Mera sakpolitik och ideologi är vägen till maktskifte i Sverige

Den som åtminstone då och då följer den svenska politiska debatten i media har nog noterat hur ideologin lyser med sin frånvaro. Och just inga utfrågare ställer heller några frågor alls till de olika partiledarna om vilka visioner de har för framtiden och deras samhällssyn. Vad vilja ditt parti för framtiden? Allt, nära nog, har i stället reducerats till enkel budgivning och vem som mest kompetent bäst förvaltar vårt samhällssystem bäst. Och det är mycket sympatiskt för vår tid just nu i svensk politik. Också nu bara några få månader kvar till valet den 13 september. Är det bra att det blivit så? Allt reducerat till en fråga om bäst kompetens som förvaltare och där ideologisk nerv och driv just inte märks alls? Är det inte att underskatta väljarna? Vore det inte önskvärt med lite fler ledande politiker med lite mer ideologisk nerv? Politiker som vågar ta ut steglängden lite längre? Som Petet Hultqvist brukar säga. Och gärna också ideologiska grovjobbare – som f.d. riksdagspolitikern och fackföreningsmannen Peter Persson, S, som nyligen kommit ut med sina Drömmen om ett värdigt liv. Politiska minnen (Bokpro). Fin läsning om en person med djup förankring i arbetarrörelsens fackliga och politiska mylla. Och att lära av också nu. Jag tror att det finns efterfrågan på just mer ideologi och tydlighet i våra just nu alltför slätstrukna valdebatter. Just slätstrukenhet gjorde nog att många under våren känt en viss politisk oro i magen. Trots det rätt stora opinionsövertaget för oppositionen inför valet. Men möjligen har den nu släppt lite. Tidöregeringen brottas med fortsatt sviktande självförtroende och gör därtill egna misstag. Också kaxiga Sverigedemokraterna, SD. Ett uppenbart strategiskt misstag av statsminister Ulf Kristersson, M, är att Tidöhögern så tydligt sagt att SD kan komma att besätta uppåt hälften av en ny regering. Om de blir omvalda i september. Och just det har inte tagits emot väl av väljarna. Så att komma med just det beskedet i en viktig period då glappet mot oppositionens stora övertag hade behövt minska rejält om SD-dominerade regeringspartierna ska kunna vinna i höst har ju tvärtom ökat opinionsgapet. Ska Tidöhögern kunna sitta kvar i höst måste de övertyga fler väljare som under hela mandatperioden snarare lutat åt oppositionen att byta tillbaka. Men i stället har de presenterat – utöver beskedet om SD i regeringen – politik med tyngdpunkten ännu mer åt det högerextrema. Politik som främst gillas av SD. Men det motiverar inga mittenväljare att byta för ännu mer SD-politik i en ny Tidöregering. En annan faktor som talar för att Tidö inte överlever valet är att Socialdemokraterna – efter mycket velande – nu har börjat prata politik. Prata om sjukvård, välfärd och arbetslöshet. Och att de rika gott kan betala lite mer i skatt för att rusta Sverige för framtiden. Samtidigt som Socialdemokraternas strateger också insett att enbart på kompetens och bäst regeringsfähighet vinner man inte höstens viktiga linjeval. Det är dock också bra om de politiska förslagen som Socialdemokraterna börjat lyfta fram blir ännu lite fler. Utöver då att orka hålla i och vara tydliga mot vinsterna i skolan, omsorgen och de nyliberala marknadsmisslyckandena med privatiserad arbetsförmedling och olika delar av vår infrastruktur. Och för bort med karensavdraget i sjukförsäkringen, ökad lärartäthet i lågstadieskolorna, rejäla satsningar på sjukvården och en pension som även utslitna i arbetaryrken kan leva bra på. Gör Socialdemokraterna det med kraft och driv så känner väljarna igen sig – och det kan bära hela vägen fram till ett maktskifte den 13 september! I statsministerkampen anser väljarna i alla fall att oppositionsledaren Magdalena Andersson just nu är bäst på att förklara sin politik, mest kunnig och insatt, bäst ledare, bäst på att förstå vilka problem väljarna har och bäst på att kommunicera övertygande. Men inga val vinns enbart på ledarens kompetens. Därutöver behövs också en tydlig sakpolitisk agenda med ideologiskt driv som väljarna finner attraktiv! Robert Björkenwall (publicerad i bl a Sydöstran 7/5, Arbetarbladet Helsingfors 10/5 m fl) https://demokraatti.fi/mera-sakpolitik-och-ideologi-ar-vagen-till-maktskifte-i-sverige