Växande problem för Tidö och kollaps för Liberalerna

Liberalerna i Sverige är nu ett parti utan egna väljare. Kärnan i partiet är redan nu lövtunt, så en desperat L-partiledningen hoppas på taktikröstare. Därför har nu 1,5%-partiet Liberalerna tagit bort den röda linjen och omfamnar högerpopulistiska Sverigedemokraterna,SD. Därmed har det historiska sanningen besannats igen. Lita aldrig på ett besked från 2000-talets liberalerna. Det som var sant igår gäller inte i morgon. Det brukar internt sägas även de borgerliga vännerna inom Moderaterna. Och med Liberalernas besked nu i mitten av mars att även de - av snöda stödröstmotiv - nu också de välkomnar Jimmie Åkessons SD i en eventuell, kommande borgerlig Tidö-regering efter valet i september så är nog Liberalerna slut som eget politisk kraft. På det sättet blir det här beslutet nu med omfamningen av SD-Åkesson också det historiskt unika och slutliga moraset för Liberalerna. Ett parti som en gång, tillsammans med Socialdemokraterna och den fackliga arbetarrörelsen, bidrog till att genomföra rösträtten med den allmänna och lika politiska rösträtten i Sverige. Om också ett par år senare än som skedde i Finland. Men så hårt var faktiskt motståndet från högerhåll mot införandet av den politiska demokratin i Sverige. Men för Liberalerna som parti är nu den politisk-ideologiska bankrutten ett faktum. Och den lär bli manifest på valdagen den 13 september. Då är dess tid som riksdagsparti också vara över. Ty att klara spärren på minst fyra procent av rösterna lär de inte få. Trots allt mera oblygt smicker mot högerhåll för att få stödröster i valet. Ty varför ska moderater och än mindre SD-väljare stödrösta på ett 1,5%-parti som Liberalerna? Särskilt som det just nu ser rätt kört för Tidögänget att kunna säkra ett omval den 13 september. Och särskilt som även knappt 4 %-partiet Kristdemokraterna, KD, också lär behöva stödröster för att vara kvar i riksdagen. Dessutom skulle stödröster på lilla Liberalerna helt klart öka risken att Moderaterna, M - redan 2-3 % mindre än SD - blir ännu mindre än största partiet SD på Tidösidan. Redan så är det generande för statsministern och M-ledaren Ulf Kristersson. Så varför skulle M-ledaren nu alls öppna för stödröster också på Liberalerna? Föga sannolikt. Utgångsläget är också i övrigt skakigat och med ifrågasatt trovärdighet för M-ledningens ledarskap nu inför valet. Så Moderaterna är på flera sätt rätt illa förberett på den valrörelse som nu stundar i Sverige. Därmed inte sagt att ett maktskifte redan skulle vara hemma för Socialdemokraterna och oppositionsledaren Magdalena Andersson. Även om oddsen för det är goda just nu. Robert Björkenwall (Publicerad i bl a Arbetarbladet 15/3 m fl)

Trump gör vad han kan för att sabotera kommande val

Det är på flera sätt allt mera uppenbart att USA under Trump och Maga får allt mera otrevliga drag och likheter med 1930-talets kontinental- och Sydeuropa. Särskilt så social- och nationalfascismens Tyskland och Italien. Med stor, växande social oro, otrygghet och allt fler autoritära drag. Det som sker i Trumps USA – allt mer på ett sluttande plan – oroar allt fler i Norden och flertalet europeiska länder. Visst, finns de som tycker att Trump bara gör vad han lovade under valrörelsen. Åter andra är genuint oroade över vad de redan sett Trump göra men ändå vill tro att institutionerna ändå ska orka hålla emot Trumps autoritära sätt att styra. Men intrycket är att den tveksamheter ökar. Fler och fler anser nog redan att demokratin och rättsstatens principer är allvarligt hotade av Trumps autokratiska styre. Han underkänner alla val som han inte vinner och uppenbarligen uppmanar sina anhängare till statskupp, som när han förlorade valet 2020 mot Joe Biden. Uppenbart är Trump nu starkt orolig för att hans Magarörelse ska tappa kongressmajoriteten i valet i november. Och för att förhindra det görs valkretsar om, förbjuds brevröstning etc. Allt för att säkra fler republikanska platser och sannolikt inför valet kunna hota sätta in samma ICE-milis, som brutalt mördade två aktivister och trakasserade många andra i Minneapolis, Minnesota. I november lär sådan sättas in i storstäder med stor minoritetsbefolkning för att hindra dem från att rösta. I mycket är allt det här styrt av Trumps rädsla att vinner demokraterna valet i november så känner Trump hotet att på nytt hamna i riksrätt igen på grund av hans maktmissbruk. Det har han befarat och även sagt på ett internt partimöte. Dessutom vill han försöka undvika att bli så kontrollerad av kongressen att han i praktiken blir en ”lam anka”, kanske redan från nästa år. Noteras ska också att Trump vägrar respektera HD-domen om tullar. Han obstruerar och har i stället inför en höjd tull globalt på 15 % , oaktat att han inte kan besluta sådant ensam. Det sabbar dessutom handeln globalt. Ytterligare ett självsvåldigt beteende. Det som också bekymrar i relation till allt detta är att det numera finns så få seriösa medier och granskande journalister. 300 journalister har t.ex. sparkats av tidigare högt ansedda Washington Post, numera ägd av techoligarken Jeff Bezos. Även New York Times och dess journalistik möter allt mer extern och intern kritik. Antalet journalister är det lägsta någonsin i USA. Och Public service-tv och radio är i fritt fall sedan Trumps styre beslöt dra in det statsstöd de haft i sextio år för sin oberoende journalistik. I detta historiskt så viktiga läge är också detta allvarligt, eftersom det behövs oberoende och seriöst granskande journalistik inför det viktiga kongressvalet i november. Och när oron för de allt fler autoritära och odemokratiska dragen blir allt fler i Trumps USA. Robert Björkenwall PS. Techoligarkerna Bezos, Zuckerberg och den mest otrevlige och diktaturkramande av dem alla, Thiel, med hans algoritm-plattform Palantir (använt av t ex ICE-milisen och många säkerhetstjänster) borde och måste EU reglera hårdare. Danmark vill inte alls använda Thiels Palantir. Det borde t.ex. även svenska polisen inte göra. (Publicerad i bl a Arbetarbladet 27/2-26 m fl)

Olof Palme - en visionär doer

28 februari 2026 var det exakt 40 år sedan Olof Palme mördades och Sverige förändrades. Och det ännu lika vanskötta som olösta mordet blev ett öppet sår som ännu år 2026 svider och gör lite ont. Det är dock lite tveeggat och inte odelat positivt att sätta politiker på piedestal. Men just Olof Palme var en på många sätt extraordinär, unik och spelade en särskilt viktig roll för många. Främst för svenska samhället men också internationellt. Många som minnas – och inspirerades av hans karisma och politiska gärning, starka internationella engagemang och hans visioner. Och särskilt så i motståndet mot Vietnamkriget och för att få bort apartheidregimen i Sydafrika. Där hans karisma och engagemang lyste som allra starkast, jämte för jämlikhet och jämställdhet (föräldraförsäkring etc.) i Sverige. Och där finns ingen som har lyckats fylla hans skor, lysa och leda som han gjorde. Däremot tror jag man ska vara försiktig med att använda Palme som slagträ i dagens debatt. Palme var ett barn av sin tid så hur han agerat i Sverige nu – med Sverige i Nato, ett imperialistiskt Ryssland och helt opålitligt trumpskt USA – går inte att veta. Men troligen hade han – som den verklighetsförankrade politiker han var – sagt samma sak som när han i oktober 1969 valdes till Socialdemokraternas partiledare: ”Det fruktansvärda börjar bli allvarligt.” Palme utgick från verkligheten. Han var – som alla goda och allra bästa Socialdemokraterna – både visionär och pragmatisk realpolitiker. Och som en extraordinär doer som även fick mycket gjort. Det som både idealist och realist. Palme hade – som få andra – förmågan att både lyssna på och göra verkstad av progressiva tankar som underlättade vanligt folks vardag. Samma gällde på arbetslivets område. Oförtrutet drev han på för en progressiv samhällsutveckling – men samtidigt ständigt beredd att göra kompromisser, utifrån vad som krävdes just där och då. Kanske bäst beskrivet som progressiv realism. Men obändligt stark i sina värderingar. Och ständigt öppen för konstruktiva lösningar på samtidens olika problem som pockades på att bli lösta. Av en visionär doer som Olof Palme. Just så minns vi honom som kanske allra bäst så här 40 år efter en okänd, sannolikt nu död man, ändade Palmes liv mitt i steget för 40 år sedan. Bäst hedrar vi Olof Palmes minne genom att fortsätta hans kamp – mot högerpopulism, autoritära krafter och stor oreda i den globala världsordningen. Robert Björkenwall (Publicerad i bl a Arbetarbladet 1/3 m fl) https://demokraatti.fi/olof-palme-en-visionar-doer