektorer), Pennsylvania (20 elektorer), Florida (med 29 elektorer) etc – som det ofta står och väger i mellan demokrater och republikaner. Trovärdigast här i budskapet och chanserna att ta hem tillräckligt många av dessa jämna delstater - och därmed vinna hela presidentvalet – är då avgörande viktigt. I några av dessa är just “latinoväljarna” en viktig väljargrupp, och bland just dessa ligger Obama bäst till i nuläget och det i sin tur kan vara avgörande för att ta hem delstater som Florida, Arizona och Nevada. Mitt Romneys och republikanernas hårda linje mot illegala invandrare under primärvalen går inte riktigt hem hos väljare med exempelvis mexikanskt ursprung. Och Obamas initiativ nyligen att tillåta unga illegala invandrare (upp till 30 år) som skött sig under sin tid i USA att kunna få arbetstillstånd lär sannolikt ytterligare stärka Obamas aktier bland latinoväljarna. Den här ungdomsgruppen latinos omfattar ca 800 000 personer. Som jämförelse kan nämnas att under 2011 deporterades 396 906 illegala invandrare från USA, vilket var rekordmånga. Förslaget nu att sluta deportera unga och i stället ge dem arbetstillstånd leder sannolikt till att Obamas redan stora övertag bland latinoväljare – runt 60 % mot ca 30 % för Romney (NBC News-mätning) – kanske blir ännu lite större. De svarta, afroamerikanska väljarna har ju Obama redan “hemma”. Återstår då den vita medelklassen, där han behöver ha tillräckligt många som låter sig övertygas om att man har den mest trovärdiga politiken för att nyckeldelstaterna blir hans – och därmed också säkrar hans omval i november. Ska vi gissa, så blir det den här gången ett långt jämnare race än när Obama besegrade republikanernas John McCain. HD-domen om “Obamacare” borde – tillsammans med andra faktorer som ekonomin och Obamas skicklighet som kampanjpolitiker – ändå kunna leda till att han vinner med viss men ändå tydlig marginal över Mitt Romney i november. I bästa fall därtill också att demokraterna återtar några senatsplatser och även gör ett hyfsat jämnt val rörande representanthuset i kongressen. En nödvändighet om Obamas andra period i Vita huset ska bli någorlunda “problemfri” i kongressen. Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com PS. Det är som Paul Krugman så klokt skriver om i NY Times 28 juni frågan om naken partiskhet av de fyra, konservativa HD-domarna när de förklarar hela sjukvårdsförsäkringspaketet “Obamacare” som icke konstitutionell. Starkt då av den normalt åt konservativa hållet politiskt lutande chefsdomaren Roberts att stå emot och med sin utslagsröst avgöra frågan med fem röster mot fyra förklara Obamacare som förenligt med konstitutionen. Om något visar det här hur politiserad HD numera är! Noterar också att Krugman för sin del stannar vid bedömningen att det nu blir runt 30 miljoner fler amerikaner som kommer att få en sjukvårdsförsäkring, alltså lite färre än vad nyhetsrapporteringen generellt de senaste dagarna har sagt om så där 35-40 miljoner av de nästan 50 miljoner som idag saknar en sjukvårdsförsäkring i USA... Men läs hela Krugman-krönika här nedan (också länkat på Facebook)./RBj ----------- http://www.nytimes.com/2012/06/29/opinion/the-real-winners.html?_r=1&emc=eta1 (Publicerad i bl a NSD 8/6, Dala-Demokraten 6/7, Vasabladet 5/7,Arbetarbladet 2/7, Norrköpings Tidningar 14/7, Piteå-tidningen 19/7 m fl) (Texten publicerad i bl a Arbetarbladet 2/7, Dala-Demokraten 6/7, Norrköpings tidningar 12/7, Vasabladet 5/7 m fl)