Regeringen Löfvens jobbudget förväntad rekordsatsningen men med en del skönhetsfel

I svenska Löfven-regeringens nya 105 miljarder kr ”mildra coronan-effektsatsning” är en rekordbudget på lånade pengar (som längre fram måste betalas tillbaka) har många fått sitt. Detta såsom läget ser ut i riksdagen med januariavtalet (samarbetsavtalet med C och L) i ryggen. Vissa har därför fått sina älsklingar till krav genomförda, exempelvis Centern, C, sin sänkning av arbetsgivaravgiften för unga och Liberalerna, L, sina skattesänkningar samt försvaret sitt önskade resurstillskott och pensionärer med måttliga pensioner ett tillägg på upp till som bäst 600 kr i månaden. Och Miljöpartiet, MP (ingår i regeringen Löfven) fått sin gröna skattesatsning med bl a avdrag för investeringar i solceller och laddstolpar för elfordon. Men inga besked i regeringens budget om en önskad, bättre sjukförsäkring (180 dagars regeln), bara om a-kassans fortsatt höjda tak i två år till. Men centern skulle ju ha 9 miljarder till en helt bortkastad, sänkt arbetsgivaravgift för unga. Och 30 miljarder totalt i skattesänkningar - mycket är bortkastat och feltajmat i tid - borde kommit tidigare i tid och ha haft en bättre fördelningsprofil och t ex att pensionärsskatten slutborttagning kommit tidigare än först i januari 2023. Som det nu ser ut är det tyvärr fel hushållen som redan är överlastade med cash (köpkraft) som kommer bäst ut men ändå inte använder den köpkraften till att höja den inhemska konsumtionen utan sparar. De redan välmående hushållens mycket goda tillgång på köpkraft de inte nyttjar illustreras väl av färsk SCB-statistik för andra kvartalet 2020. Där framgår att hushållens samlade finansiella sparande nu är rekordhöga 160 miljarder kr, högsta siffran någonsin och det mitt under värsta coronakris-perioden. De håller igen, sparar och konsumerar inte. Detta i motsats till vad som är fallet med bland annat de nya arbetslösa (effekt av coronan) som - i likhet med barnfamiljer och fattigpensionärer - som mer än gärna konsumerar - om de bara har pengar! Regeringen tror att budgeten kommer att ge 75 000 nya jobb fler än som utan den annars inte kommit till. Kanske så men de kunde sannolikt blivit ännu fler med en bättre profil på satsningarna och om t ex satsningen på pensionärsgruppen kommit tidigare. Och den bortkastade sänkningen - visar tidigare utvärderingar - av arbetsgivaravgiften för unga i ställer gått till ökade bredbandssatsningar och andra investeringar. Inte minst i välfärden som har stora behov av ett resurstillskott. Då hade den här "satsningen-på-jobbet"-budgeten nu sannolikt gett ett ännu lite bättre utfall för 2021. Eller om kommunsektorn fått lite större statsbidrag än som nu blir fallet i regerings höstbudget. En kommentar om regeringens höstbudget som rätt väl speglar hur man på fackligt håll ser på regeringens och de två samarbetspartiernas budget är denna från IF Metall: ”Trots stora skattesänkningar innehåller den välkomna och nödvändiga satsningar för att lindra konsekvenserna av coronakrisen, som en fortsatt förstärkt a-kassa. Men en viktig del saknas: Resurser till att laga revorna i sjukförsäkringen”, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson. En kommentar som väl speglar hur man på det fackliga fältet ser på regeringens nya statsbudget. Robert Björkenvall (070-578 7 95)