Sannolikt en rödgrön ny Sipilä-ledd regering i Finland efter 19 april-valet

Den 19 april är det riksdagsval i Finland. En indikation – lite större underlag än andra mätningar - på hur det kan gå fick vi för lite sedan i tv-kanalen YLE:s gallup (genomförd av Taloustutkimus) med 3 419 intervjuade personer. Där framgår att det ledande regeringspartiet Samlingspartiet (ungefär Moderaterna) tappar och nu har rasat ner till tredje största parti med 16,3 procent i opinionsstöd. Näst störst och på uppgång är Socialdemokraterna, SDP (som ingår i den finska koalitionsregeringen), som nu får 17,2 procent (plus 1,9 procentenheter) i opinionsstöd. I andra, senare men mindre mätningar, är SDP lika stor som Samlingspartiet, dvs runt 16,8 procent i stöd. Fortsatt klart största stöd har dock det största oppositionspartiet Centerpartiet, uppåt 26-25 procent i vissa och 23,5 procent i andra mätningar, så här knappa fem veckor före valet. I Sverige okände Juha Sipilä, c-ledare, lär sannolikt bli Finlands nästa statsminister i en rödgrön regering. Det högerpopulistiska protestpartiet Sannfinländarna, ligger nu på klart lägre nivåer än hösten 2014 och samlar 14,8 – 16 procent i opinionsstöd i olika mätningar. De Gröna och Vänsterförbundet har båda runt åtta procent i den här opinionsmätningen, medan Svenska folkpartiet i nuläget har 4,2 procent. Vilken regering som kommer att bildas efter valet i vår är oklart. Men det är ingen djärv gissning att det blir någon form av bredbasig flerpartiregering där Socialdemokraterna och Centerpartiet alternativt Samlingspartiet ingår, liksom att det lilla eviga regeringspartiet Svenska folkpartiet (samlar runt 4 proc. i stöd) också lär finnas med på nytt. Sannolikt också något eller båda (i väljarstöd) runt 8 %-iga partierna De gröna och Vänsterförbundet Men först efter genomförda regeringsförhandlingar efter 19 april vet vi om och i så fall ministerposter Vänsterförbundet och/eller De gröna kommer få i en ny sannolikt grönröd (“rödmylle-”) koalitionsregering under ledning av Centerledaren Juha Sipilä som statsminister och SDP-ledaren Antti Rinne som finansminister. Mindre sannolikt – om än inte helt uteslutet – är att valet resulterar i en grönblå (centern och samlingspartiet) eller möjligen en fortsatt blåröd (samlingspartiet och SDP) regering. I båda fallen skulle det innebära att SDP-ledaren Antti Rinne, nu finansminister, liksom SDP-veteranen (och nuvarande utrikesministern) Erkki Tuomioja (Finlands just nu populäraste politiker) och ytterligare några ledande SDP-politiker såsom arbetsmarknadsministern Lauri Ihalainen med flera med rätt stor sannolikhet kan komma tillbaka som statsråd i också den nya, Sipilä-ledda och nedbantade regeringen efter 19 april-valet. Stalltipsen i Helsingfors går dock klart i riktning mot att C-ledaren och troligen valvinnaren Juhani Sipilä blir den som får uppdraget att bli ny statsminister i stället för nu sittande och allt mera impopulära, Carl Bildt-kompisen Alexander Stubb, samlingspartiet, och får uppdraget att forma en ny, bredbasig koalitionsregeringen. Detta också för att i finsk tradition brukar statsministerposten gå till det största partiet och med det uppdraget att forma den nya, i antal statsråd bantade regeringskonstellationen. Valexperter i Finland anser att Centerns ledning nu är så stark – stabilt runt 25 proc. - att bara ett fullständigt misslyckande kan rubba den i Sverige okända Juha Sipilä och centerns position som ohotad etta på valdagen den 19 april. Finska media behandlar Sipilä som om man redan vore Finlands statsminister och Alexander Stubb, statsminister ännu en kort tid, som om man redan tillhör oppositionslägret. En ny "rödmylleregering" i Finland innebär, bland mycket annat, med stor sannolikhet att Finland inte heller under kommande mandatperiod kommer att söka medlemskap i Nato utan i stället fortsätta och fördjupa det nu påbörjade försvarssamarbetet i enlighet med det avtal som slöts mellan Sveriges och Finlands försvarsministrar den 17 februari 2015. Med tanke på att det den senaste tiden gått mycket tungt för en finsk ekonomi (har tagit mycket stryk också av att ingå i eurozonen), det råder nolltillväxt, investeringarna och efterfrågan är otillräcklig, arbetslösheten är rekordhöga 10 procent, statsskulden växer, nedskärningar i offentliga utgifter är att vänta samtidigt som delar av utrikeshandeln (livsmedelsindustrin, pappersindustrin m fl) och turistnettot drabbats hårt av EUs embargopolitik mot Putins Ryssland så väntar mycket tuffa tider för den nya Sipilä-ledda rödgröna finska regeringen efter kommande val. Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com (Publicerad i några regionala tidningar i landet; Gotlands tidningar 15/4, Eskilstuna-Kuriren 16/4 m fl)