Det eftersatta civilförsvaret

Att Sverige efter år av försummelser och underfinansiering av försvaret och tidvis en till naivitet gränsande bedömning av den säkerhetspolitiska utvecklingen nu äntligen åter börjar satsa på försvaret är välkommet. Nya ubåtar är beställda, förbättrat luftförsvar, enheter på Gotland ska åter komma till och nya satsningar på armén är eller kommer snart på sin plats. Men allt det till trots kvarstår fortfarande en allvarlig restpost i försvaret. I samma takt som övriga delar av försvaret tilläts förfalla har civilförsvaret med det psykologiska försvaret och folkskyddet i form av skyddsrum och tillgång till skyddsutrustning hamnat på undantag. En nysatsning där är lika angelägen som satsningen på försvarets hårda materiel. Att spänningen i vår del av världen åter ökat och att det gamla intresse som Sovjetunionen hade av Sverige har återkommit från rysk sida vittnar våra skyddsmyndigheter samfällt om. Och det gäller inte enbart intresse i form av kränkningar av svenskt luftrum eller mer rysk aktivitet i form av fler och in mot Sverige riktade militärövningar utan också rysk aktivitet i Sverige. I september 2014 berättade chefsanalytikern vid SÄPO:s kontraspionage Wilhelm Unge hur den ryska underrättelseaktiviteten ökat i Sverige. En del av den har från SÄPO:s sida tolkats som direkt förberedelse för krig eller i alla fall förberedelse för ökat bruk av våld mot Sverige. En detalj i sammanhanget är ryska inköp av stora mängder kartor över militärt och säkerhetsmässigt känsliga delare av Sverige. Med den under försvarsminister Sten Tolgfors(m) gjorda omläggningen försvann eller minskade delar av det civila försvaret betänkligt. Verksamheter som Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar bakades in i den nya Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Den nya myndigheten blev mer koncentrerad på hur olyckor och oväder ska hanteras än på utifrån kommande militära hot. Den del som blev kvar för att hitta och möta propaganda och säkerhetspolitiskt förvillande eller krigsförberedande ryktesspridning fick allt mindre utrymme. Vår möjlighet att i tid stoppa och bemöta cyberattacker och militärt organiserad ryktesspridning är dessvärre undermålig. Enligt Lars Nicander – utredningschef på Försvarshögskolan – behövs det idag en massiv satsning i form av pengar och språkkompetens för att kunna klara av att möta hoten från internet. Att det finns en även mot Sverige från rysk sida riktad propaganda och ett lågintensivt ”internetkrig” är tveklöst. Det har till viss del kommit i dagen genom konflikten i Ukraina. Analyser av datatrafiken har visat att det finns en mindre armé av ”nättroll” som i form av bloggare har till uppgift att förvilla och att söva den internationella opinionen. Den uppgiften har förts fram av bland annat den tidigare NATO-chefen Anders Fogh Rasmussen och bekräftas också av bland andra Ulrik Franke på FOI som i media fört fram att ryska ”nättroll” opererar mot Sverige. Ett lika stort men till skillnad från ”trollen” mer direkt materiellt förödande hot mot internet och mot andra delar av kommunikationssverige är den fortsatta utvecklingen av elektronikförstörande vapen. De toner som kommit från Moskva om beredskap att sätta sina kärnladdningar i stridsberedskap kan inte utan vidare fösas undan. Högt lagda och för ändamålet utformade kärnladdningar ger upphov till en elektromagnetisk puls (EMP) som kan slå ut all elektronik, telekommunikationer och elförsörjning över stora områden. Vid det amerikanska kärnvapenprovet Starfish Prime 1962 slog bombens EMP ut elektrisk utrustning 1 445 kilometer från explosionsplatsen. Även om vi idag bedömer risken för krig som liten och risken för krig med massförstörelsevapen som ännu mindre så är den inte obefintlig. De skyddsrum vi har i Sverige i dag räcker inte för att skydda befolkningen från CBRN-kriget … kemiska, biologiska, radioaktiva och nukleära vapen. Även det ansvaret ligger på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Också till det behövs nya resurser nu satsar de kommande åren fram till 2020. Robert Björkenwall och Jaan Ungerson (Publicerad i bl a Göteborgs-Posten 8 april, Arbetarbladet 7/4, Sundsvalls tidning 6/4, Dala-Demokraten 7 april, Hela Hälsingland (HT,S-K, Lj-P, Ljusnan) 10 april 2015, Blekinge läns tidning och Kristianstadsbladet m fl)