Thursday, March 12, 2015

Svensk säkerhetspolitik får mer pengar och exemplet Saudiarabien

Hur omvärlden – nordiska länder och andra – ska reagera på Rysslands nya och tuffare militära politik har blivit ett hett debattämne i många länder. Särskilt efter att Ryssland år 2011 stegvis började genomföra ett omfattande upprustningsprogram, ökad aktivitet i Arktis, allt mera närgången och aggressivare övningsverksamhet, annekteringen av Krim år 2014 och stöd till separatister och destabilisering av östra Ukraina och kränkningar av grannstaters luftrum och vatten, som även drabbat såväl Sverige som Finland under 2014. Något som sammantaget gjort att Norden och Europa just nu går igenom sin kanske allvarligaste säkerhetspolitiska kris på 25 år. Hur allt detta slutar – särskilt i Ukraina – kan ingen veta. Men uppenbart är att behovet av ett förstärkt nordiskt samarbete kring säkerhetspolitiken, liksom en samlad europeisk motkraft, inte på mycket länge har varit så stort som nu. Kraven på att ha en god omvärldsuppfattning har ökat, skriver Must (Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten inom Försvarsmakten) i årsrapport 2014. I svensk försvarspolitisk kontext – och i spåren av ubåtskränkningarna (ryska?) i svenska vatten hösten 2014 – har detta lett till ökad aktivitet och diskussion bland svenska försvarspolitiker och inför våren 2015 års kommande försvarspolitiska beslut. Och de ökade satsningar på Sveriges försvar som är att vänta efter många år av nedskärningar. Regeringens förslag (12/3) om höjt försvarsanslag – med militär närvaro åter på i Östersjön strategiskt viktiga Gotland – med 6,2 miljarder kr för 2016-2020 ska ses i det här ljuset. Förhoppningsvis med bred enighet om detta i Sveriges riksdag innan sommarlovet. Genomförs detta – troligen minst så, eller kanske något mer- så kommer Sveriges försvarsbudget år 2020 att vara 46,6 miljarder kr mot 42,3 miljarder kr nu (2015). Med maktskiftet i Sverige i oktober 2014, ubåtskränkningarna av svenskt vatten hösten 2014 och ett allmänt förändrat debattklimat i försvarsfrågor i Sverige så är en annan och ny ordning på väg att etableras. Något som redan tydligt märktes av i regeringen Löfvens regeringsdeklaration i oktober månad, i olika medieuttalanden av försvarsminister Peter Hultqvist, vid den årliga folk och försvarskonferensen i januari 2015 vid fjällhotellet i Sälen i Dalarna och i samband med när det omfattande svensk-finska försvarssamarbetet offentliggjordes den 17 februari 2015. Sverige – det befolkningsmässigt och geografiskt stora landet i Norden – har en befolkning på 9,6 milj. inv. och Finland , som fram till 1809 tillhörde Sverige, har en befolkning på 5,4 milj. inv. Så här ser respektive lands försvarskostnader och försvar ut: Sveriges försvarskostnad är 45 miljarder kr/ år (= 1,1 proc. av BNP) och Finlands 25 miljarder kr (= ca 1,2 proc. av BNP). Här kan nämnas att de båda Nato-länderna Norge och Danmark årligen satsar 1,4 proc. av BNP på sitt försvar. Motsvarande nivå för Sverige skulle kräva en årlig försvarsbudget på cirka 50 miljarder kr. En uppgradering av Sveriges försvar lär komma men oklart hur stor den blir och sannolikt genomförs den stegvis under de kommande fyra åren, bl a för att förstärka strategiska Gotlands i nuläget nära nog obefintliga försvar. Det färska svensk-finska (två icke Nato-länder) försvarssamarbetet och det gemensamma behovet av trygga luft- och den marina bevakningen i Finska viken och Östersjön ska ses i det här perspektivet. Om det råder bred politisk enighet i Sverige om dessa nya satsningar och nordiska samarbetsavtal så är de politiska motsättningarna större vad gäller den svenska krigsmaterielindustrin och alldeles särskilt så om exporten av dessa. En export som år 2014 uppgick till 8 miljarder sv. Kr jämfört med 11,9 miljarder kr (= minus 33 procent) för år 2013, visar färska siffror från statliga myndigheten ISP, Inspektionen för strategiska produkter. Det färska (10 mars –15) avtalet mellan de nordiska länderna om samarbete på försvarsmateriel-området ska också ses i det här ljuset. Här kommer vi också in på det mycket omdebatterade – och nu av regeringen avslutade (per 15 maj –15) – samarbetsavtalet med Saudiarabien., dit Sverige år 2014 hade en vapenexport för 338 miljoner kr år 2014 mot 922 miljoner år 2012. Under våren 2015 har avtalet om försvarssamarbete med Saudiarabien varit föremål för en omfattande politisk debatt. Avtalet är från 2005 och har länge varit omstritt – och beslut om en uppsägning eller förlängning måste ske senast 15 maj 2015. En växande opinion har ansett ett försvarssamarbete med - och vapenexport till - diktaturer som Saudiarabien inte bör ske. I regeringsdokumentet från oktober 2014 sägs också att ”vapenkontrollen gentemot icke-demokratier ska skärpas”. Och senast den 15 april ska en parlamentarisk utredning i Sverige lägga fram förslag om ändrade regler för vapenexporten. Exporten ska bli öppen (mera transparant) och kraven hårdare. Allt detta har nu också vägts in svenska regeringens beredningsprocess och ledde till att regeringen, via försvarsministern, den 10 mars 2015 meddelade att man nu säger upp det militära samarbetet med Saudiarabien (per 15 maj -15). Det visade sig till slut vara ett enda rimliga beslutet . Delvis också beroende på att det i praktiken sedan en tid tillbaka heller inte finns något konkret sådant samarbete mellan avtalsparterna. Därmed är en besvärlig surdel nu också undanröjd av regeringen Löfven. Bra så – och något annat beslut hade heller inte varit möjligt i nuläget. En helt annan sak är sedan att Sverige – liksom övriga Norden – har behov av en egen vapenproduktion och att det också finns ett fortsatt brett stöd i Sveriges riksdag för att svensk försvarsindustri (sysselsätter 30 000 personer) värnas. Ska Sverige förbli rimligt oberoende av andra länder så måste landet kunna behålla sin förmåga – men också i enlighet med träffade samarbetsavtal samverka med andra nordiska länder - att utveckla egna vapen anpassade till svenska och andra nordiska behov och specifika krav. Det betyder också att vi även i fortsättningen ska kunna både utveckla och även till andra demokratier exportera svensktillverkade flyg , artilleripjäser, stridsfordon och marina fartyg. Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com 10-12 mars 2015

0 Comments:

Post a Comment

<< Home