Barnsoldater - om unga barn i krimgängen

I mediehypen efter Vörå-killarnas Bada bastu-odyssé i Eurovision känns det lämpligt att fördjupa sig i juristen, opinionsbildaren och författaren Evin Cetins uppföljande bok om kriminella unga i hennes och medförfattaren Jens Liljestrands "Barnsoldater" (Mondial förlag). Deras förra "Mitt ibland oss" (från 2022) gav en utmärkt introduktion och förståelse för mekanismerna bakom de senaste årens droghandelsdrivna krimgängs olika sprängningar, beställda mord och terror mot familjer i utsatta bostadsområden i Sverige. Evin Cetin har turnerat runt och berättat om dessa mekanismer bakom allt detta - och om de unga barnen i åldern 15-17 år, ibland ännu yngre, som gången rekryterar som utförare av handlingarna. Och nu kommer uppföljaren om dessa barnsoldater i en ny, bra bok. Och det är Evin Cetin, som tidigare försvarsadvokat, väl skickat att berätta mer om - och alldeles särskilt med fokus på just de unga barnen. Dessa som hon själv mött som försvarsadvokat och nu senare intervjuat inför denna sin andra bok. Noteras här ska att redan i förordet till boken lyfts hårda åklagarfakta fram om hur förberedelser och anstiftan till mord ökat med 2 500 procent sedan 2013. Från 16 år 2013 till 395 år 2024, kanske blir de färre eller ungefär lika många när vi har facit för 2025. En annan siffra som tyvärr påverkat Tidöregeringens åtgärder mindre än alla dessa popcornfrekventa straffskärpningar är vad som händer med de dömda gängunga. Hela 91 procent av de till gängen kopplade unga som dömts till slutet ungdomsvård (inom SIS) mellan åren 2013 och 2022 återföll i krimbrott. Som Evin Cetin visar i sin nya bok så finns ju, belagt i krimforskningen, ett cyniskt växelspel mellan knarkhandeln och behovet av ny påfyllnad av barn för nya knark- och morduppdrag i gängens krig om marknaderna. Lättledda barn som i gängen söker trygghet, respekt och samhörighet i en gemenskap som de inte riktigt lyckas få i sina hem och familjer. Och väl där inne i gängen så finns bara ytterst sällan en väg ut ur gängen. Och notera att numera letar gängen inte bara barnrekryter i utsatta områden utan även, som 15-åriga Zohail berättar i boken, utan ävn efter "svensk-svenskar" som inte är tidigare kända av polisen eller annars fastnar i olika kontroller. Det intressanta med Zohails berättelse är också att han själv lyckats ta sig ur gängens grepp och nu går i skola - och inte längre säjer droger. Fler unga borde få samma möjlighet och andra chans till ett bättre liv. Men på det gör Tidö-regeringen långt färre satsningar, och på alldeles för få förebyggande insatser Men som en annan, Karim, i boke säger: polisen styr numera på gatorna men gängen styr i den digitala världen, där ungdomarna finns. Och där finns även medelklassens barn, läkarens son och lärarinnans dotter. Också de kan bli rekryterade till gängen och leva sitt "andra liv" på nätet. "Varför tar de (föräldrarna) inte skärmdumpar, varför bevakar de inte telefonerna hårdare?", säger Karim. Som Evin Cetin sagt i många sammanhang så handlar allt ytterst om narkotikan. Vi knäcker inte gängkriminaliteten utan att knäcka narkotikaomsättningen. Och nyrekryteringen av unga barnsoldater kräver ett batteri av olika förebyggande insatser - redan tidigt i förskolan, skolan och på deras fritid. Robert Björkenwall (Publicerad i bl a Arbetarbladet, Helsingfors 22/5 m fl) https://demokraatti.fi/recension-barnsoldater-om-unga-barn-i-kriminella-gang