Friday, April 27, 2007

Förenklingar straffar sig när man hamnar i regeringsställning

Gästkrönika/i NSD den 26 april 2007
Förenklingarna straffar sig nu

Den som läser finansplanen i vårbudgeten finner att regeringen Reinfeldt redan efter ett halvår har stött på större svårigheter än förväntat.
70 000 nya jobb är inte särskilt mycket ställt i relation till det utanförskap på 1,5 miljoner människor som alliansen beskrev i valrörelsen.

För att nå siffran 1,5 miljoner fick man summera alla grupper: Sjuka, arbetslösa, förtidspensionärer, deltidsanställda och studerande som förlängt studierna i stället för att gå ut i öppen arbetslöshet.Fram till regeringsskiftet i valet 2006 talade moderaterna om "bred arbetslöshet". 17,9 procent av befolkningen vare sig arbetade eller studerade på heltid, kunde vi då läsa. I januari var den siffran 1 037 000 personer.Men efter valet försvann uttrycket "bred arbetslöshet" från moderaternas webbsajt nära nog över en natt. Det visade sig plötsligt inte vara så lätt att skrota det där omtalade "utanförskapet".

Under en SNS-debatten nyligen kom statssekreteraren Hans Lindblad ändå med ett erkännande: "Det var svårare än väntat att få människor att gå från sjukskrivning och förtidspension till att börja jobba igen."Just det.

Valretorik är en sak. Politisk vardag i regeringsställning något helt annat. Men det är väl som den självironiske Tage Erlander sa vid ett tillfälle: "Valrörelser är nog bra - bara man sedan slapp regera efteråt".

Moderaterna borde nog tänkt på vad Erlander sade redan inför valrörelseupplägget och inte kört en så snitsligt förenklad retorik i valrörelsen om utanförskapet - och sedan efteråt nu tvingas upptäcka att de verktyg man tänkt använda i regeringsställning efter valet nog ändå inte fungerar som man trodde.
ROBERT BJÖRKENWALL