Väntat sammanbrott
Väntat sammanbrott
Sammanbrottet i förhandlingarna om ett nytt huvudavtal mellan Svenskt Näringsliv, LO och PTK var mera väntat än överraskande. Varför?
Jo, de senaste åren har tuppkammarna vuxit sig alldeles för höga på arbetsgivarnas huvuden efter Laval-domen, centerpartiets krav på avskaffade trygghetslagar på arbetsmarknaden och moderatregeringens ointresse för att i praktiken värna kollektivavtalen, trots all till intet förpliktande retorik om hur moderaterna "älskar kollektivavtal".
Således ansåg Svenskt näringsliv att klimatet var det rätta för att man kunde ställa de allra tuffaste av krav, nämligen att i ett arbetsgivarevänligt nytt huvudavtal avtala bort stora delar av lagen om anställningsskydd samt begränsa fackliga rättigheter (konfliktåtgärder m m).
Vetskapen om att de har regeringen Reinfeldt i ryggen, att facket tappar medlemmar och krisen blir allt djupare gjorde att arbetsgivarna vågade ta ut svängarna mer än annars. Det är självfallet utmärkt och helt rätt att fackföreningsrörelsen då inte viker ner sig utan står på sig.
Värre är att arbetsgivarna i sin iver att åstadkomma ett systemskifte spräckte alla förutsättningar för samförstånd och stabilitet på arbetsmarknaden. Det kan visa sig vara ett stort misstag på lite sikt - också utifrån det långsiktiga arbetsgivareintresset av goda partsrelationer och stabila spelregler på svensk arbetsmarknad.
Men så klokt agerar inte dagens hökaktigt kaxiga representanter i Svenskt näringsliv vid förhandlingsbordet. Därför var sammanbrottet nu i förhandlingarna om nytt hvuudavtal tämligen väntat.
Samtidigt en annan fundering: Visst var det väl i huvudavtalet som man, enligt Wanja Lundby-Wedin och Erland Olauson i LO, skulle lösa Lavalfrågan? Hur blir det nu med den målsättningen? Nu när förhandlingarna har spruckit och Lissabonavtalet är antaget av Sverige riksdag utan att det där finns någon klausul om att svenska kollektivavtal ska gälla i vårt land oavsett ursprung på arbetskraften?
Dörren till löne- och villkorsdumpning förblir tämligen vidöppen. Tyvärr.
Robert Björkenwall, frilansjournalist f d mångårig presschef i Seko, tidigare sakkunnig i regeringskansliet
0 Comments:
Post a Comment
<< Home