LO-kongress i mediaskugga
LO-kongress utan spår i medierna
2008-06-13 i Dala-Demokraten
Onsdagen 4/6 avslutades LO:s 26:e kongress. Men att fackföreningsrörelsen högsta beslutande organ i Sverige varit samlat i Folkets Hus i Stockholm har nog gått spårlöst förbi de flesta.
Massmediebevakningen har nämligen varit på en minimalistisk nivå. Pressrummet på LO-kongressen har varit lika ödsligt som ett kalhygge. "Frötallarna" har varit få. Varje sig Sveriges radios Ekoredaktion eller TV4 Nyheterna har varit där.
När LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin höll sitt inledningstal lördag 31/5 refererades det bara kortfattat av Tidningarnas Telegrambyrå, TT.
Ser man till Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter (DN) var det den förstnämnda som ägnade mest utrymme åt talet. DN nöjde sig med en förlängd notis. Rapport i SVT har gjort några snuttar, men annars har etermedierna lyst med sin frånvaro.
I s-märkta Aftonbladet är det enbart kommentatorn på nyhetsplats, Lena Mellin, som hållit i pennan vid några få tillfällen. Olle Svenning skrev dock en söndagsledare från LO-kongressens öppning. I liberala Expressen är det inte många rader man har kunnat hitta.
Landsortspressen är inte bättre. Med enstaka undantag har de flesta inte haft någon reporter på plats utan utan nöjt sig med TT:s magra insats. Inte ens ledarskribenterna från landsortspressen har haft mer än en knapp handfull på plats i några dagar.
Massmediernas ointresse om Sveriges största fackliga samling av beslutsfattare, LO-kongressen, säger en del om tidsandan och om nyhetsföretagens omprioriteringar under de senaste åren. Inte ens LO-kongresser anses längre viktiga att rapportera ifrån.
För inte så länge sedan hade varje större nyhetsredaktion minst en arbetsmarknadsreporter som bevakade fackföreningsrörelsen, avtalsrörelser och arbetsmarknaden. Så icke längre.
Numera finns bara ett fåtal av dessa kvar. I gengäld har de så kallade ekonomijournalisterna växt upp som svampar ur jorden. Nyhetsredaktionernas fokus är nu inte arbetsmarknaden utan på privatekonomi.
Perspektivet har förskjutits: från kollektivet löntagarna till individen löntagaren. Den enskilde, men alls inte oberoende, individen har blivit viktigare än vad ett samlat kollektiv tycker, när olika spelregler ska formas.
Så är ytterst budskapet också från det kalhyggesödsliga pressrummen på en LO-kongress i Stockholm. Journalister åker hellre till politikens tingelmarknad i gotländska Almedalen än besöker en LO-kongress. Det gäller också många bland den arbetarpress som finns kvar i landet. Jo, jag vet att de flesta s-tidningar inte längre anser sig ha råd att sända nyhetsreportrar på LO-kongress. Resurserna är knappa. Och på de s-märkta ledarredaktionerna är det samma sak. De är slimmade. Men lite bättre än nu borde de kunna åstadkomma.
Möjligen är detta en återspegling av att också LO betraktas som särintresse av stora delar av det övriga samhället. Därutöver gäller också att när LO och fackföreningsrörelsen inte märks och inte vill, kan eller våga driva på så faller också det socialdemokratiska partiet mer åt höger. Det sker delvis med hänvisning till några trendspanare, och någon så kallad fokusgrupps, opålitliga tolkningsanalyser. Precis som fallet varit i Lavalfrågans hantering, a-kassans nivå och eventuella bortre parentes och annat.
Då blir också bevakningen av en LO-kongress mager. Och svenskarna får ytterst hjälpligt veta exempelvis att LO-ledningen blev överkörda i nivån på a-kasseersättning (ska nu bli 90% på sikt), att arbetarrörelsen är oense om tidsgränsen (bortre parentesen) i a-kassan och att LO-kongressens ombud inte riktigt litar på att Laval-domens konsekvenser blir undanröjda med mindre än att man sätter ett tuffare tryck på regering och riksdag samt även på LO-ledningen. Eller att LO nu åter vill visa att man är en kamporganisation.
Möjligen återvänder journalisterna dock om och när insikten på nytt sprider sig att LO och dess förbund vill vara en kamporganisation och en maktfaktor att räkna med i beslutsfattar-Sverige. Det kanske kommer på nästa LO-kongress om fyra år?
2008 års LO-kongress går till historien som ett lågvattenmärke ur journalistisk rapporteringssynpunkt.
ROBERT BJÖRKENWALL
frilansjournalist, fd presschef i Seko
2008-06-13 i Dala-Demokraten
Onsdagen 4/6 avslutades LO:s 26:e kongress. Men att fackföreningsrörelsen högsta beslutande organ i Sverige varit samlat i Folkets Hus i Stockholm har nog gått spårlöst förbi de flesta.
Massmediebevakningen har nämligen varit på en minimalistisk nivå. Pressrummet på LO-kongressen har varit lika ödsligt som ett kalhygge. "Frötallarna" har varit få. Varje sig Sveriges radios Ekoredaktion eller TV4 Nyheterna har varit där.
När LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin höll sitt inledningstal lördag 31/5 refererades det bara kortfattat av Tidningarnas Telegrambyrå, TT.
Ser man till Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter (DN) var det den förstnämnda som ägnade mest utrymme åt talet. DN nöjde sig med en förlängd notis. Rapport i SVT har gjort några snuttar, men annars har etermedierna lyst med sin frånvaro.
I s-märkta Aftonbladet är det enbart kommentatorn på nyhetsplats, Lena Mellin, som hållit i pennan vid några få tillfällen. Olle Svenning skrev dock en söndagsledare från LO-kongressens öppning. I liberala Expressen är det inte många rader man har kunnat hitta.
Landsortspressen är inte bättre. Med enstaka undantag har de flesta inte haft någon reporter på plats utan utan nöjt sig med TT:s magra insats. Inte ens ledarskribenterna från landsortspressen har haft mer än en knapp handfull på plats i några dagar.
Massmediernas ointresse om Sveriges största fackliga samling av beslutsfattare, LO-kongressen, säger en del om tidsandan och om nyhetsföretagens omprioriteringar under de senaste åren. Inte ens LO-kongresser anses längre viktiga att rapportera ifrån.
För inte så länge sedan hade varje större nyhetsredaktion minst en arbetsmarknadsreporter som bevakade fackföreningsrörelsen, avtalsrörelser och arbetsmarknaden. Så icke längre.
Numera finns bara ett fåtal av dessa kvar. I gengäld har de så kallade ekonomijournalisterna växt upp som svampar ur jorden. Nyhetsredaktionernas fokus är nu inte arbetsmarknaden utan på privatekonomi.
Perspektivet har förskjutits: från kollektivet löntagarna till individen löntagaren. Den enskilde, men alls inte oberoende, individen har blivit viktigare än vad ett samlat kollektiv tycker, när olika spelregler ska formas.
Så är ytterst budskapet också från det kalhyggesödsliga pressrummen på en LO-kongress i Stockholm. Journalister åker hellre till politikens tingelmarknad i gotländska Almedalen än besöker en LO-kongress. Det gäller också många bland den arbetarpress som finns kvar i landet. Jo, jag vet att de flesta s-tidningar inte längre anser sig ha råd att sända nyhetsreportrar på LO-kongress. Resurserna är knappa. Och på de s-märkta ledarredaktionerna är det samma sak. De är slimmade. Men lite bättre än nu borde de kunna åstadkomma.
Möjligen är detta en återspegling av att också LO betraktas som särintresse av stora delar av det övriga samhället. Därutöver gäller också att när LO och fackföreningsrörelsen inte märks och inte vill, kan eller våga driva på så faller också det socialdemokratiska partiet mer åt höger. Det sker delvis med hänvisning till några trendspanare, och någon så kallad fokusgrupps, opålitliga tolkningsanalyser. Precis som fallet varit i Lavalfrågans hantering, a-kassans nivå och eventuella bortre parentes och annat.
Då blir också bevakningen av en LO-kongress mager. Och svenskarna får ytterst hjälpligt veta exempelvis att LO-ledningen blev överkörda i nivån på a-kasseersättning (ska nu bli 90% på sikt), att arbetarrörelsen är oense om tidsgränsen (bortre parentesen) i a-kassan och att LO-kongressens ombud inte riktigt litar på att Laval-domens konsekvenser blir undanröjda med mindre än att man sätter ett tuffare tryck på regering och riksdag samt även på LO-ledningen. Eller att LO nu åter vill visa att man är en kamporganisation.
Möjligen återvänder journalisterna dock om och när insikten på nytt sprider sig att LO och dess förbund vill vara en kamporganisation och en maktfaktor att räkna med i beslutsfattar-Sverige. Det kanske kommer på nästa LO-kongress om fyra år?
2008 års LO-kongress går till historien som ett lågvattenmärke ur journalistisk rapporteringssynpunkt.
ROBERT BJÖRKENWALL
frilansjournalist, fd presschef i Seko
posted by rbjorkenwall at 11:50 PM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home