Höga kustenbron och lärdomar av dyra infrastrukturprojekt

Intressant och värt att fundera djupare på varför stora infrastrukturprojekt så ofta så kraftigt överskrider sina budgeterade kostnader. Nu senast utbyggnaden av stockholms tunnelbana med 23 miljarder dyrare. Samma problem med dyra Västlänken, Göteborg För lite av byggande i egen regi, dåligt genomförda upphandlingar, även ett annat inslag av rent svartarbete och alltför få, proffsigt utförda, löpande utvärderingar är några orsaker till att det allt oftare tycks bli så. Själv minns jag Höga kusten bron (1993-97, invigt 1/10- 97) som ett lyckat projekt på motsatsen. Åkte själv upp i en av pylonerna 182 m hög under brobygget. Och minns väl hur hårt staten då höll i projektet. Håll budgeten, inga svartjobb, begränsat antal underentreprenörer och huvudbyggaren ansvarar för hela projektkedjan. Och budgeten hölls med ytterst marginella överdrag och inga allvarliga arbetsolyckor blev det heller.Bron såg storståtlig ut när jag den 27 september från en kryssningsbåt ute på Ångermanälven tog en bild av bron från båten. Även Öresundsbron (1995-1999) blev också ett lyckat projekt. Även med det projektet uppfylldes projekttid, funktion och ekonomi med hög precision. Och detta till drygt 90% av de stipulerade villkoren. Den här behöver nya regeringen, väl på plats (november?) ha bättre koll och lösningar på i redan pågående och när nya infraprojekt dras i gång, de i säkert dyra, modulära SMR-kärnkraftreaktorerna m m ska genomföras. Även om det sist nämnda dröjer en god bit in i 2030-talet, så behöver det av Tidö-regeringen genomförda ramavtalet (hemligt)om SMR-reaktorsbyggena ses över och sannolikt stramas upp en hel del för bättre kostnadskontroll. Robert Björkenwall