Analyserat och värderat - svenska valrörelsen

Den svenska socialdemokratins utrikespolitiske talesperson och möjlig ny utrikesminister,Skåne-politikern Morgan Johansson gästade nyligen den socialdemokratiska veteranföreningen Onsdagsklubben i Stockholm. Han gjorde där en bra exposé om hur nödvändigt det är att Sverige åter blir en tydligare röst i världen. Det gäller inte bara stödet till Ukraina, utan också att stötta FN och den regelbaserade världsordningen, palestinierna och kritiken av Israel, i klimatfrågan, biståndet (måste ökas rejält), åter bli mer aktiv i Afrika och att stötta civilsamhällets gräsrotsarbete för flickors och kvinnors svåra situation i Afghanistan. Morgan Johansson lyfte också fram bra detta viktiga – precis som försvarspolitiska S-talespersonen Peter Hultqvist – att Sverige måste, efter valet, aktivt driva på för att bygga upp ett starkare regionalt försvarspolitiskt samarbete med Natoländerna i Norden och runt Östersjön. Just det jag skrev om i min förra artikel (17/8) i Arbetarbladet. Intressant att den tanken har starkt gehör hos två ledande S-politiker som lär bli tunga statsråd efter valet. Men tyvärr finns en del svårbegripligt självskadebeteende bland ett par rödgröna partier så här i slutskedet av den svenska valrörelsen. Så pass oklokt att det vid en fortsättning kan riskera att läget kan bli mera knepigt än nödvändigt när det politiska Sverige vaknar upp efter valnatten den 14 september. Det handlar här om diverse beskyllningar och motbeskyllningar av rent självmålsinriktade slag i ”tuppfäktningen” och del i förväntade valvinstens maktkamp mellan juniorpartierna Centern,C, och Vänsterpartiet,V, när Socialdemokraternas Magdalena Andersson ska försöka bilda en ny regering. Och där de, jämte Miljöpartiet, på ena eller andra sättet ska ingå i regeringsunderlaget. Uppenbart här är att partiledarna i V respektive C inte tål varandra och helst ser att någon av de två blir helt utan inflytande i den nya regering, när Ulf Kristerssons Tidöregering förlorar makten. Särskilt det i bråket mest aktiva Centerpartiets rätt orutinerade lednings agerande är inte helt lätt att begripa. Och V därtill så blir provocerade och de heller inte förmår uppträda med kyla nog. Hur som riskerar ett sådant här bråk inom delar av de rödgröna – om inte upphör – att ge Kristerssons sönderfallande Tidöblock ett rejält handtag för att ändå något krympa det 10%-gapet mot oppositionen. Om C-ledningen gör detta ostrategiska fullt medvetet. Eller har en mer långsiktig strategi är inte gott att veta. Men någon mer tydlig konsekvensanalys av C-kivet med V är svår att se. Annat än att de redan bråkar om makt och inflytande innan ens valsegern är bärgad. Hur som leder det här till att även Socialdemokraterna och övriga på oppositionssidan nödgas omkalibrera sin strategi för att parera och gardera så att inte hela den väntade valsegern spelas bort. Eller blir så ”onödigt” knapp att det försvårar bildandet av nästa, S- ledda regering och väljarnas förväntningar på ett offensivt och rimligt bra reformprogram. Onödiga självmål som kan äventyra en väntad valvinst har oppositionen inte råd med nu i spurten. Jag tror ändå att just en mot alla odds omvald högerborgerlig Kristersson-regering lär vi ändå slippa, när alla rösterna är räknade natten mot den 14 september. Om inte, så är Sverige ännu mera illa ute. Möjligen kan allt det här sedan sluta med – vid valvinst – att Socialdemokraterna ensamma bildar regering. Eller alternativt att det icke i bråket deltagande Miljöpartiet, MP, som juniorpartner i en Andersson-ledd regering. Och förhandlade uppgörelser med stöd från V och C. I den nya riksdag som träder till blir högerpopulistiska SD:s Jimmie Åkesson – redan med sikte på 2030 – oppositionsledare. Ett stort steg framåt för honom. Och den medieuppmärksamhet han då kommer att få som oppositionsledare i partiledardebatterna i riksdagen. Robert Björkenwall (Publicerat i Sydöstran 19/8 och Arbetarbladet, Helsingfors 21/8; https://www.sydostran.se/ledare/v-och-c-aventyrar-de-rodgronas-valseger/ https://arbetarbladet.fi/analyserat-och-varderat-om-svenska-valrorelsen)