Tuesday, January 20, 2009

Sverige och Finland i samtid och framtid

Publicerad i Dala-Demokraten som ledare 20 jan. 2009

Sverige och Finland i samtid och framtid

2009 är det 200 år sedan Sverige och Finland upphörde att vara ett gemensamt rike, något som vi varit i 600 år innan dess.
Den fattigarmé som slogs och blödde på Finlands mark år 1808 och i norra Sverige år 1809 och inte sällan blev liggande med vidriga sår ihop med rutten halm under fälttåget och kampen mot övermäktiga invaderande tsarryska trupper, dessa krigsmän hör historiskt samman med oss som lever idag i dagens självständiga nationer Sverige och Finland.

Denna delning av svenska riket i en krympande västlig del av Sverige och en under Tsarryssland lydande östlig del vid freden i Fredrikhamn 2009 kanske många inte tycker är värd att uppmärksamma. Å andra sidan kanske både vi i Sverige och Finland ska vara tacksamma för att så skedde. Finland fick med delningen påbörja en process som autonomt storfurstendöme under Ryssland mot skapandet av först en egen enkammarriksdag år 1906 med allmän och lika rösträtt - även för kvinnor! - och sedan sin självständighet den 6 december 1917. Och med mycket av svensk förvaltningstradition och lagstiftning som grund samt med svenska och finska som två juridiskt likställda modersmål.

Sverige fick genom förlusten av Finland möjligheten att frigöra sig från sina forna stormaktsambitioner och skapa förutsättningarna för en utveckling som gett oss mer än 200 år av fred.

Precis som Ragnar Björk skriver i Föreningen Nordens årsbok 2009, ”Nöd och lust - Sverige och Finland i samtid och framtid”, hade Ryssland sannolikt förr eller senare ändå gått i krig med Sverige för att få sina geopolitiska intressen tillgodosedda. Något som däremot det självständiga Finland fick betala för först i det heroiska Vinterkriget 1939-40 och sedan på nytt i Fortsättningskriget 1941-44, då Finland slutgiltigt tvingades avträda Karelen till Sovjet-ryssland och gjorde 400 000 karelare till krigsflyktingar (bland annat min egen morfar) i sitt eget land. Utöver då att tvingas betala ett dyrt krigsskadestånd.

Men gradvis byggde Finland upp sin ekonomi till en numera med Sverige i det stora hela högst jämbördig styrka - och med mobiljätten Nokia som främsta symbol. Skogsindustrin - delvis i gemensamma svensk-finska bolag - är en annan viktig bas den finska ekonomin.

Just den gemensamma historien mellan Sverige och Finland är en viktig förklaring till nära och starka ekonomiska band och flera företagsfusioner - Nordea, StoraEnso,TeliaSonera. Detta förhållande - liksom våra omfattande kulturella förbindelser - tas upp i flera av uppsatserna i Nordens årsbok 2009. Det är alltså ingen tillfällighet att svenskfinska företag har lättare att samarbeta och även bli lyckade fusioner än vad som är fallet mellan till exempel svenska och danska företag.

Många egna resor genom åren och närmare studier på plats inom olika företag och verksamheter i våra nordiska länder har gett mig samma bild. Samarbetet fungerar bäst när svenska och finska företag och fackliga organisationer har ”affärer ihop”, trots en viss ”språkförbistring” och vissa ”kulturkrockar”.

Sammantaget finns många skäl att uppmärksamma att svenska och finländare har mycket gemensamt och att det nu är 200 år sedan Sverige och Finland upphörde att vara ett gemensamt rike.

Samtidigt som man dock - delvis i spåren av EU-medlemskapet - tvingas beklaga att det fortsatta nordiska samarbetet inte utvecklats vidare och blivit det många en gång - efter världskriget - hoppades på. Idag känns det närmast som något formellt existerande med kanske mest lite kulturfrågor att hantera. Någon samlande och problemlösande gemensam politisk kraft är det ju inte i nuläget, även om Nordiska Rådet etc ju ändå fyller uppgiften som gemensam ”mötesplats”. Förvisso är även det bra. Man kan ju inte precis säga att Norden annars agerat speciellt samfällt vare sig i EU eller FN eller i andra internationella fora.

Möjligen finns det idag en viss gryende insikt om att den lite bättre fungerande nordisk samverkan och problemlösningen via Nordiska Rådets gemenskap hade kunnat vara till fördel också i andra internationella samarbetsfora som EU, FN-systemet och liknande. Exempelvis i försvaret av den i EU-sammanhang avvikande nordiska arbetsmarknadsmodellen och andra liknande frågor.

ROBERT BJÖRKENWALL (robert.bjorken@telia.com;http://rbjorkenwall.blogspot.com)
frilansjournalist

Saturday, January 17, 2009

Egna artiklar - index januari-december 2009

Artiklar 2 009/Robert Björkenwall
Index (januari-december 2009)

Om arbetsmarknadsläget och en trist valseljulmånad: NSD 12/1-09, Dagbladet m fl
Om Paul Krugman, New Deal och stora kriser som återkommer vart 40:e år: Vasabladet 3/1-09 m fl
Om Försäkringskassan och verkligheten: Dagbladet 12/1 och 2/2-09, Gotlands tidningar 30/1, NSD 27/2 m fl
Om några glimtar ur en allt bistrare verklighet (Dalarna): Arbetarbladet 15/1, Dagbladet, NSD, Vasabladet m fl
Om Bush och maktskiftet nu till Obama: Dagbladet 20/1, Vasabladet 20/1, Arbetarbladet 22/1, Dagbladet, NSD, Gotlands tidningar, Skånska dagbladet m fl
Om Sverige och Finland i samtid (600 år) och framtid: Dala-Demokraten 20/1,NSD 26/1, Gotlands tidningar 28/1, Dagbladet, Norrköpings tidningar, Skånska dagbladet m fl
Om en historia vi aldrig får glömma (Auschwitz-Birkenau): Dagbladet 28/1, Arbetarbladet, Gotlands tidningar m fl
Om högerpopulismen i Norden: Arbetarbladet 5/2, Dagbladet, Gotlands tidningar, NSD m fl
Om arbetslösheten och budgetunderskottet: Gotlands tidningar 4/2, NSD 9/2, Arbetarbladet, Dagbladet m fl
Om folkhemsikonen Ingos död: Dagbladet 4/2, Arbetarbladet, Gotlands tidningar m fl
Om direktörslönernas utveckling i Sverige: Onsdagsbladet 13/2, Gotlands tidningar, Dagbladet, NSD, Vasabladet, Arbetarbladet m fl
Om en granskning av svensk polis ledningsproblem: Vasabladet 11/2, Arbetarbladet, NSD, Dagbladet, tidn. Ångermanland, Gotlands tidningar, tidskriften Tiden nr 1/09 m fl
Om en forskarbok om EU som ger skäl för många funderingar: Arbetarbladet 12/2,Vasabladet, Skånska Dagbladet, Gotlands tidningar, Dagbladet m fl
Om kräftgången för finska och danska socialdemokrater:Dala-Demokraten 13/2,NSD 23/2,Gotlands tidningar, Dagbladet, Skånska Dagbladet m fl
Om engelska oljeraffinaderistrejken och EG-rätten; Dagbladet 11/2, Dala-Demokraten 12/2 m fl
Om sopåkarkonflikten, upphandlingar och kollektivavtal: Gotlands tidningar, Dagbladet m fl
Om försäkringskassans kontra regeringskansliets resurser: NSD 27/2 m fl
Om a-kassan - myt och verklighet: Gotlands tidningar, Dagbladet, NSD m fl
Om TCO:s jobbdag och krisbekämpningen: Dagbladet 9/3, Gotlands tidningar, NSD, Arbetarbladet m fl
Om finansministern och hans sätt att använda språket: Gotlands tidningar, Dagbladet, NSD m fl
Om Obamas krispaket som nu är antaget: Arbetarbladet 19/2, Vasabladet, Gotlands tidningar m fl
Om ett väntat sammanbrott i huvudavtalsförhandlingarna: NSD 17/3, Dagbladet m fl
Om IF Metall-avtalet om konjunkturanpassad arbetstid: Arbetarbladet 12/3 m fl
Om forskarsynpunkter i utländsk press om EU och arbetsrätten: Gotlands tidningar, Dagbladet, NSD, Dala-Demokraten, Arbetarbladet m fl
Om medieklimatet och pressen: Gotlands tidningar, Dagbladet, NSD m fl
Om krispolitiken och behovet av en bättre stimulanspolitik: Arbetarbladet 18/3, tidningen Broderskap 2/4, Dagbladet m fl
Om direktörsbonusar, krishantering och slirande argument: tidningen Broderskap 2/4, NSD, Gotlands tidningar, Dagbladet m fl
Om världskrisen, finansmarknaden och dess effekter: Vasabladet, Arbetarbladet, Gotlands tidningar, Dagbladet, NSD m fl
Om arbetsmarknadspolitiken i fritt fall(och en färsk rapport):NSD 8/4, Vasabladet, Arbetarbladet, Dagbladet, Gotlands tidningar,tidn. Ångermanland m fl
Om finansministern som tappat greppet och en opposition som måste våga mer: Gotlands tidningar 24/4, Arbetarbladet 23/4, Dagbladet 27/4, NSD 4/5, tidn. Ångermanland m fl
Om förtroende som man måste förtjäna och väljaropinionen: Norrköpings tidningar 5/5, NSD, Gotlands tidningar, Dagbladet, tidn. Ångermanland, Skånska dagbladet m fl
Om kommande EU-parlamentsval och varför valdeltagandet blir lågt: Dagbladet, NSD, Vasabladet, Arbetarbladet, Gotlands tidningar m fl
Om Kiruna - staden som flyttar: Gotlands tidningar, Dagbladet, Norrköpings tidningar, Vasabladet, Arbetarbladet, Sundsvalls tidning, NSD m fl
Om facket, socialdemokraterna, opinionen och framtidsperspektivet: Arbetarbladet, Vasabladet m fl
Om prof. Östbergs andra Palmebiografi (åren 1969-86) och ledarskapet: Vasabladet, Dagbladet, Arbetarbladet, NSD, Gotlands tidningar m fl
Om reformismens möjlighet – en tänkvärd och viktig bok: Arbetarbladet, Vasabladet, Gotlands tidningar, NSD m fl
Om politiska partiers finanser och makten över opinionen: Gotlands tidningar, NSD, Dagbladet, tidn. Ångermanland, Dala-Demokraten m fl
Om det amerikanska löftet (om en reportagebok om Obama): Vasabladet, Gotlands tidningar, Arbetarbladet, Dagbladet m fl
Om det amerikanska löftet (om en reportagebok om Obama): Vasabladet, Gotlands tidningar, Arbetarbladet m fl
Om EU-valet och resandecirkusen mellan Bryssel och Strasbourg: Vasabladet, Dagbladet, Arbetarbladet, Gotlands tidningar m fl
Om finansminister Borg, ekonområden och krisen: Gotlands tidningar 13/5, Dagbladet 18/5, Vasabladet, Arbetarbladet m fl
Om apotekens delprivatisering och dess konsekvenser: Gotlands tidningar, NSD, Dagbladet m fl
Om regeringens globaliseringsråd och dess förslag: Gotlands tidningar, NSD, Arbetarbladet, Dagbladet m fl
Om centerstämman i Örebro och färdriktningen: NSD 15/5, Dagbladet, Gotlands tidningar, tidn. Ångermanland etc
Om föräldraledigheten och hemmafruidealet: Gotlands tidningar, Dagbladet m fl
Om EU-parlamentsvalet - inte i nivå med förhoppningarna: NSD 15/6 m fl
Om Obama och några viktiga ting han gjort så här långt: NSD 22/6, Östra Småland 1/7, Dagbladet, Arbetarbladet m fl
Om finanskrisen och stimulanspolitiken i Sverige och USA: Dagbladet 2/7 m fl
Om rekordsvindlaren Magdoffs dom: Dagbladet 3/7, Gotlands tidningar, Östra Småland, NSD, Vasabladet m fl
Om gruvindustrins goda framtidsutsikter i Sverige: Vasabladet 13/7, Arbetarbladet 14/8 m fl
Om förlikningen i AMF-pensionstvisten: NSD, Dagbladet, tidn. Ångermanland, Gotlands tidningar m fl
Om EU, föräldraledigheten och hemmafruidealet: Gotlands tidningar, Dagbladet m fl
Om reformismens möjlighet – en tänkvärd och viktig bok: Arbetarbladet, Vasabladet, Gotlands tidningar,NSD etc
Om nordiska socialdemokratin: Vasabladet 8 juli m fl
Om Lissabonfördraget och svenska EU-ordförandeskapet: Vasabladet 3 juli m fl
Om basindustrin och exemplet Kiruna: Arbetarbladet 14/8 och 22/10, NSD 16/7 m fl
Om läkemedelsindustrin och dess marknadsföring: Dagbladet 14/8, Arbetarbladet 8/10,tidn. Ångermanland NSD,Gotlands tidningar m fl
Om dioxinet, mozzarellan och italienska maffian: Vasabladet 23/8, NSD, Dagbladet, Arbetarbladet, Gotlands tidningar m fl
Om moderatstämman och Reinfeldts "Erlander-dröm": Arbetarbladet 4/9, NSD, Gotlands tidningar, Dagbladet etc.
Om Ted Kennedy, Obama och sjukvårdsförsäkringen i USA: Arbetarbladet 19/9, Vasabladet, Gotlands tidningar, NSD m fl
Om regeringens höstbudget, arbetslösheten och kommande val: Vasabladet, Arbetarbladet 22/10, Dagbladet, NSD, Gotlands tidningar
Om partiledardebatten, jobben, de unga och kommande val: Arbetarbladet, Vasabladet, Dagbladet, NSD, Gotlands tidningar 16/10 m fl
Om norska valet och de rödgröna som behåller makten: Vasabladet, Arbetarbladet, Gotlands tidningar, Dagbladet m fl
Om besöksnäringen som framtidsbransch: Vasabladet, Arbetarbladet 15/10 m fl
Om Krugman, nordiska modellen och kommande val: Arbetarbladet 22/10 m fl
Om s-kongressen, vägvalet och kommande riksdagsval: Arbetarbladet, Dagbladet, Gotlands tidningar m fl
Om förlikningen i AMF-pensionstvisten: NSD, Dagbladet, tidn. Ångermanland, Gotlands tidningar m fl
Om Sveriges nya EU-kommissionär C. Malmström: Gotlands tidningar 19 nov-09 m fl
Om EU, föräldraledigheten och hemmafruidealet: Gotlands tidningar, Dagbladet m fl
Om reformismens möjlighet – en tänkvärd och viktig bok: Arbetarbladet, Vasabladet, Gotlands tidningar, NSD etc
Om regeringens misslyckade jobbpolitik och coachingsatsningen: Arbetarbladet, Kungsholmens folblad 19/11 m fl.
Om partiledardebatten, finansena och kommande val: Arbetarbladet 12/11,Gotlands tidningar 16/10 m fl
Om en ovärdig hantering av de långtidssjuka: Dagbladet 21 dec.-09 m fl
Om 40 år efter den stora gruvstrejken (LKAB): Arbetarbladet 23 dec. 2009 m fl
Om pensionärsskatten i Sverige, unikt hög: Gotlands tidningar 22/12-09 m fl
Om politiska partiers finanser och makten över opinionen: NSD, Gotlands tidningar, Dagbladet, tidn. Ångermanland m fl
Om det amerikanska löftet (om en reportagebok om Obama): Vasabladet, Gotlands tidningar, Arbetarbladet m fl
Om EU-valet och resandecirkusen mellan Bryssel och Strasbourg: Vasabladet, Dagbladet, Arbetarbladet, Gotlands tidningar m fl
Om sopåkarkonflikten, upphandlingar och kollektivavtal: Gotlands tidningar, Dagbladet m fl
Om en ideologistyrd nedläggning av Saab och hotet mot bilklustret: Gotlands tidningar, Dagbladet, NSD, Arbetarbladet m fl

2009-12-30/ Robert Björkenwall /
robert.bjorken@telia.com); http://rbjorkenwall.blogspot.com/

Monday, January 12, 2009

Strulet i Försäkringskassan måste få ett slut nu

(Publicerad i bl a Dagbladet 12/1-09 m fl)

Strulet med Försäkrings­kassan måste få ett slut nu

Nu måste socialförsäkringsminister, kommandoran Cristina Husmark Pehrsson, m, inse allvaret och ta sitt ansvar för Försäkringskassans problem och dess många tillkortakommanden.

Det går inte – som regeringen gjort – att dränera en statlig försäkringsmyndighet på gränsen till sammanbrott utan allvarliga konsekvenser. För ett år sedan drog regeringen och kommandoran Husmark Pehrsson ner anslagen till Försäkringskassan med en halv miljard kronor. Tusen anställda fick lämna sina jobb. Sånt går inte obemärkt förbi.

Samtidigt med detta stod Försäkringskassan därtill också inför en gigantisk omorganisation där 10 000 av de 13 000 anställda bytte arbetsuppgifter. Försäkringskassans it-system havererade. Dess­utom gav regeringen order om nya och strängare regler om sjukförsäkringen.

Statskontoret varnar i en synnerligen besk rapport om kassans verksamhet för fortsatta problem med utbetalningarna från Försäkringskassan, problem som media nära nog dagligen rapporterar om. Folk som väntar på ersättningar tvingas ta banklån eller låna från släkt och vänner för att överleva.

Den gigantiska och bland personalen helt oförankrade omorganisationen och dataproblemen har tärt hårt på Försäkringskassans redan ansträngda ekonomi. Bara dataproblemen har kostat två miljarder per år. För att inte överskrida anslagen som regering och riksdagsmajoritet beviljat Försäkringskassan måste kassan minska sina kostnader med minst 900 miljoner kronor. Det är klart att så stora besparingar kommer att fortsätta fördröja handläggningen av olika försäkringsärenden. Sjuk- och föräldrapenning kommer att fortsätta betalas ut flera veckor eller ännu mer för sent till alla som väntar på sina ersättningar från kassan.

En annan negativ konsekvens blir också en ökad risk för sämre och slafsigare beredning av besluten. Sedan 2002 har de som överklagat Försäkringskassans beslut till länsrätten och vunnit ökat med 21 procent. Försäkringskassan har i allt fler fall visat sig vara för sträng eller kanske haft för bråttom vid hanteringen av olika beslut om sjuk- och föräldrapening samt vid olika beslut om ”förtidspensioner” och pensionärernas bostads­tillägg med mera.

Uppenbart är att det här inte håller längre. Nu krävs extra resurser för kassan och ändrade direktiv för att rätta till det som gått fel med Försäkringskassan. Kommandoran Husmark Pehrsson får som ansvarigt statsråd ta initiativ till att så sker eller lämna över till någon annan som bättre förstår vad som nu kan och måste göras.

Allmänhetens förtroende för Försäkringskassan måste återupprättas – och det snabbt ­efter det senaste årets totala haveri.

Robert Björkenwall,frilansjournalist, f d mångårig presschef i Seko, tidigare sakkunnig i regeringskansliet

Dysterjulmånad för många och "skitåret" 2009

Ledarkrönika i NSD 12 januari 2009

Dyster jul för många

Julhelgen blev en dyster högtid för 8 500 personer. Så många blev nämligen av med jobbet sista veckan före jul. De har nu gått ut i en oviss tillvaro som arbetslösa.

Totalt var 187 897 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Det är hela 22 676 fler än motsvarande vecka år 2007.

Och än har vi bara sett början på den arbetslöshetsvåg som kommer att svepa över landet. De senaste tre månaderna har närmare 55 000 människor varslats på olika arbetsplatser. Varsel som börjar lösas ut nu under vintermånaderna.

Det mesta talar för att hela år 2009 kommer att bli mycket kärvt för ytterligare många fler och göra att vi går in i valåret 2010 med sannolikt 10 procent öppen arbetslöshet.

Det "skitår" vi, enligt arbetsmarknadsminister S-O Littorin (m), går in i kommer att slå allra hårdast mot löntagarna när höstkrismånadernas varsel nu resulterar i en snabbt ökande arbetslöshet.

Med ett allt kärvare läge kanske till slut även statsminister Reinfeldt tvingas stiga ner från sitt elfenbenstorn och sätta sig vid bordet för att lyssna, bl a på de fackliga organisationernas ledande företrädare.

Fast några större förhoppningar om att detta verkligen ska inträffa under den närmast överblickbara tiden kan vi nog tyvärr inte ha.

Så mycket viktigare då att oppositionen och arbetsmarknades parter nu ökar trycket på en regeringen som tövar och inte verkar veta vad som borde göras i detta extrema krisläge.

Robert Björkenwall, mångårig presschef i Seko, tidigare sakkunnig i regeringskansliet m m