Tågsatsning med många frågetecken

Om frågetecken kring alliansens tågsatsning: Den borgerliga alliansens järnvägspolitik signalerar att man nu vill göra något mer än vad man hittills gjort under sina sex år vid makten. Bra så, kan tyckas. Men tillräckligt bra? Mer än tveksamt. Ty frågetecknen kring nu aviserade tågsatning är många. I dag tar t ex den snabbaste tåg­resan Stockholm–Malmö fyra timmar och en kvart. Höghastighetståg kan köra samma sträcka på bara 2,5 timmar. Resandeunderlag finns. Med sådana restider skulle få välja flyget framför tåget, vilket gynnar klimatet och miljön. Men med Reinfeldt-alliansens tåg kan vi alls icke förvänta oss lika stora effekter. Därför borde oppositionen nu driva på för att Ostlänken ska byggas för höghastighetståg. Och som järnvägsexperten, KTH-professorn Nelldal sade häromdagen i SvD 30/8 så går det ju även att köra långsammare tåg på en bana för höghastighetståg. Däremot kan man inte köra höghastighetståg på vanliga banor. Förutom att bromsa hastighet­en på nysatsningen Ostlänken (Järna-Linköping) innehöll alliansens tågutspel nära nog inga andra nyheter. Dubbelspår Göteborg–Borås (med anknytning till Landvetters flygplats) ska nu få klartecken att börja byggas. Men underhållet av vårt nedgångna järnvägsnät ska ligga kvar på i stort sett samma nivå. Helt nödvändiga satsningar, men inte alls tillräckliga för att få en fungerande och modern tågtrafik. Knappheten i alliansens tågpolitik skapar fler frågor än vad den ger svar: Hur blir det med de flaskhalsarna som skapar stora förseningar, finns åtgärder med i alliansens budget, och i så fall när? Så här långt inga som helst svar. Och heller inte om när den för godstrafiken och näringslivet i norr så viktiga Norrbotniabanan får startsignal att börja byggas. Hur blir det med biljettpriserna och godstaxorna, kommer alliansen fortsätta att höja banavgifterna? Och kommer regeringens uppdrag till SJ att ändras så att ökat tågresande blir viktigare än kortsiktigt god vinst och avkastning till staten? När kommer alliansen att ge Trafikverket ansvar att styra upp det upphandlings- och uppsplittringskaos som råder kring järnvägsunderhållet? Något som bl a järnvägsfacket Seko länge (senast på SvD Brännpunkt 30/8) med rätt kritiserat och krävt nu måste åtgärdas. Hur blir det med de spår för godstrafik som näringslivet efterfrågar och de nya spår som behövs för att utveckla persontrafiken regionalt i olika delar av landet, finns de med i alliansens planer, och i så fall när? Hur blir det med upprustningen av kollektivtrafiken i städerna, kommer denna utveckling att påskyndas genom en helt nödvändig statlig medfinansiering? Att rusta upp järnvägen, förbättra underhållet, investera bort flaskhalsarna och bygga för höghastighetståg och fler och snabbare godstransporter på järnvägen kräver mycket stora satsningar över många år. Den så kallade kapacitetsutredningen har ju nyligen kommit fram till att det behövs rejäla nysatsningar inom järnvägen under kommande år. Betydligt större än vad som hittills signalerats från regeringshåll. Allt detta är varken billigt eller snabbt fixat, men det går. Särskilt nu när det är nästan “gratis” att lånefinansiera sådana satsningar via Riksgälden. Upplåning av 50 miljarder kr kostar 750 miljoner kr per år i räntekostnad. Om hälften av satsningen sedan är arbetskostnad blir skatteintäkten och avgifter tillbaka ca 25 miljarder kr och momsintäkten 5 miljarder kr. Dessutom trycker sådana satsningar upp BNP-tillväxten och minskar arbetslösheten. Och det är konjunkturpolitik som ska sättas in just nu, i ett läge när Konjunkturinstitutet varnar för att tillväxten minskar och arbetslösheten drar iväg mot närmare 8 procent av arbetskraften. (Och hur snabbt skulle inte en satsning på dubbelspår på Malmbanan vara betald med den kraftiga tillväxt som är på gång när det gäller järnmalmstransporterna ut till köparländerna i världen?) Det handlar om prioriteringar, och om klok konjunkturpolitik. Kan Tyskland och Frankrike klara sånt så borde också vi kunna det. Kan Schweiz klara att hålla kvaliteten så att tågen verkligen kommer i tid så borde också vi kunna det. Bara viljan finns. /Robert Björkenwall,robert.bjorken@telia.com (Publicerad i bl a Piteå-tidningen 11/9 m fl)